Träffpunkt biblioteksplaner: att dela, lära, förankra och utveckla i dialog

I tisdags deltog Maria, Fanny och Annelien tillsammans med 140 kollegor i landet på årets digitala Träffpunkt biblioteksplaner 2020 som arrangerades av Kungliga Biblioteket, i samarbete med Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier, med läsning, skolbibliotek och MIK i fokus. Denna gång deltog utöver de myndigheter med nationella biblioteksuppdrag, även Statens medieråd. Likt tidigare webbsända träffpunkter var avsändarna och budskapsförmedlarna dessa myndigheter. Regionala biblioteksverksamheter och folkbibliotek är den huvudsakliga målgruppen. Det är oklart hur många från skolbibliotekssektorn som deltog men förhoppningsvis många med tanke på programmets innehåll. 

Träffpunkt biblioteksplaner är ett tillfälle att träffas och samtala om biblioteksplaner. Vi vill gärna lyfta några punkter från mötet för att möjliggöra en fortsatt dialog på folkbibliotek och i vår egen regionala biblioteksverksamhet. 

Läsfrämjande behöver infrastruktur 

Lotta Brilioth Biörnstad på Kulturrådet inledde dagen med att poängtera vikten av att bygga en hållbar infrastruktur för läsfrämjande. Kulturrådet konstaterar att läsvanorna gradvis sjunker och att det finns målgrupper i samhället som biblioteken inte når. I rapporten Folkbibliotek i glesbygd konstaterar Joacim Hansson att förutsättningarna för biblioteken i glesbygdskommuner varierar. Inte alla bibliotek har möjligheten att bygga verksamheten utöver det som krävs för att enbart hålla biblioteken öppna. Särskilt hårt drabbat är det läsfrämjande arbetet. Resurserna är därmed ojämnt fördelade. 

Utifrån analysen av bidrag fördelade inom Stärkta Bibliotekssatsningen ser Kulturrådet ett stort behov av ett fortsatt stöd till kommunerna, men även till regionerna, för att samordna läsfrämjande insatser. I dagsläget är det dock ingen som vet om det kommer fortsatta öronmärkta statliga medel till folkbibliotekssektorn likt den nuvarande satsningen Stärkta bibliotek. Bokstart, som bygger på samverkan mellan bibliotek, förskola och barnhälsovård, är en viktig insats som bidrar till en läsfrämjande infrastruktur. En annan viktig del i den läsfrämjande infrastrukturen är samarbetet mellan skolbibliotek och folkbibliotek. Också samverkan mellan samhällsnivåer vad gäller det läsfrämjande arbetet behöver utvecklas. 

En analys av de biblioteksplaner som antogs under 2019 visar att samarbetet mellan skolbibliotek och folkbibliotek varierar stort, från en nära och politisk förankrad samverkan till total avsaknad av samverkan. Just nu pågår en statlig utredning med syfte att stärka skolbiblioteken (Dir 2019:91 Stärkta skolbibliotek och läromedel). I uppdraget ska samarbetet mellan skol- och folkbibliotek kartläggas. 

KB lämnade förslag på en fråga för kommunala och regionala diskussioner, utifrån hur relationerna mellan folkbibliotek och skolbibliotek kan se ut: 

• Ska den kommunala biblioteksplanen även innehålla skolbiblioteken eller ska kommunerna ta fram separata skolbiblioteksplaner?

Tillgänglig läsning 

Mest intressant att lyssna på var Emma Kindblom, handläggare för skola/skolbibliotek på Myndigheten för tillgängliga medier som bland annat problematiserade den svenska talboksmodellen. Tillgången till talböcker, menade Emma, blir väldigt ojämn för elever i landet eftersom tillgången till skolbibliotek är så ojämn och Legimuskonton bara kan skapas av bibliotekspersonal enligt lag. Därtill är kunskapen om talböcker låg hos pedagoger och skolledare. Detta är ännu ett i raden av exempel på vikten av bemannade skolbibliotek som betraktas som pedagogisk resurs snarare än ett rum med böcker. Vi reflekterade tillsammans över att begreppet ”bemanning” som används bland annat i den officiella biblioteksstatistiken egentligen är en missvisande indikator. Det leder tanken till ett rum som ska hållas öppet, medan den framgångsrika skolbiblioteksverksamheten idag bygger på att skolbibliotekarierna är en integrerad och tillvaratagen resurs i det pedagogiska arbetet. Statistiken utgår fortfarande från hur många timmar skolbiblioteket är bemannat och idag räknas 20 timmar per vecka som ”godkänd” nivå. 

