Siffrornas vecka!

I veckan publicerade Svensk biblioteksförening nyckeltalen för folkbiblioteken i Skåne. Jag kommer ihåg publikationen på fikabordet i personalrummet från tiden jag jobbade på bibliotek. Rangordningen med andra bibliotek och jämförelser i tiden var ingången till rapporten. I år får vi välja ett annat angreppsätt eftersom Kungliga bibliotek har genomfört omfattande förändringar under 2014. Statistikinsamlingen bygger numera på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll. Dessutom är det inte heller solklart om samtliga bibliotek har uppfattat innebörden av de nya variabler på exakt samma sätt.

Vi bör vara observanta för att svensk biblioteksförening har vid vissa nyckeltal använt sig av en annan skala som vid första anblicken ser likadan ut som i den förra rapporten.

Generellt kan man säga att lånesiffror i Skåne för 2014 är på ungefär samma nivå som i 2013, medan besökssiffrorna har ökat. Vi vet inte om detta beror på om att antalet aktiviteter som anordnas av biblioteket har ökat eller om att fler människor i Skåne besöker biblioteket. Förmodligen spelar båda faktorer en roll. Oavsett är detta verkligen en positiv utveckling.

I samtal med bibliotek hör man ofta att biblioteken lånesiffror för barn ökar. Vi kan tyvärr inte jämföra årets siffror för barnutlån och barnmedia med fjol eftersom KB har definierat ett annat åldersintervall för barn och unga. Föregående år har man hanterat åldersintervall 0-14 år medan 0-17 år gäller från och med i år.

Antal biblioteksdatorer per 100.000 invånare kan man inte heller jämföra med föregående åren eftersom KB från och med 2014 har preciserat vilka datorer som ska ingå. Det hade varit intressant att jämföra de här siffrorna med de siffrorna som publicerades häromveckan i Svenskarna och internet 2015.  År 2015 har 93 % av svenska befolkning har tillgång till internet och 91% använder internet. 90% av svenska befolkningen har bredband och 97 procent en mobiltelefon. När så många har tillgång till internet kan man undra sig hur bibliotekets publika datorer används. Kanske är det så att platsen är viktigare och roligare än själva dator.

Nyckeltalen ger upphov till flera frågor och ger endast en fragmentarisk bild av en omfattande verksamhet. Diskussionen kring hur vi mäter bibliotekets kvalitativa insatser förs inom olika forum i landet. T.ex. har vi i Skåne sedan augusti en referensgrupp statistik som arbetar med frågorna.

 

Biblioteksplaner och kvalitet på bibliotekchefsmötet 29/4

29/4 ägde vårens sista bibliotekschefsmöte rum i Trelleborg,  på temat biblioteksplaner och kvalitet.

Michael Nordberg hälsade välkomna till Trelleborg och berättade om hur han de senaste åren jobbat för att utveckla biblioteksverksamheten. Inte minst var hans erfarenheter av det strategiska arbetet med till exempel biblioteksplanen inspirerande. Roligt att en biblioteksplan kan ge så konkret resultat när det gäller resurser till skolbiblioteksverksamheten!

Kvalitetsarbetet illustrerades av Hanna Johansson och Britt Löfdahl från Regionbibliotek Stockholm, som har testat den kvalitetsmodell som Elisabeth Ahlqvist på Kungliga biblioteket har utvecklat, i praktiken. Modellen har de testat på verksamheter som sagostunder och referenssamtal.

Arbetet med sagostunder finns beskrivet i skriften Leonards plåster som kommer att skickas ut till biblioteken i Skåne. Britt och Hanna har testat modellen på det klassiska referenssamtalet på biblioteket och på de referenssamtal som sker inom ramen för arbetet med Bibblan svarar.

Britt poängterade att modellen är ett verktyg för kvalitetsutveckling av befintlig verksamhet och som ett diskussionsunderlag för att reflektera kring utveckling av verksamheten.

När det gäller biblioteksplaner så är det ju en aktuell fråga just nu: många skånska kommuner befinner sig mitt i processen att ta fram en ny eller att revidera sin biblioteksplan.

