Delandets paradox

Det är fredag eftermiddag och jag sitter på tåget hem från KOHA konferensen i Halmstad. Jag bär med mig ny kunskap och inspiration. Lite förvånad faktiskt för ärligt talat är mina erfarenheter och min kunskap kring KOHA försumbar och därför hade jag inga förväntningar inför dagens konferens. Jag hade inte heller funderat om KOHA är ett bra eller ett dåligt alternativ för folkbibliotek.

Kortfattad är KOHA ett fritt bibliotekssystem, en så kallad open source system, som startade i 1999 i Nya Zealand. Alla bibliotek och organisationer som använder sig av KOHA bidrar i utveckling av systemet. Bibliotek och organisationer världen över delar på kunskap och utvecklar tillsammans det bibliotekssystemet, precis på det sättet man önskar sig. Helt oberoende från kommersiella aktörer. Även om KOHA redan har funnits sedan 1999 känns det mer angelägen i 2015 att fundera kring KOHA.

I år fick The Oxford English Dictionary en ny term sharing economy.  Tradera, airbnb, carsharing couchsurfing, blocket, crowdfunding är några exempel på delandet som kännetecknas dagens samhälle. Hyra, låna, bytta, ge, dela är möjliga former av handel som kan åstadkomma mellan människor tack vara vårt internet som ger oss möjligheten att komma i kontakt med varandra. Produkten som inte används av ägaren kan användas gratis, mot betalning eller i utbytte mot någonting annat. En bil som står på parkeringen, en bormaskin i redskapslåda, ett hus som står tomt under semestertid, användas av någon annan än ägare. Tillgång till har blivit viktigare än att äga. Tillit är en viktig förutsättning för sådana transaktionerna. Principerna är gamla och traditionella och har alltid genomsyrat vår biblioteksverksamhet. Den moderna delekonomin har dock ytterligare påverkat biblioteksverksamheten. Men det meröppna biblioteket, utlån av verktyg, festkläder, symaskiner, paraplyer är egentligen inga stora förändringar för en bibliotekarier som vet inte något annat än att det går att låna ut.
Under lunch pratar jag med några bibliotekarier, nyfiken vad de tycker. Djupt innerst är jag glad att jag inte är systembibliotekarie längre som på ett eller annat sätt ska vara delaktig i ett beslut KOHA ja/nej. När jag pratar med bibliotekarier, tänker jag i samma banar, det här låter ju väldigt inspirerande och bra, men……….

Svaren låter bekanta. Det är ungefär samma svar när vi pratar om vi ska vara med i Libris ja eller nej. Alla är vi nog övertygande om att vi ska ha en nationell katalog och de allra flesta av oss anser att Libris är den ingången till en sådan katalog. Men vi är inte alla lika övertygande när och hur vi ska släppa våra egna kataloger och bli en del av LIBRIS.
I Skåne har sammanslagningar av katalog och bibliotekssystem varit förutsättning för att kunna dela på resurserna. ”Alla får och alla ger” är mottot. Biblioteken inom de delregionala samarbetena dela på kunskap, erfarenheter, kompetens och tillsammans har biblioteken utvecklat gemensamma webbportaler, skrivit gemensamma ansökningar, gjord gemensamma kompetensinsatser m.m. Jag tror att de flesta tycker nog att vinsterna har varit större än förlusterna.

Steget till ett national delande av katalogposter och kanske till och med ett internationellt delande av bibliotekssystem verkar i detta avseende logiskt. Fördelarna med en national bibliotekskatalog är uppenbara. Vi äger vår egna katalogposter, oberoende ställning, på sikt minskade kostnader och på köpet en vittförgrenad professionellt nätverk där alla typer av bibliotek är involverade.

Fördelarna med ett eget internationellt bibliotekssystem är lika givna. En oberoende ställning i en kommersiell värld, på sikt minskade kostnader, vi kan anpassa systemet precis som vi vill och när vi vill och dessutom ett världsomspännande nätverk. När jag tänker på mitt arbete med mångspråk på bibliotek blir jag helt uppfyllt av tanken vilka möjligheter ett sådant nätverk skulle kunna ge till vårt mångspråksarbete. På Hylte bibliotek kan t.ex. låntagare som. pratar arabiska söka, låna och reservera i bibliotekets katalog på sitt eget språk. Och det som är ännu mer fantastiskt är att Hylte bibliotek har inte behövt anlita en arabisk översättare, det var ju helt enkelt en funktion i KOHA bibliotekssystem, utvecklat av kollegor med arabiska som modersmål.

Tillit är en av de viktigaste, om inte den viktigaste förutsättningen för att dela. Jag tror inte att det finns en brist på tillit när det gäller kollegornas kompetens och professionalitet. Inom bibliotekskåren finns det mycket kunskap, kompetens, erfarenhet och en vilja att dela! Vad är i så fall den största stötestenen för att delta i de delande samarbetena på nationell och internationell plan.