I de biblioteksplaner som antogs i landet under 2019 syns tillgänglig läsning i en majoritet av planerna, men nämns främst i de avsnitt som rör folkbiblioteken. En del kommuner anger att det är folkbibliotekens roll att erbjuda kompensatorisk hjälp åt personer/elever med funktionsnedsättning. De flesta kommuner som inte har skolbiblioteksplaner problematiserar detta ur ett tillgänglighetsperspektiv. 

Emma påminde oss också om att inte alltför lättvindigt slänga oss med begreppet "tillgänglighet": En resurs är inte tillgänglig bara för att den är digital, och ett bibliotek är inte tillgängligt bara för att det är meröppet. 

En fråga till er att resonera utifrån: 

• Vad lägger du i begreppet tillgänglighet? Och vad menar du är skillnaden eller kopplingen mellan något det finns tillgång till och/eller något som är tillgängligt?

MIK – Medie och informationskunskap 

Anette Novak, generaldirektör för Statens medieråd, lyfte i sitt inlägg vikten av en gemensam begreppsapparat vad gäller medie- och informationskunnighet, MIK. Att en satsning på digital kompetens också är en MIK-satsning är inte alltid uppfattningen. Anette betonade att MIK är viktigare än någonsin då demokratin på olika sätt utmanas och vi alla behöver MIK-glasögonen på för att kunna läsa och avkoda i en av en digital kontext. 

Relevansen blir också påtaglig när statistiken visar att 1,2 miljoner svenskar lever idag i digitalt utanförskap och att var fjärde elev inte har fått undervisning i digital källkritik. 27 av 64 biblioteksplaner som antogs 2019 innehåller något om skolbibliotek kopplat till MIK – oftast källkritik, digital kompetens och informationskompetens. Krister Hansson från KB påpekade att han tyckte att det var ett rätt lågt antal med tanke på satsningen Digitalt först. Han hade trott och hoppats på ett större genomslag i planskrivningarna. 

KB lämnade förslag på en fråga för kommunala och regionala diskussioner, utifrån hur relationerna mellan folkbibliotek och skolbibliotek kan se ut: 

• Hur kan folkbibliotek och skolbibliotek samarbeta kring MIK?

Dela gärna med er av era funderingar här i kommentarerna eller på vår facebooksida! 

Träffpunkt biblioteksplaner är inspelat och kommer att kunna ses i efterhand. 

Inga förändringar för utvecklingsbidrag till bibliotek under 2019

Som ni alla har kunnat läsa i nyhetsflödet har Region Skånes nya kulturnämnd nu sammanträtt och på sammanträdet den 10 januari togs beslut om verksamhetsplan och budget för 2019. I december beslutade regionfullmäktige om en minskad ram för kulturnämnden med den effekt att regionbidraget minskas med totalt 17,1 miljoner kronor.

"Business as usual" för den regionala biblioteksverksamheten
För den regionala biblioteksverksamheten som är ett lagstadgat uppdrag och en statsbidragsmottagande verksamhet inom kulturförvaltningen görs inga neddragningar eller andra förändringar under 2019. För denna del av kulturförvaltningens verksamhet är det ”business as usual”. Vi arbetar vidare efter den beslutade regionala biblioteksplanen och kommer att under 2019 fortsatt kunna utlysa bidrag för kunskapsdelning, kompetensutveckling, biblioteksutveckling och experimentspår. Härutöver fortsätter satsningar såsom Bokstart, Digitalt först, nätverksarbete och planerade konferenser. För att följa med i vår verksamhet som finns till för er, vill vi uppmana alla att prenumerera på vårt nyhetsbrev om biblioteksutveckling och att hålla koll på vår facebooksida, Biblioteksutveckling Region Skåne.

Intensivt år för förvaltningen
För stora delar av kulturförvaltningens övriga verksamhet blir 2019 ett intensivt år för att anpassa kulturnämndens budget till regionfullmäktiges beslut. Kulturnämnden gör uppehåll när det gäller utlysningar av sökbara utvecklingsmedel, verksamhetsbidragen fryses i stort sett på samma nivå som 2018 och förvaltningens administration minskar med 3 miljoner kronor. Kulturnämnden kommer också enligt regionfullmäktiges beslut att göra en översyn av bidragsstrukturen och villkoren för bidrag under 2019.

