Siffrornas vecka!

I veckan publicerade Svensk biblioteksförening nyckeltalen för folkbiblioteken i Skåne. Jag kommer ihåg publikationen på fikabordet i personalrummet från tiden jag jobbade på bibliotek. Rangordningen med andra bibliotek och jämförelser i tiden var ingången till rapporten. I år får vi välja ett annat angreppsätt eftersom Kungliga bibliotek har genomfört omfattande förändringar under 2014. Statistikinsamlingen bygger numera på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll. Dessutom är det inte heller solklart om samtliga bibliotek har uppfattat innebörden av de nya variabler på exakt samma sätt.

Vi bör vara observanta för att svensk biblioteksförening har vid vissa nyckeltal använt sig av en annan skala som vid första anblicken ser likadan ut som i den förra rapporten.

Generellt kan man säga att lånesiffror i Skåne för 2014 är på ungefär samma nivå som i 2013, medan besökssiffrorna har ökat. Vi vet inte om detta beror på om att antalet aktiviteter som anordnas av biblioteket har ökat eller om att fler människor i Skåne besöker biblioteket. Förmodligen spelar båda faktorer en roll. Oavsett är detta verkligen en positiv utveckling.

I samtal med bibliotek hör man ofta att biblioteken lånesiffror för barn ökar. Vi kan tyvärr inte jämföra årets siffror för barnutlån och barnmedia med fjol eftersom KB har definierat ett annat åldersintervall för barn och unga. Föregående år har man hanterat åldersintervall 0-14 år medan 0-17 år gäller från och med i år.

Antal biblioteksdatorer per 100.000 invånare kan man inte heller jämföra med föregående åren eftersom KB från och med 2014 har preciserat vilka datorer som ska ingå. Det hade varit intressant att jämföra de här siffrorna med de siffrorna som publicerades häromveckan i Svenskarna och internet 2015.  År 2015 har 93 % av svenska befolkning har tillgång till internet och 91% använder internet. 90% av svenska befolkningen har bredband och 97 procent en mobiltelefon. När så många har tillgång till internet kan man undra sig hur bibliotekets publika datorer används. Kanske är det så att platsen är viktigare och roligare än själva dator.

Nyckeltalen ger upphov till flera frågor och ger endast en fragmentarisk bild av en omfattande verksamhet. Diskussionen kring hur vi mäter bibliotekets kvalitativa insatser förs inom olika forum i landet. T.ex. har vi i Skåne sedan augusti en referensgrupp statistik som arbetar med frågorna.

 

Sökes

Bibliotekarier med intresse för statistik och utvärdering

för referensgrupp statisitk

Har vi i vår verksamhet prioriterat barn och ungdomar under det senaste året?
Hur har vi prioriterat våra låntagare med annat modersmål än svenska?
Är vår biblioteksverksamhet tillgänglig för alla?
Vilka konsekvenser har nedläggning av en biblioteksfilial för kommunens invånare?
Det byggs ett nytt bostadsområde i vår kommun – vilka konsekvenser har detta för vår biblioteksverksamhet?
Vilka målgrupper når vi och vilka når vi inte?

När vi pratar om statistik inom biblioteksverksamheten syftar vi ofta på biblioteksstatistiken, den statistiken som biblioteken varje år lämnar in till KB. Den som beskriver hur biblioteken utvecklas genom tiden på national, regional och kommunal nivå. Det är oftast endast de sjunkande lånesiffrorna och minskade mediabudget som uppmärksammas i media. Men alla vi vet att biblioteksverksamhet innehåller så mycket mer än lånesiffror. Vi behöver endast läsa vår nya bibliotekslag för att kunna konstatera att vi har ett mycket större uppdrag än att tillhandahålla litteratur. Hur kan vi ge en rättvis bild av biblioteksverksamhet i kvantitativa och kvalitativa mått, som vi kan ta med oss i vår egen verksamhetsplanering, utvärdering av verksamheten och i den kulturpolitiska diskussionen?