KB har samlat landets alla regionala och kommunala biblioteksplaner här: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/uppdrag-planer/
För att vara säkert på att listan är korrekt och aktuell vill vi uppmana er att gå in på listan och kolla att uppgifterna om er kommuns biblioteksplan stämmer. Om inte skicka rätt uppgifter och gärna planen eller länk till planen till: biblioteksplaner@kb.se

Kungliga bibliotekets arbete att tillsammans med regionbiblioteken och kommunerna följa upp arbetet med biblioteksplaner sker inom det forum som heter Kvalitetsdialog. Från Skåne deltar Kristina Elding från Kultur Skåne, Lena Malmqvist från Ystad, Carola Beijer från Malmö och Johnny Norrby från Kävlinge.

Frågan om biblioteksplaner är ju också aktuell eftersom Kulturrådet nu har som villkor för att söka inköpsstöd att kommunen har en giltig bibliotekplan eller åtminstone ett fullmäktigebeslut om att ta fram en plan. Läs mer om detta här: http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/bibliotek/Inkop-av-litteratur-till-folk--och-skolbibliotek/

Dagen ägnades också åt gruppdiskussioner kring olika tematiska frågor kring biblioteksplanearbetet, tex:

• Varför biblioteksplan?
• Vems är planen?
• Förankring
• Bibliotekens framtid
• Utmaningar och utvecklingsstrategier
• Kommunala kontexten
• Skolbiblioteken

/Ann och Kristina

Kvalitet och biblioteksplaner

I höstas gjordes en nystart av Kungliga bibliotekets kvalitetsdialog, som handlar om att KB, de regionala biblioteksverksamheterna och den kommunbiblioteken runtom i landet samverkar kring uppdraget i bibliotekslagens 18:e paragraf: att följa upp hur de biblioteksplaner som antagits av kommuner och landsting har utformats och hur de används. Denna grupp kommer att träffas under 2015 för att identifiera och prioritera områden som gruppen vill arbeta mer konkret med. Det kan resultera i rapporter, handledningar, checklistor eller andra stöd- och idéprodukter.

Kungliga biblioteket menar att ett viktigt syfte med detta arbete är likvärdig biblioteksservice i hela landet och därmed finns det alltså tydliga kopplingar mellan biblioteksplaner och kvalitetsarbete. För kvalitetsarbetet har KB också utformat en modell. Därutöver kan ju biblioteksplaner förstås vara ett viktigt verktyg för att arbeta långsiktigt och strategiskt med biblioteksutveckling och för att synliggöra bibliotekens uppdrag och vilka resurser som krävs.

Kravet på biblioteksplan har också aktualiserats just i år eftersom  Kulturrådet ju förändrat villkoren för inköpsstödet till litteratur för folk- och skolbibliotek: Inför ansökningsomgången 2015 måste alla kommuner som ansöker om inköpsstöd ha en aktuell och giltig biblioteksplan, eller åtminstone fullmäktigebeslut om att en sådan kommer att tas fram.

Vi vet att det är en hel del kommuner i Skåne som antingen är på väg att ta beslut om ny eller reviderad biblioteksplan eller är mitt i processen att ta fram en ny plan. För att få en bild av hur läget ser ut i Skåne och hur vi från den regionala biblioteksverksamheten kan stötta kommunernas arbete med biblioteksplaner håller vi just nu på med en mindre inventering av de skånska biblioteksplaneprocesserna, i form av en enkät som skickats till folkbibliotekscheferna. KB har också på olika sätt kartlagt de kommunala biblioteksplanerna och det arbetet presenteras i två rapporter Bibliotekens planer 2012 och Barnen i planerna 2012.


När det gäller en regional biblioteksplan, dvs en plan för de biblioteksverksamheter som Region Skåne är huvudman för, håller vi från den regionala biblioteksverksamheten på att försöka finna former för detta tillsammans med sjukhusbiblioteken. För den regionala biblioteksverksamhetens del är den regionala biblioteksplanen nära sammankopplad med utvecklingsområdena i den nya regionala kulturplanen som vi just är i färd att ta fram. Vårt förra bibliotekschefsmöte i februari gav oss värdefull input till dessa processer.

En stor del av nästa bibliotekschefsmöte, den 29/4, kommer att ägnas åt kommunernas biblioteksplaner och kvalitetsarbete. Bland annat kommer Pia Borrman och Hanna Johansson från Regionbibliotek Stockholm att berätta om hur de har arbetat med KBs kvalitetsmodell för att titta närmare på verksamheter som sagostunder och referenssamtal. I skriften Leonards plåster, som presenteras i ett tidigare inlägg, beskrivs bland annat kvalitetsarbetet med sagostunderna lite närmare.