Planerar att förlänga kulturplaneperioden
Ny mandatperiod och nya förutsättningar gör att kulturnämnden planerar att förlänga perioden för den regionala kulturplanen för Skåne 2016-2019, så att den sträcker sig till och med 2020. Samråd om den nya kulturplanen hölls på bibliotekschefsinternatet i oktober. Beslut om en eventuell förlängning tas på kulturnämndens sammanträde den 14 februari. Detta ger oss mer tid och möjligheter till analys och dialog.

Introduktion av ny kulturnämnd
Precis som i kommunerna får också Region Skånes kulturnämnd många nya politiker – hela 18 av 22 är nya. I februari månad arrangerar förvaltningen en introduktion för den nya nämnden.
Här ser ni ledamöterna i Region Skånes kulturnämnd.

Regional biblioteksplan 2017-2020 fastställd

Idag fastställdes Regional biblioteksplan 2017-2020, Region Skåne, av regionfullmäktige.

Den kommer inom kort att finnas tillgänglig som pdf på vår hemsida, och kommer därefter att skickas ut i tryckt form till folkbibliotek och andra berörda under januari.

Den regionala biblioteksplanen gäller den regionala biblioteksverksamheten och sjukhusbiblioteken, men anger också områden för samarbete mellan de båda verksamheterna, till exempel gällande fortbildning.

När det gäller den regionala biblioteksverksamheten så anger planen ett övergripande mål för perioden som lyder:

"Bidragen för biblioteksutveckling ska nå ett större antal folkbibliotek än tidigare och i högre grad generera kunskapsdelande och kompetensutvecklande aktiviteter mellan folkbiblioteken."

Planen anger också fyra utvecklingsområden för den regionala biblioteksverksamheten under perioden 2017-2020, områden som bland annat styr bidrag och andra satsningar:

Demokrati och fri åsiktsbildning
Folkbibliotek för alla
Digitalisering
Litteratur- och läsfrämjande

Vi på Region Skånes kulturförvaltning är så glada att biblioteksplanen nu är klubbad och klar och ser fram emot att använda den som grund för vårt arbete tillsammans med de olika skånska biblioteken under de tre kommande åren.

God jul från Kultur Skåne - och ett spännande nytt år 2017!

Vi önskar er alla en god jul!
Det har varit en intensiv och rolig höst för oss som arbetar med den regionala biblioteksverksamheten på Kultur Skåne. Vi har träffat många av er på bibliotekschefsmöten, nätverksträffar, konferenser och utbildningar, och vill tacka er för ett fint samarbete under året. Det är otroligt inspirerande och stimulerande att få arbeta tillsammans med er alla på folkbiblioteken i Skåne.


Nyheter 2017
Under hösten har vi tillsammans med er lagt grunden till några förändringar som kommer att genomföras under 2017.

Starkt fokus på framtidens bibliotek på kulturpolitiskt möte i Eslöv

De skånska folkbiblioteken “tog ledartröjan och inledde integrationen” under förra hösten då ett stort antal flyktingar kom till Sverige och Skåne.
Med den beskrivningen inledde Maria Ward, kulturnämndens ordförande i Region Skåne, det kulturpolitiska mötet i Eslöv förra veckan, där politiker, kultur- och bibliotekschefer från hela Skåne möttes.

Regional biblioteksverksamhet och samverkansmodellen - två aktuella skrifter

På biblioteksdagarna i maj presenterades den rapport om de regionala biblioteksverksamheterna i landet som Barbro Thomas tagit fram, på uppdrag av svensk biblioteksförening.

Rapporten "Den osynliga handen - regionbiblioteken i modellen" syftar till att uppmärksamma den utveckling som den regionala biblioteksverksamheten genomgått sedan 2010 då kultursamverkansmodellen infördes.

Barbro Thomas har intervjuat företrädare för Kungliga biblioteket, Statens kulturråd samt företrädare för den regionala biblioteksverksamheten i nio län eller regioner samt två regionala kulturchefer. Hon har också studerat de regionala kulturplanerna i samtliga län/regioner samt redovisningar och uppföljningar från Kungliga biblioteket, Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys.