Vår bibliotekskatalog och vårt bibliotekssystem är våra mest viktiga verktyg för att kunna dela våra resurser med andra, varandra och omvärlden. Att bygga in en osäkerhet i just den här delen av verksamhet känns läskigt. Paradoxalt är det just det här (inter)nationella delandet som kan äventyras vårt eget delande med vår egen omvärld.

 

 

   

 

Om Koha

Senaste numret av Kultur i Västs tidskift Framsidan har digitalt tema. Flera av artiklarna handlar om bibliotekssystemet Koha, som bygger på öppen källkod. Regionbibliotek Halland och har varit drivande i flera projekt kring bibliotekssystemet Koha, som till exempel i  Hylte kommun där migreringen över till Koha, nu är klar. All anpassning till Hyltes behov eller svenska förhållanden är dock inte klar, men ambitionen är att den anpassning som nu görs i Hylte-projektet ska komma andra svenska bibliotek till godo, berättar Viktor Sarge, utvecklingsledare på Regionbibliotek Halland.

En del andra spännande saker händer på Koha-fronten just nu: Mölndal har fått utvecklingsmedel från Kultur i väst för en förstudie för att undersöka möjligheten att skapa en fungerande koppling mellan Libra och Koha för överföring av data, och stora Deichmanske bibliotek i Oslo tagit beslut om att implementera Koha som bibliotekssystem på det nya biblioteket osm öppnar 2017.

Ett system byggt på öppen källkod  ställer helt andra krav på biblioteken. Det ger en stor frihet att utforma systemets utveckling, men ställer också krav på att biblioteket har en bra "beställarkompetens". Att det finns någon på biblioteket som kan lägga en bra beställning till externa utvecklare,  som kan prata teknikernas språk, är en förutsättning för att lyckas med implementering av Koha, samtidigt som det naturligtvis är sårbart att alltför mycket vilar på en eller ett fåtal personer.

En lösning på detta kan vara lokala och regonala samarbeten för att säkerställa den vardagliga driften och samtidigt tillsammans med andra bibliotek bidra till en biblioteksdriven innovation, menar Viktor Sarge. I ljuset av det resonemanget blir ju Koha-projeketet i de skånska "5Yes-kommunerna" väldigt intressant. Burlöv, Kävlinge, Lomma,Svedala och Staffanstorp inledde förra året en förstudie kring gemensamt bibliotekssystem med utgångspunkt från Koha, med stöd av Region Skåne.

Katalog- och mediesamarbete mellan 5YES-biblioteken

Det regionala mediesamarbetet i Skåne bygger till stor del på delregionala samarbeten kring exempelvis katalog, webb och medier. Medie- och katalogsamarbeten mellan flera kommuner är kopplat till målet i Regional kulturplan för Skåne 2013-2015: att stödja en regional mediesamverkan för allas likvärdiga tillgång till media och information. Etablerade bibliotekssamarbeten på de här områdena finns ännu så länge i tre av de fyra delregionerna: NO, NV och SO. I Skåne SV ser samarbetsstrukturen lite annorlunda ut. Fem kommuner i SV har  sedan länge ett samarbete, det så kallade 5YES-samarbetet där biblioteken i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala deltar.



Biblioteken i 5YES  vill, inspirerade av Hylte biblioteks övergång till bibliotekssystemet KOHA, undersöka förutsättningarna för en gemensam bibliotekskatalog i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala med utgångspunkt från KOHA.


Region Skånes kulturnämnd har beviljat projektbidrag för en förstudie kring gemensam bibliotekskatalog och mediesamarbete i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala. Biblioteken ska undersöka förutsättningarna för gemensam katalog och att testa KOHA. I förstudien ingår även att undersöka hur man  samarbeta över kommungränserna kring såväl fysiska medier som e-medier. Man ska också analysera vad det innebär för de fem biblioteken att bli Libris-bibliotek samt  vad ett katalog- och mediesamarbete mellan de fem kommunerna innebär för det delregionala mediesamarbetet inom Skåne SV och relationen till Malmö stadsbibliotek samt kopplingarna till övriga bibliotek och bibliotekssamarbeten i Skåne och Sverige.

Förstudien kan ses som ett första steg mot ett katalog- och mediesamarbete mellan de fem kommunerna som också ser förstudien som ett förarbete för en gemensam medieplan. Det ska bli intressant att följa arbetet med och resultatet av denna förstudie. Att testa open source-systemet KOHA, i ett kommunövergripande samarbete är ju lite av ett pionjärarbete. Det blir också spännande att se hur det här projektet kan samverka med andra samarbetsprojekt inom Skåne SV, tex mångspråksprojektet där biblioteken i Burlöv, Eslöv, Höör och Trelleborg deltar, och om det kan vara ett sätt för några av biblioteken i Skåne SV att utveckla sitt samarbete.