Det finns en mängd data som vi kan använda oss av i vår verksamhet på europeisk, nationell, regional och kommunal nivå.

Referensgruppen kommer att se över den statistiken som finns och koppla den till de olika verksamhetsområden och till de uppdrag biblioteken har enligt den nya bibliotekslagen.  Vilken information ger siffrorna och hur kan vi mäta våra kvalitativa insatser? I början av 2016 kommer Kultur Skåne att organisera ett statistikseminarium för bibliotekpersonal i Skåne där vi tittar på statistik utifrån olika vinklar. Referensgruppens arbete kommer att vara grunden till seminariet.

 

Anmäl ditt intresse hos Annelien van der Tang Eliasson, utvecklare media och bibliotek.

annelien.vandertang-eliasson@skane.se eller ring 0725- 28 85 18

 

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering

Kultur Skånes och de skånska folkbibliotekens arbete med folkbiblioteken som kulturhus är en ovanligt väl beforskad satsning. Tre av de första kulturhusprojekten (Burlöv, Ängelholm, Skurup) följdes av Johanna Rivano Eckerdal, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet, genom följeforskning som utmynnade i rapporten Att dela en helhetsbild. I rapporten analyseras hur kulturhustanken har formulerats och realiserats på de lokala biblioteken. Dessutom har olika aspekter av utvecklingsarbetet belysts i ett par olika masteruppsatser vid ABM-programmet, Lunds universitet.

Nu har en forskargrupp vid Högskolan i Borås, Karen Nowé Hedvall (projektledare), Cecilia Gärdén, Margareta Lundberg Rodin och Gullvor Elf, med projektmedel från Kungliga biblioteket, studerat hur fyra olika projekt har förhållit sig till och arbetat med utvärderingar för att bättre förstå hur utvärderingar mer systematiskt kan användas i utvecklings- och förändringsarbete vid svenska bibliotek. Ett av de fyra projekten som studerats är just Folkbiblioteken som kulturhus och följeforskningen som gjordes inom projektet.
Rapporten  Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering finns här.

Mediesamarbete i Skåne

Onsdag 28 januari samlades 34 bibliotekarier och chefer för att diskutera läget kring mediesamarbetet i Skåne och tillsammans fundera på för- och nackdelar med modellen för mediesamarbete.  Under de senaste tre åren har utvecklingen i biblioteks- och medievärlden tagit en otrolig fart och är inte alltid lätt att förhålla sig till. Vilka val ska man göra, vilka konsekvenser får våra val för våra låntagare, för personalen m.m.

Alla är vi överens om att vårt gemensamma mål är att alla invånare i Skåne ska ha en likvärdig tillgång till medier och information. I perioden 2013-2015 har vi tillsammans, kommunerna och Region Skåne, arbetat på ett annat sätt och ”Att ge och ta” har varit vårt utgångsläge. Region Skåne har velat främja mediesamarbete på följande sätt: 

1. Medier och metodik genom att teckna avtal med Helsingborg, Kristianstad och Malmö (kring särskilda uppdrag i syfte att främja mediesamarbetet i respektive delregion)
2. Infrastruktur genom finansiering av dagliga medietransporter
3. Utveckling och uppföljning genom att ge utvecklingsbidrag till bibliotek i Skåne.

 Utvecklingen i norra och södra Skåne har sett olika ut. I norra Skåne har det under de den här perioden utvecklats två delregionala nätverk som mestadels är självförsörjande. I södra Skåne har det utvecklats mindre samarbeten och finns det fortfarande ett behov av större bibliotek eller mediebestånd utanför det egna nätverket eller biblioteket för att fullt ut kunna tillgodose låntagarens efterfrågan på medier. En gemensam katalog eller portal för låntagare är en förutsättning för att kunna uppnå vårt mål att alla ska ha en likvärdig tillgång till medier. Libris är i detta avseende den mest uppenbara lösningen.

En gemensam hantering av e-medier är ett av villkoren för att kunna ge likvärdig service till våra medborgare, även om detta är fortfarande framtidsmusik!