Det är förstås svårt att säga vad som direkt beror på just samverkansmodellen och på till exempel organisatoriska förändringar när det gäller regionernas kulturverksamheter till följd av exempelvis regionbildningar, men den bild Barbro Thomas förmedlar i rapporten är att biblioteksverksamheten inte har gynnats sedan samverkansmodellen infördes. Sedan 2010 har resurserna kopplade till det regionala biblioteksuppdraget generellt sett minskat. Regionbiblioteken har hamnat längre ner i de regionala organisationerna och uppdraget har breddats och blandats med andra konst- och kulturområden, inte sällan på "bekostnad" av kärnverksamheten, menar Thomas. 

Kulturutskottets uppföljning från 2015 - Är Samverkan modellen - en uppföljning av kultursamverkansmodellen har också relevans i sammanhanget. Kultursamverkansmodellen 2.0 är ett begrepp som ibland används när man talar om att vidareutveckla samverkansmodellen.  Just bibliotek och läs- och litteraturfrämjande verksamhet avhandlas i uppföljningen från och med sidan 100. Bland annat ställs frågor kring den regionala biblioteksverksamhetens organisatoriska hemvist.

Båda dessa rapporter är förstås intressanta när det gäller Region Skånes arbete att ta fram en ny Regional biblioteksplan för Skåne. Kultur Skåne och Region Skånes kulturnämnd samarbetar här med Region Skånes sjukhusbiblioteksorganisationer. Den regionala biblioteksplanen kommer att tas fram i samråd med den regionala biblioteksverksamhetens och sjukhusbibliotekens intressenter och beräknas vara färdig i början av 2017.

Regional biblioteksverksamhet under utveckling

Förra veckan samlades drygt 60 företrädare för landets regionala biblioteksverksamheter (länsbibliotekarier, bibliotekskonsulenter, utvecklare, utvecklingsledare och allt vad vi nu heter) i vackra Norrfällsviken, vid höga kusten, för att tillsammans få överblick och nya perspektiv på vår verksamhet. Dagarna arrangerades av SLB (föreningen Sveriges Länsbibliotekarier) i syfte att, diskutera och fundera kring vårt uppdrag, med utgångspunkt i bibliotekslagen och de  nationella målen för litteratur- och läsfrämjande.

Flera andra har redan bloggat om dagarna: Framsidan, Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, och Länsbibliotek Örebro till exempel, så jag nöjer mig med att försöka sammanfatta det jag främst har med mig från dagarna.

Vårt (de regionala biblioteksverksamheternas) uppdrag är viktigt. Inte så konstigt att vi som företräder verksamheten tycker det kanske, men även den nya bibliotekslagen trycker på vikten av regionala biblioteksverksamheter för att främja samverkan, utveckling och kvalitet när det gäller folkbibliotekens verksamhet. Peter Alsbjer, som nu lämnar den regionala rollen för att bli stadsbibliotekarie i Örebro, uttryckte det  ungefär såhär: den kommunala kulturverksamhet som det satsas i särklass mest på (biblioteken) behöver självklart en stark utvecklingsavdelning.

Det var tydligt under konferensen att flera av de regionala biblioteksverksamheterna i landet befinner sig i olika former av förändringsprocesser: organisatoriskt och när det gäller uppdragets innehåll, som en följd av bland annat kultursamverkansmodellen och även nya bibliotekslagen. I ljuset av detta, och med den nyckelroll de regionala biblioteksverksamheterna har, behöver vi självklart ibland fundera på vårt uppdrag, och inte minst våra metoder. Hur kan och ska vi jobba, tillsammans med folkbiblioteken för att främja deras utveckling, samverkan och kvalitet? En hel del goda idéer lyftes och erfarenheter utbyttes. Vi kan bli bättre på att ta tillvara den kompetens och de erfarenheter i form av både spets och bredd som finns bland de regionala biblioteksutvecklarna i hela landet. Här är ju självklart också den relation vi har med "våra" folkbibliotek i respektive region oerhört betydelsefull. Vi borde bli bättre på att hitta sätt att dela kunskap och erfarenheter mellan alla typer av bibliotek.

