 |
| Åsa Strömqvist på Kävlinge bibliotek gästbloggar från Bokmässan. |
Medverkande var Bodour Al Qasimi, förläggare i Förenade Arabemiraten och grundare av landets förläggareförening, Taghreed Najjar, jordansk barnboksförfattare och Elisabet Risberg, Internationella biblioteket.
Bibliotekarien Åsa Strömqvist från Kävlinge bibliotek var där och lyssnade. I detta gästblogginlägg skriver hon om seminariet:
Den muntliga traditionen och det muntliga berättandet har länge haft en stark ställning i arabvärlden. Vid sidan av översättningar av klassiska barnsagor har det funnits få barnböcker före 1900-talets andra hälft.
Den jordanska författaren och förläggaren Taghreed Najjar nämner Dar El Fata El Arabi som en startpunkt för den skrivna barnlitteraturen. Dar El Fata El Arabi grundades 1971 i Beirut och gav ut barnböcker av framstående illustratörer och författare från flera arabiska länder.
Taghreed Najjar grundade barnboksförlaget Al Salwa, och har skrivit och gett ut böcker för barn i alla åldrar. På svenska finns När det knackade på dörren, (Trasten förlag).
Bodour Al Quasimi startade sin förlagsverksamhet när hon sökte böcker till sin dotter och saknade roliga och spännande böcker på arabiska. Hon är nu vd för förlaget Kalimat i Förenade Arabemiraten. Böckerna om Yasmina nämndes särskilt. De finns att låna på Internationella biblioteket.
Omvärlden präglar litteraturen
De senaste årens politiska händelser i arabvärlden med folkförflyttningar och flyktingskap som följd återspeglas förstås i barnlitteraturen. Flera NGO-projekt är verksamma i flyktinglägren. De nya böckerna vill inge barnen hopp.
Det finns luckor att fylla när det gäller ämnen, genrer och målgrupper. Bl. a. finns det behov av böcker för ungdomar, fantasyböcker och böcker om ”young love” (här nämndes boken Faten, utgiven av Kalimat, som ett exempel).
Det finns också tabun, ”red lines” kring flera ämnen och här flyttar barnboksförfattarna långsamt fram sina positioner. Det behövs böcker som skildrar olikheter och inkludering, funktionshinder med mera.
Censur försvårar
Flera faktorer ställer till problem och försvårar barnboksutgivningen: Censur, distributionsproblem och barnbokens lägre status jämfört med vuxenbokens. Många föräldrar och lärare vill inte heller att barnen ska få läsa om att bete sig illa, ”bad manners” eller något som anses omoraliskt.
Engelska språket har hög status i arabvärlden och är relativt lätt att ta till sig. Den arabiska som talas i hemmet är inte detsamma som det skrivna språket, dessutom finns det många dialekter. Kalimat strävar efter en neutral variant av arabiska som kan förstås av många. Engelskspråkiga böcker uppfattas ofta som roliga och fantasifulla medan arabiska böcker kan vara undervisande och moralistiska. Dagens unga läsare kan hitta fakta på internet och vill ha underhållning och äventyr i böckerna.
Viktigt att känna igen sig
Taghreed Najjar och Bodour Al Quasimi är överens om att de nya arabiska barnböckerna, förutom att vara spännande och roliga, ska vara böcker där barnen kan känna igen sig, både i texten och i illustrationerna. För arabisktalande barn i Sverige finns ett behov av att lära känna den arabiska litteraturen och att vara stolt över den.
Internationella biblioteket kan komplettera bokbeståndet
Elisabet Risberg är språkansvarig för arabiska på Internationella biblioteket, IB, i Stockholm. Hon köper framför allt in böcker i arabiskt original, men också en del översättningar av aktuell/populär litteratur. Cirka 300 titlar och två exemplar av varje titel köps in per år. IB har möjlighet att köpa in litteratur från distributörer utanför Sveriges gränser och kan komplettera övriga biblioteks bokbestånd.
/ Åsa Strömqvist, Kävlinge bibliotek
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar