Fem frågor om Digital skillshare till Emelie Ljungberg

Emelie Ljungberg,
bibliotekarie på Hjärups
bibliotek, Staffanstorp.

Emelie Ljungberg, bibliotekarie på Hjärups bibliotek i Staffanstorp, har skrivit Digital Skillshare, förstudie 2017 - kompetensutveckla folkbibliotekens personal och ge invånarna ett digitalt kunskapslyft.

Studien finansierades av Region Skånes bidrag för biblioteksutveckling.

Vi ställde fem frågor till Emelie Ljungberg om Digital skillshare:

Digital skillshare – vad är det?
Digital skillshare handlar om att dela digital kunskap och erfarenheter med andra.
Projektidén går ut på att strategiskt samordna folkbibliotekens digitala utvecklingsarbete på ett sätt som kan påskynda och underlätta folkbibliotekens digitala skifte.

 

Digital Skillshare, förstudie 2017

Vad är bakgrunden till projektidén?
På ett personalmöte för några år sedan kom frågan upp om hur vi skulle hantera den bristfälliga IT-miljön på biblioteken. Vi diskuterade hur det kunde vara möjligt att förbättra bibliotekspersonalens digitala förutsättningar utan att det var förenat med en stor kostnad. Då kom idén om att dela erfarenheter och kunskap mellan personal på olika folkbibliotek. Så ursprungstanken byggde på att en person höll i en snabbkurs i till exempel InDesign och så skulle den som ville få delta och då eventuellt känna sig sporrad att hålla kurs i något annat.


Vilken är den viktigaste slutsatsen från förstudien?
För att på sikt bygga in det livslånga digitala lärandet i både yrkesrollen och i folkbibliotekens arbetssätt måste bibliotekspersonalen samarbeta mycket mer över kommungränserna.
Sedan behöver vi ställa krav på att chefer och beslutsfattare, som äger beslut kring digitala frågor, också har en viss digital kompetens. Sist men inte minst är det nödvändigt att formulera tydligare krav på beställarkompetens bland personalen så att vi så exakt som möjligt kan beskriva de redskap som behövs för en effektivare utvecklingsprocess.

Vad är det som driver dig i det här arbetet?
Jag tror att folkbibliotekstanken och de humanistiska värden den vilar på måste utmärka sig mer och inte bara värnas om. Just nu finns en stark tro på techindustrin i världen. Allt fler stora lärosäten bantar sina humaniorainstitutioner kraftigt till förmån för det STEM-baserade lärandet (Science, Technology, Engineering, Matemathics). Parallellt med detta spekuleras det mycket kring vad artificiell intelligens, AI, kommer att få för konsekvenser i vårt framtida samhälle. Hur kan vi påverka att den AI som byggs är välvillig, att den inte plötsligt vänder sig emot oss? Många människor saknar helt förståelse för frågor kring digital teknik men om vi överlåter viktiga beslut kring dessa frågor åt techindustrin och olika vinstdrivna företag så spelar vi ett högt spel. Här tror jag det finns utrymme för biblioteken att ta plats. Humanism är tätt länkat med empati, tvivel och osäkerhet. Egenskaper som behövs i en tid när logik och effektivitet dominerar. Genom en digital omställning av folkbiblioteksverksamheten så skapas helt nya möjligheter att erbjuda invånarna praktisk erfarenhet av digitalt lärande vilket gör det möjligt för en bred allmänhet att bättre kunna ta ställning i viktiga frågor. 

I den bästa av världar - vad händer nu med Digital skillshare?
Vi kör igång förarbetet redan i år och testar idén som en pilot i Skåne sydväst. Utan att vänta in och se om någon annan gör detta bättre eller större. Kollegorna i Danmark ligger steget före med projektet Kompetence på distance och om vi lär av dem kan det bli synergieffekter.