Medietransporterna har under de senaste åren ökat kraftigt. Ca en halv miljon medier transporterades under 2014 till de Skånska biblioteken via de regionala medietransporterna. Bibliotek inom de delregionala nätverken upplever att det finns en större användning av deras medier. Samtidigt inser vi vikten av att optimera rutiner och regler för att hålla transporterna på en rimlig nivå d.v.s. att det inte skickas medier i onödan.

Utvecklingsbidrag har varit ett sätt för Region Skåne att främja biblioteksutveckling på kommunal och delregional nivå. Det är svårt att administrera och organisera projekt för de mindre biblioteken och den regionala mervärde har inte alltid funnits. Det anses vara viktigt att undersöka om det finns flera instrument för att främja biblioteksutvecklingen.

Kontinuerlig dialog med bibliotek, omvärldsbevakning och erfarenhetsdelning är värdefulla steg i vårt gemensamma utvecklingsarbete kring mediefrågor inom Skåne och med utgångspunkt från diskussionerna 28/1 kommer vi att fortsätta följa upp och utveckla modellen under 2015 och 2016.

En första kvalitativ uppföljning av det regionala mediesamarbetet i Skåne

En av de bärande tankarna med den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne är att den kontinuerligt följs upp och anpassas till förändringar i omvärlden. Hösten 2013 gjorde Eiler Jansson, Regionbibliotek Halland, på uppdrag av Kultur Skåne, en första uppföljande studie kring hur mediesamverkan och fördelning av de regionala medlen har fungerat i praktiken sedan modellen infördes.

Centrala frågeställningar har varit hur modellen som helhet fungerar, kan förbättras och utvecklas, samt om vissa delar i modellen behöver ses över och modifieras. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med bibliotekschefer och fjärrlåneansvariga på ett urval av åtta bibliotek i Skåne: de s.k. ansvarsbiblioteken (dvs Malmö, Helsingborg och Kristianstad) samt både stora och små bibliotek från samtliga fyra delregioner.

Studien visar att modellen fungerar tämligen väl, men pekar på några områden som behöver utvecklas, modifieras eller följas upp närmare: tex mångspråk, kompetensutveckling och e-media. En aspekt som särskilt lyfts fram är att det finns en asymmetri i Skåne när det gäller mediesamverkan mellan biblioteken. I Skåne NO och Skåne NV är samarbetet mellan biblioteken väl utvecklat, medan det i Skåne SO och Skåne SV finns mindre eller nyligen påbörjade samarbeten.

De flesta av de tillfrågade biblioteken berättar om utvecklingsprojekt som blivit möjliga genom de regionala medel som har fördelats med utgångspunkt i den nya mediemodellen, och nämner till exempel mångspråksprojekten som exempel på att modellen faktiskt har stimulerat till biblioteksutveckling. Men det finns också kritik mot att effekterna och erfarenheterna från projekten inte redovisas ordentligt, eller att det finns en projekttrötthet på biblioteken.

Eiler Jansson avslutar sin rapport med några slutsatser och förslag till oss på Kultur Skåne som vi tar med oss in i det fortsatta arbetet med utveckling av det regionala mediesamarbetet. Några av förslagen som vi redan jobbar med är:

• Fortsätt att stödja de mindre kluster som håller på att växa fram i Skåne SV och Skåne SO, för att bidra till ett ökat samarbete även i söder
• Förtydliga vad ansvarsbibliotekens uppdrag innebär
• Följ upp och fortsätt arbete med utveckling av mångspårkig biblioteksverksamhet
• Fortsätt med kompetensutveckling i Kultur Skånes regi och stimulera samarbete mellan kommunbiblioteken kring gemensamma fortbildningar och erfarenhetsutbyte.