Vi pratade också om vikten av att lyfta de stora samhällsfrågorna, för att bättre kunna förstå och arbeta för bibliotekens del i de utmaningar vi har framför oss. I det sammanhanget lyfter jag gärna frågor som demokrati och delaktighet, empowerment (i brist på en bra svenskt översättning) och folkbildning (i brist på ett bättre ord). Biblioteken är viktiga när det gäller allt det där, men kan bli ännu bättre. Detta återkom också när Niclas Lindberg lyfte några av de utmaningar biblioteken står inför och som Svensk biblioteksförening arbetar för:

• biblioteken behöver bli angelägna för fler -  allt färre använder folkbiblioteken (2000 använde 76% avbefolkningen biblioteken, 2012 bara 46%)
• vi (alla som arbetar med bibliotek och med Kungliga biblioteket i spetsen) behöver ges förutsättningar att samlas kring en nationell biblioteksstrategi
• vi behöver förstärka och synliggöra bibliotekens viktiga demokratiska uppdrag (som ju faktiskt är det som nämnds först i bibliotekslagens viktiga ändamålsparagraf)

En mer konkret idé som vi också fick med oss är Kramfors medborgarbuss, en bred samling av olika samhällsfunktioner som rullar runt till kommunens medborgare. Ett intressant koncept som jag tycker visar på biblioteksbussarnas  potential.

Den skånska modellen för regionalt mediesamarbete så här långt...

Nu har "den nya" modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne varit igång i snart ett år.
Under hösten kommer vi att med hjälp av Eiler Jansson på Regionbibliotek Halland att utvärdera hur modellen har fungerat hittills och hur väl den svarar mot de utgångspunkter vi hade när vi drog igång arbetet, till exempel:

• Allas likvärdiga tillgång till information och media
• Medieresurserna ska finnas så nära användarna som möjligt
• De delregionala samarbetena
• ett mer flexilbelt system och mer stöd till utveckling (enligt önskemål från de skånska folkbibliotekscheferna hösten 2011 då arbetet med att ta fram den nya modellen drog igång)

Den skånska modellen består som bekant av tre integrerade delar: medier och metodik, infrastruktur och utveckling och utvärdering. Infrastrukturdelen har i år inneburit en särksild satsning på de fysiska medietransporterna genom utökningen från 3 till 5 transporter i veckan mellan kommunbiblioteken i Skåne. Inom utvecklingsdelen har vi i år fördelat projektmedel till projekt kring bla mångspråk och e-media..

Igår togs så också den nya bibliotekslagen med ett förändrat uppdrag för de regionala biblioteksverksamheterna.Exakt vad denna förändring i det regionala uppdraget får för konsekvenser är naturligtvis svårt att säga, men förskjutningen från kompletterande medieförsörjning till samverkan och utveckling är ju tydlig. Eftersom den nya modellen för regionalt mediesamarbete också innebär en omfördelning av resurserna från praktiskt fjärrlånearbete till samverkan, infrastruktur och utveckling ligger utvecklingen av det regionala mediesamarbetet i Skåne i linje med den nya bibliotekslagen.

Biblioteks- och medielandskap i förändring

Det händer ju ovanligt mycket i Sverige nu när det gäller strukturerna för mediesamarbetet på alla nivåer: ny bibliotekslag, förändring av lånecentralernas struktur, alltfler medie- och katalogsamarbeten i län eller delregioner, tex Skåne NV, Bibliotek i Väst, Bibliotek Ystad-Österlen, Umeåregionen etc. Och som jag bloggat rätt flitigt om har Bibliotek, bildning och media tillsammans med folkbiblioteken i Skåne i snart två år nu, arbetat för en ny, mer flexibel och samverkansinriktad modell för det skånska mediesamarbetet, och i januari i år sjösatte vi så den "nya modellen" med mer tonvikt på samverkan, infrastruktur och utveckling och mindre på regionala fjärrlån.

Två län där man länge arbetat strategiskt med frågor kring gemensam infrastruktur för media och informaton är Östergötland och Värmland. Götabiblioteken är ett samarbete mellan de tretton östgötakommunerna samt Tranås kring ett gemensamt bibliotekssystem. I Östergötland klarar man sig tack vare detta redan utan regionala värdbibliotek: de två stora stadsbiblioteken i länet (Linköping och Norrköping) bidrar med medier och kompetens i det gemensamma medie-, katalog- och webbsamarbetet, liksom alla andra bibliotek i länet. I Värmland har man länge jobbat med infrastrukturfrågor kring media och information: Bibliotek Värmland  och Libris på Värmlandsbiblioteken är ett par exempel.

