Barns och ungas medie- och informationskunnighet

Utan mediekunniga medborgare ingen demokrati var rubriken på ett intressant seminarium på Meg13, om medie- och informationskomptens hos barn och unga, och bland lärare och andra som arbetar med barn och unga.  Nordicom (Göteborgs universitet) har precis släppt en bok om medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället (med underrubriken Skolan och demokratin)Boken behandlar frågor som: Har medieanvändarna den kompetens som krävs i dagens samhälle? Vad gör politiken och skolan för att skapa kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar har medieföretagen? Några av författarna medverkade i seminariet: Cecilia Boreson, verksamhetsutvecklare, Utbildningsradion, Michael Forsman, lärarutbildare, Södertörns högskola, Lotta Bergman, litteraturforskare, Malmö högskola, Ulrika Sjöberg, barn- och ungdomsforskare, Malmö Högskola, Martina Wagner, expert mediekunnighet, Statens medieråd och moderator Ulla Carlsson, professor och direktör, Nordicom, Göteborgs universitet. Mediekompetens är en oerhört viktig färdighet i det kommunikations- och informationsintensiva samhälle vi lever i idag. I grunden är det en demokratifråga eftersom det handlar om alla medborgares (även barns och ungas) möjligheter och kompetens att kunna ta del av och agera i nätverkssamhället. För att kunna läsa och producera multimodala texter krävs verbal, visuell och audiovisuell kompetens. Barnen måste också kunna röra sig mellan olika medier och kritiskt granska innehåll och form i olika medier. Dagens lärare måste ju själva kunna behärska den här nya läs- och skrivkunnigheten. Lärarutbildningen och skolan lever inte upp till detta, utan har en begränsad syn på till exempel svenskämnet och språket och lärare är ofta osäkra på andra medier än den skrivna texten. Nätverkssamhället kräver en annan form av läs- och skrivförmåga. Panelen var rörande enig om att skolan idag inte arbetar tillräckligt mycket med barns- och ungas medie- och informationskompetens, och att det behövs bred samordning, samverkan, mer forskning och framför allt initiativ från lärare och rektorer i kombination med politiska beslut för att detta ska bli bättre.

Vem är det som hörs och syns på Twitter?

Igår presenterades twitterbarometern på mediedagarna i Göteborg, . I Sverige finns nu 1/2 miljon twitterkonton och förra året gjordes 10 miljoner tweets.

Så här den 8 mars är det kanske lite tråkigt att konstatera att 9 av de 10 mest inflytelserika twittrarna är män. Hur inflytelserik en twittrare är avgörs av hur många följare twittraren har, hur många följare hens följare har och hur många retweets, tweets som delas/twittras vidare av andra. Frida Boisen har skrivit en krönika om mansdominansen i twittervärlden och tipsar också om en sajt http://twee-q.com/  där du kan räkna ut din genuskvot, dvs hur fördelningen mellan manliga resp kvinnliga twittrare i dina, eller valfritt twitterkontos, retweets. Själv har jag retweetat (inte så många) inlägg, från män  25% och från kvinnor 75%, av gångerna, men det beror nog på att mina tweets speglar en (biblioteks)värld, som är kvinnodominerad.

Något som också är tydligt i twitterbarometern är att komikerna dominerar, flera av topp-tio-twittrarna är komiker och humorns/satirens roll i media och för det demokratiska samtalet i media, har varit lite av en röd tråd här på mediedagarna, även under seminarierna.

MEG 13

Just nu är jag och Annelie på väg till Mediedagarna i Göteborg, MEG13, mediebranschens motsvarighet till Bokmässan. Själv siktar jag framför allt in mig på några seminarier och föreläsningar kring medievanor och media literacy. Den som vill följa MEG 13 från hemmaplan kan göra det via MEGPlay, eller SVT som sänder en del därifrån.