Leonards plåster

Utvecklingsledarna vid Regionbibliotek Stockholm är flitiga skriftmakare. Vi har tidigare, i lite olika sammanhang, bland annat tipsat om Taxonomier av Malin Ögland. Syftet med skriftserien är ett erbjuda folkbibliotek fler verktyg för analys och utveckling av sin verksamhet. Häromveckan fick vi en låda med 33 exemplar av skriften Leonards plåster om en av folkbibliotekens allra mest väletablerade verksamheter: sagostunden.

Åse Hedemark, lektor på institutionen för ABM, Uppsala universitet,  har gjort en förstudie och därefter en observationsstudie av sagostundsaktiviteter. Delar av detta  presenterades redan på bokmässan i höstas. I den andra delen av skriften och projektet Sagostunden presenteras det arbete som Regionbibliotek Stockholm gjort inom ramen för sitt partnerskap med Kungliga biblioteket: att testa KBs kvalitetsmodell på sagostunden, för att ta reda på hur vi vet att vi har kvalitet i sagostunden.

Resultatet från båda delarna av Projekt sagostunden är allmängiltiga och går att applicera på andra biblioteksverksamheter. Boken kommer att distribueras ut till kommunbiblioteken i Skåne, men kan också hittas här.

Ett axplock från biblioteksdagarna i Umeå

Kulturhuvudstaden  Umeå var värd för årets biblioteksdagar och bjöd på en lång rad studiebesök både före, under och efter själv konferensen. Det fanns bland annat möjlighet att besöka Sveriges depåbibliotek och lånecentral, gå på en vandring i Sara Lidmans litterära spår, få en visning på Bildmuseet eller besöka Ålidens bibliotek. Tyvärr hann jag inte deltaga på något av alla dessa studiebesök och grämer mig mest för att jag missade besöket på det inte helt färdiga Väven. Men vad jag förstår var studiebesöken uppskattad och jag själv ska tillbaka till Umeå i december (och hoppas hinna se lite mer av staden då).

Det är förstås svårt att sammanfatta en två-dagars-konferens, men här är ett par av de föreläsningar och seminarier, som jag tyckte var mest intressanta.

Biblioteksdagarna inleddes med Lars Strannegårds föredrag "Kvalitet och allsidighet - går det att mäta?" Lars Strannegård är professor på Handelshögskolan, men också ny i Kulturrådets nya styrelse. Det jag tog med mig var bl.a. att kvalitet kan vara absolut eller relativt, men också att kvalitetsdiskussionerna hela tiden behöver hållas levande - annars tar siffrorna och kvantiteten över. Eiler Jansson från Regionbibliotek Halland har bloggat om föreläsningen om man är nyfiken på mer.

Dag två gick jag mest på olika seminarier kring läsfrämjande. Karin Taube pratade om hur man lär sig läsa, rent instrumentellt. Att det handlar om avkodning och automatiserade processer för att få förståelse för en text. Och att man kan få hjälp av en rad olika lässtrategier för att bli en bättre läsare. Exempel på sådana strategier är att ställa frågor om det man läst, hitta samband, "tänka högt" och använda bilden. Mycket av detta handlar ju om skolsituationer, men jag tyckte ändå att det fanns saker att ta med sig i hur man skulle kunna jobba med detta på bibliotek (både skol- och folkbibliotek). Kari Taube kommer till Lund och Read me-konferensen nästa vecka (26 maj).

Det twittrades förstås friskt under dagarna och #bibldag14 kan man gå in och läsa vad som diskuterades flitigast via de sociala medierna.

Det finns också ett antal filmade föreläsningar utlagda på Svensk biblioteksförenings egen Vimeo-kanal.

Chefsinternat om kvalitet och verksamhetsutveckling

Förra torsdagen samlades bibliotekscheferna i Skåne på Bäckaskog slott för ett internat om kvalitet och verksamhetsutveckling. BBM hade bjudit in Åsa Söderberg, konstnärlig ledare och VD för Skånes dansteater, för att berätta om hennes medvetna och strategiska arbete kring såväl visioner som utvärderingar. Under rubriken Från danskompani till dansinstitution beskrev hon det hårda, men också lönsamma arbetet för en högre budget och därmed en mer omfattande verksamhet. Idag jobbar man utifrån ett antal ledord på Skånes dansteater där bl.a. hög kvalitet är en av dem. Efter en intressant diskussion om just kvalitet konstaterade hon att kvalitetsdiskussionen alltid måste pågå, även om vi inte kan definiera vad det är.