Flera andra läns- och regionbibliotek planerar eller har redan börjat genomföra förändringar när det gäller den kompletterande medieförsörjningen, med anledning av den nya bibliotekslagen. Som en konsekvens av lagens nya formuleringar kring det regionala biblioteksuppdraget, har läns- eller regionbiblioteken i flera län tex sagt upp avtalen med sina värdbibliotek från och med årsskiftet.  Ett par av de län som har sneglat på "den skånska modellen" när det gäller upplägget för det regionala mediesamarbetet är Örebro och Halland.

Från Kungliga bibliotekets (KB:s) håll arbetar man med de här strukturförändringarna främst genom utvecklingen av Libris som nationell katalog och med att få med folkbiblioteken i Libris: idag är 20 % av folkbiblioteken med i Libris och flera står på kö för att gå med. KB har även beviljat medel för utvecklingsprojekt kring tex Koha + Libris.

Som ett led i de nationella strukturförändringarna kring kompletterande medieförsörjningen har alltså lånecentralernas antal och uppdrag förändrats. Sveriges depåbibliotek och lånecentral (i Umeå) och Internationalla biblioteket (IB) är nu de två lånecentralerna i Sverige.   IB beskriver sitt nya uppdrag utifrån följande punkter: kompletterande medieförsörjning av mångspråkig media, utveckla webbresurs för mångspråkighet för svenska bibliotek, berika Libris katalog med poster för mångspråkig media samt utöka sitt utvecklingsuppdrag även till gymnasiebiblioteken. Umeå lånecentrals uppdrag finns beskrivet i en folder.

Det förs ganska mycket diskussioner läns- och regionbiblioteken emellan och tidvis också mellan de statliga och de regionala biblioteksaktörerna kring struktur, ansvarsfördelning och framtiden när det gäller kompletterande medieförsörjning och mediesamarbeten. Något som jag dock saknat hittills och som vi måste jobba på även här i Skåne är en dialog med och en diskussion kring universitets- och högskolebibliotekens roll i mediesamarbetet. Vi vet ju till exempel att kurslitteratur utgör en väldigt stor del av fjärrlånen: enligt den undersökning vi gjorde i Skåne 2012 utgör de minst 1/3 av alla fjärrlån.

Som avslutning vill jag återkomma till Annelien van der Tang Eliassons fina framtidsbild av de delregionala mediesamarbetena i Skåne, från mediedagen i maj. Jag tycker att det är en sån bra illustration till vad det hela handlar om: ett samspel och utbyte (av medier, kompetens etc) mellan många olika aktörer på flera olika nivåer. Tänk gärna in en massa småpilar mellan de färglada folkbiblioteksbubblorna i respektive delregion och pilar för relationerna även till Internationella biblioteket, högskole- och universitetsbiblioteken, och lånecentralen i Umeå!

Nya bibliotekslagen och det regionala mediesamarbetet

Igår, på självaste världsbokdagen, kom så propositionen med den nya bibliotekslagen: Ny bibliotekslag, prop. 2012/13:147 (pdf 1,1 MB)

Processen kring den nya modellen för regionalt mediesamarbete har i tid delvis sammanfallit med förslaget om ny bibliotekslag. Rapporten Regionalt mediesamarbete blev faktiskt klar samma vecka som lagförslaget kom första vändan, i maj 2012. Och det är intressant att kunna konstatera att den nya bibliotekslagens formuleringar kring det regionala biblioteksuppdraget även innehållsmässigt överensstämmer med tankarna bakom det nya regionala mediesamarbetet.

Så här står det i den nya lagen: Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet.Att jämföras med tidigare formulering: Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter.

Den nya formuleringen kring för den regionala biblioteksverksamheten innebär alltså att kompletterande medieförsörjning försvinner som ett lagstadgat regionalt biblioteksuppdrag. Eftersom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne innebär en förskjutning i det regionala uppdraget från praktisk fjärrlånehantering och stöd för medieinköp till samverkan (tex genom att poängtera och stimulera mediesamarbete mellan alla folkbibliotek i regionen och utökade, dagliga boktransporter mellan alla folkbibliotek i regionen) och utveckling ligger den nya modellen för regionalt mediesamarbete väl i linje med den nya lagtexten.