Rapporten "Uppföljning av Region Skånes mediesamverkansmodell" finns här (pdf)

En förmiddag kring det regionala mediesamarbetet

Häromveckan, den 5/2, samlades knappt 50 skånska bibliotekschefer och fjärrlåneansvariga  för en förmiddag kring det regionala mediesamarbetet. Nu är det ett år sedan implementeringen av en ny modell för regionalt mediesamarbete i Skåne och därmed en omfördelning av de regionala resurserna kopplade till kompletterande medieförsörjning: mer fokus på samverkan och utveckling och mindre på praktiskt fjärrlånearbete och inköp av kompletterande media. Den nya modellen för regionalt mediesamarbete har bland annat inneburit fler transporter och mer pengar till utvecklingsarbete.

Vi från Kultur Skåne berättade om läget när det gäller det regionala mediesamarbetet och vad som är på gång framöver. Den nya bibliotekslagen som gäller från och med i år, har inneburit förändringar och förtydliganden när det gäller såväl kommunbibliotekens som den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag. Bland annat försvinner kompletterande medieförsörjning som ett lagstadgat regionalt uppdrag enligt den nya lagen.

Detta innebär rent konkret till exempel att de avtal som Region Skåne har med biblioteken i Kristianstad, Malmö och Helsingborg kring särksilda uppdrag inom det regionala mediessamarbetet renodlas lite grann. Begreppet ansvarsbibliotek försvinner, bland annat eftersom det visade sig leda associationerna fel, men de tre bibliotekens uppdrag är till stora delar desamma 2014 jämfört med 2013. De "särskilda uppdragen"  kan handla om samordning, utveckling, men också kompletterande medieförsörjning, utifrån hur det ser ut i respektive delregion. Helsingborgs förutsättningar ser exvis annorlunda ut än Malmö, pga det långtgående delregionala samarbetet i NV, och Kristianstad befinner sig kanske någonstans mittemellan.

När det gäller framtiden ser vi en fortsatt utveckling av det regionala mediesamarbetet med utgångspunkt i att alla bibliotek i Skåne deltar i ett mediesamarbetet på såväl delregional, regional som nationell nivå, och att den regionala biblioteksverksamhetens insatser ska inriktas på att främja samverkan och utveckling.

Det utvecklingsarbete som möjliggjorts av omfördelningen av de regionala resurserna kopplade till mediesamarbetet har bland annat inneburit en satsning på mångspråksprojekt, ett i varje delregion, där 24 av de 33 skånska biblioteken deltar. Mångspråk kommer även 2014 att vara ett prioriterat utvecklingsområde, och kan handla om fortsatta kompetensutvecklingsinsatser (a la mångspråksdagen 29/11), fortsättning på befintliga projekt, men väldigt gärna också utvecklingsarbete tillsammans med de bibliotek som ännu inte deltar i något av mångspråksprojekten.

I höstas genomfördes en första uppföljning av det regionala mediesamarbetet så här långt. Eiler Jansson, utvecklingsledare vid Regionbibliotek Halland har genomfört intervjuer med företrädare för åtta bibliotek i Skåne och presenterade resultatet.

Under förmiddagen presenterades också några aktuella projekt som finansierats  av utvecklingsmedel inom, eller som har kopplingar till, det regionala mediesamarbetet:

Kaliber heter Malmö stadsbiblioteks prototyp till en app för att söka, låna och läsa e-böcker. Region Skånes kulturnämnd var med och finansierade en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att ta fram ett gränssnitt för at biblioteken lättare ska kunna arbeta med förmedling av e-böcker. Malmö stadsbibliotek har sedan gått vidare och ytterligare utvecklat konceptet och siktar på en betaversion av Kaliber till bokmässan i höst, gärna i samarbete med andra bibliotek. Per Mattsson, chef för det digitala biblioteket på Malmö stadsbibliotek berättade om Kaliber-projektet och framtidsplanerna.

Tomas Palmér har för bibliotekens i Skåne sydost räkning och med stöd av Region Skånes kulturnämnd undersökt möjligheterna att gå över till klassifikationssystemet Dewey. Resultatet kan sammanfattas med att det är fullt möjligt, men kräver en del del arbeta och överväganden, och att en övergång till Dewey hänger samman med en hel del andra frågor, som till exempel Libris som nationell katalog, hylluppställning, och katalogsamarbete över kommungränserna. 26/2 ordnar SFIS Syd och Svensk biblitoeksförening regionförening Skåne en eftermiddag kring Dewey, då bland
andra Harriet Aagaard från KB, och Elisabeth Viktorsson, Elisabet Viktorsson, kulturchef i Svalöv och tidigare BTJ:s klassifikationsexpert i Svenska Deweyredaktionen, medverkar.