Barbro Roos, bibliotekschef i Kävlinge, hade sedan fått i uppgift att svara på frågan om bibliotekskvaliteten ökar med meröppet? Men det blev också funderingar på chefens roll i förändringsarbetet och vikten av tid. Internt har meröppet inneburit att diskussionerna om vad biblioteket ska erbjuda ständigt är aktuell och externt har man använt sig av meröppet för att marknadsföra vad biblioteket har att erbjuda. När det gäller kvalitetsbegreppet hänvisade Barbro till att ordet rent strikt handlar om värdering, men att tillgänglighet, bemötande och dialog är viktiga parametrar för kvalitet.

Efter kaffet berättade Lena Landgren, från Lunds universitetsbibliotek, om hur de försöker mäta vilken roll biblioteket (och framförallt den pedagogiska verksamheten) spelar för studenterna. Man har bl.a. använt sig av fokusgrupper och tagit fram ett antal ”vad-vi-gör-indikatorer”. 

Sedan hade vi ett avsnitt om statistik och diskussion om och i så fall hur man kan mäta kvalitet med siffror. Roland inledde med att hänvisa till den undersökning man gjorde på Malmö stadsbibliotek för några år sedan där man såg att 60-65 % av biblioteksbesökarna stannar väldigt kort tid på biblioteket och att 5 % av befolkningen står för 50 % av lånen. Roland fortsatte med att konstatera att de saker som den officiella biblioteksstatistiken mäter minskar (utlån och besök), men ekonomin och personalen minskar inte. Avslutningsvis berättade Tore Torngren, också från Lunds universitetsbibliotek, och Roland om det statistikprojekt som man har jobbat med under ett antal år och där målet är att hitta ett antal andra parametrar för att mäta biblioteksverksamhet.

På fredagsmorgonen hade Ann och Lena ett samtal med Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö. Torbjörn kunde inte vara på plats i Bäckaskog eftersom han satt i möte med stadsbiblioteken i Göteborg och Stockholm, men det blev ett bra samtal via Skype. Torbjörn berättade om några av de frågor som de tre största biblioteken i Sverige diskuterar när de träffas (bl.a. kunskapsdelning och målggruppsindelat brukarperspektivet), men annars berättade han om hur han ser på utvecklingen av Malmö stadsbibliotek. 

Resten av förmiddagen fick bibliotekscheferna möjlighet att i olika grupper reflektera kring kvalitet och verksamhetsutveckling, utifrån framför allt vad torsdagens talare hade pratat om. Det som bl.a. diskuterades var att hur man kan göra utvärdering på ett enkelt sätt och kanske under lite lekfulla och kreativa former, men också att det är viktigt att fundera på frågan för vem vi gör utvärdering och tar fram statistik. Marknadsföring och tydlighet vad biblioteken är och kan erbjuda var också något som togs upp och de svåra frågorrna kring att göra prioriteringar samtidigt som man har i uppdrag att nå alla.

Bibliotekschefsmöte i september

Den 5-6 september anordnar BBM ett internat för bibliotekscheferna i Skåne. Ämnet för dagarna är verksamhetsutveckling och kvalitet i biblioteksarbete. Hela programmet finns presenterat här.

Vilka e-böcker ska ett bibliotek ha?

Äntligen  börjar debatten om e-böcker handla om mer än pris och tillgång.
I sin blogg Geckolisa tar Elisabet Formell upp problemet med att biblioteken idag tillhandahåller ebokstitlar som man inte hade drömt om att köpa in och avslutar
"Man kan också tänka sig att biblioteken göra det som biblioteken gjort  i alla tider gjort: välja böcker.  Och nu har vi möjlighet och behov av att göra det för e-böckerna också. Kan vi samarbeta på något vis?"

På BBM:s ebokssemiarium 4 den 15 marskommer Thomas Angermann, vice bibliotekschef på biblioteken i Gentofte att föreläsa om detta. Läs gärna hans artiklar om hur biblioteken kan ta en aktiv roll i detta.