Karin Sjöberg, Anette Mjöberg, Anders Nylander och Emma Lang Åberg uppdaterade oss om läget när det gäller katalogsamarbetet i Skåne nordost. Det har varit en lång process, men sedan i höstas är nu alla nordostbibliotekens kataloger sammanslagna och man börjar se effekterna, i form av ökade medieflöden mellan biblioteken, men också användare som är nöjda med det ökade utbudet och tillgången till media.

Dagen var också tänkt som en möjlighet att ställa frågor kring och diskutera det regionala mediesamarbetet nu och framöver. Några frågor som lyftes under dagen och som vi tar med oss i det fortsatta utvecklingsarbetet är:

• Frågan om universitets- och högskolebibliotekens roll i det regionala och framför allt nationella mediesamarbetet.Kurslitteratur är utgör ju en stor del av det som fjärrlånas och detta har blivit extra tydligt när bibliotek inom ett katalog- och mediesamarbete, som i Skåne NV eller NO blir alltmer självförsörjande.
• Vad händer med den kompetens som under många år byggts upp i Kristianstad och Malmö när det gäller kompletterande medieförsörjning, när de bibliotekens uppdrag förändras 
• Delregionala mediesamarbeten i all ära, men hur når vi målet om en gemensam infrastruktur för media och information i hela Skåne? Kan Libris vara en väg, eller en samsökningsfunktion a la Halland?
• Transporterna - hur kan de effektiviseras och samspela med de nya behov som uppstår i och med fördjupade katalogssamarbeten, nu närmast i Skåne Nordost, men på sikt kanske också i det sk 5Yes- samarbetet, där biblioteken i Burlöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala, just nu undersöker förutsättningarna för gemensam katalog (KOHA) och ett fördjupat mediesamarbete.
• E-boksfrågan - fortfarande pratar vi mycket om fysiska medier - men nu händer det ju lite grann  på e-boksfronten, som också är intressant.

Den skånska modellen för regionalt mediesamarbete så här långt...

Nu har "den nya" modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne varit igång i snart ett år.
Under hösten kommer vi att med hjälp av Eiler Jansson på Regionbibliotek Halland att utvärdera hur modellen har fungerat hittills och hur väl den svarar mot de utgångspunkter vi hade när vi drog igång arbetet, till exempel:

• Allas likvärdiga tillgång till information och media
• Medieresurserna ska finnas så nära användarna som möjligt
• De delregionala samarbetena
• ett mer flexilbelt system och mer stöd till utveckling (enligt önskemål från de skånska folkbibliotekscheferna hösten 2011 då arbetet med att ta fram den nya modellen drog igång)

Den skånska modellen består som bekant av tre integrerade delar: medier och metodik, infrastruktur och utveckling och utvärdering. Infrastrukturdelen har i år inneburit en särksild satsning på de fysiska medietransporterna genom utökningen från 3 till 5 transporter i veckan mellan kommunbiblioteken i Skåne. Inom utvecklingsdelen har vi i år fördelat projektmedel till projekt kring bla mångspråk och e-media..

Igår togs så också den nya bibliotekslagen med ett förändrat uppdrag för de regionala biblioteksverksamheterna.Exakt vad denna förändring i det regionala uppdraget får för konsekvenser är naturligtvis svårt att säga, men förskjutningen från kompletterande medieförsörjning till samverkan och utveckling är ju tydlig. Eftersom den nya modellen för regionalt mediesamarbete också innebär en omfördelning av resurserna från praktiskt fjärrlånearbete till samverkan, infrastruktur och utveckling ligger utvecklingen av det regionala mediesamarbetet i Skåne i linje med den nya bibliotekslagen.