SE:s Internetfonden har sedan 2008 finansierat projekt i syfte att höja den digitala kompetensen hos människor i Sverige som av olika anledningar står utanför Internet. Nu har ytterligare elva projekt fått finansiering från Internetfonden, berättar .SE i ett pressmeddelande 2012-10-22. Ett av de 11 projekten är:
DigIT Karlslund
Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursuniversitetet vid Lunds Universitet driver projektet i samverkan med Landskrona Bibliotek och IM-Individuell Människohjälp. Syftet är att erbjuda en öppen datastuga med drop-in-hjälp för föräldralediga och arbetslösa kvinnor i bostadsområdet Karlslund.
Visar inlägg med etikett Digidel 2013. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Digidel 2013. Visa alla inlägg
tisdag 23 oktober 2012
måndag 22 oktober 2012
Digital delaktighet - konferens i Stockholm
Idag har Internetdagarna inletts med en heldag om digital delaktighet. En av de mest intressanta föreläsarna idag var Beata Wickbom som pratade om global digital delaktighet och vilken betydelse tekniken kan ha fattiga områden i länder som Indien och Kenya. Hon berättade att det finns 700 miljoner mobilabonnemang i Afrika, det är 11% av världens abonnemang. Ungefär 1/3 av telefonerna är smartphones, de flesta är alltså enklare telefoner. Begränsningen gör att utvecklarna tar fram smarta, nischade lösningar som löser ett problem i taget.
I Kenya har man kommit långt med betalningar via mobiltelefon.
Ett annat exempel på en sån tjänst är mKrishi en tjänst för bönder i Indien vars enda bevattning är regn och därför behöver de få väderprognoser. MKrishi är en röststyrdtjänst tjänst som är personligt anpassad.
Vi skulle kunna lära oss en del av de erfarenheter som man gjort i andra delar av världen när det gäller den här typen av enkla, tjänster som hjälper oss med ett problem och som kan anpassas utifrån de behov man har.
En annan sak som Beata Wickbom berättade om var ett projekt som Nicolas Negroponte ligger bakom, det är han som tagit initiativ till kampanjen One Laptop Per Child. Tidigare i år utvecklade han projektet med att fe alla barn i två etiopiska byar varsin surfplatta eller tablet. I byn fanns inga vuxna som kunde hjälpa barnen att komma igång med plattorna eller att hjälpa dem att läsa. På sju minuter hade alla barn kommit igång med sina plattor och efter första veckan med plattorna hade barnen laddat ner i genomsnitt 57 appar. När andra veckan var slut hade två sv barnen lärt sig alfabetet. Forskare följer barnens utveckling genom "sneakernet", de träffar alltså inte barnen.
För den som undrar så drivs surfplattorna med hjälp av solceller.
Jag ska ladda upp en länk till en artikel om det här projektet när jag sitter vid en dator.
//Annelie
I Kenya har man kommit långt med betalningar via mobiltelefon.
Ett annat exempel på en sån tjänst är mKrishi en tjänst för bönder i Indien vars enda bevattning är regn och därför behöver de få väderprognoser. MKrishi är en röststyrdtjänst tjänst som är personligt anpassad.
Vi skulle kunna lära oss en del av de erfarenheter som man gjort i andra delar av världen när det gäller den här typen av enkla, tjänster som hjälper oss med ett problem och som kan anpassas utifrån de behov man har.
En annan sak som Beata Wickbom berättade om var ett projekt som Nicolas Negroponte ligger bakom, det är han som tagit initiativ till kampanjen One Laptop Per Child. Tidigare i år utvecklade han projektet med att fe alla barn i två etiopiska byar varsin surfplatta eller tablet. I byn fanns inga vuxna som kunde hjälpa barnen att komma igång med plattorna eller att hjälpa dem att läsa. På sju minuter hade alla barn kommit igång med sina plattor och efter första veckan med plattorna hade barnen laddat ner i genomsnitt 57 appar. När andra veckan var slut hade två sv barnen lärt sig alfabetet. Forskare följer barnens utveckling genom "sneakernet", de träffar alltså inte barnen.
För den som undrar så drivs surfplattorna med hjälp av solceller.
Jag ska ladda upp en länk till en artikel om det här projektet när jag sitter vid en dator.
//Annelie
Digital delaktighet - konferens 22/10 samt studie om icke-användarna
Idag hålls ett möte kring Digidel 2013, anslutning till Internetdagarna, i Stockholm. Digidelmötet direktsänds via http://www.digidel.se/ .
En av de medverkande på konferensen idag är Ole Findahl, som berättar om vilka slutsatser man kan dra utifrån statistiken i den nya undersökningen "Svenskarna och Internet".
I rapporten Ickeanvändare har Ole Findahl födjupat sig i just icke-användarna. Här finns Ickeanvändarna 2012 pfd för nedladdning
Där kan man bland annat se detta:
En av de medverkande på konferensen idag är Ole Findahl, som berättar om vilka slutsatser man kan dra utifrån statistiken i den nya undersökningen "Svenskarna och Internet".
I rapporten Ickeanvändare har Ole Findahl födjupat sig i just icke-användarna. Här finns Ickeanvändarna 2012 pfd för nedladdning
Där kan man bland annat se detta:
- Antalet icke-användare blir färre, men nya Internetanvändare tillkommer allt saktare.
- Största orsaken till att inte använda Internet är ointresse. I andra hand upplevs också tekniken som krånglig.
- Utöver de 1,2 miljoner som inte använder Internet finns det en grupp sällan-användare som saknar kontinuitet i användandet av nätet. Lägger vi till dessa får är de totalt drygt 1,4 miljoner som använder Internet ibland men säger att de har bristfälliga datorkunskaper.
- I åldern 46-55 år är 10% är fortfarande ca 10% sällan eller icke-användare.
- Av de äldre, 56-65 år har något fler skaffat sig Internet. Tillgången till Internet har de senaste två åren ökat bland de yngre pensionärerna. Anmärkningsvärt är att antalet som har tillgång till Internet men inte använder det i denna åldersgrupp har ökat. Tillgång och användning är separata företeelser.
- Tillgången till Internet har alltså ökat för den äldre åldersgruppen men samtidigt så har antalet sällan-användare ökat samt de som har tillgång till Internet men inte använder det.
- Det visar på att tillgång till Internet är steg ett, men inte fullgott för att öka användningen.
- Andelen som saknar kunskap för att använda Internet stiger snabbt i åldrarna över 50.
- Gruppen utan Internet och utan kunskap om Internet är i stort sett lika stora. De som är kunniga om Internet avstår mycket sällan från Internet. Sällan-användare med tillgång till Internet saknar däremot ofta kunnighet om användning av Internet.
tisdag 25 september 2012
Digidel nätverksträff i Skåne 20 september med livesändning
Nätverksträff i Skåne 20 september med livesändning
Den nationella kampanjen Digidel arrangerade i samarbete med Kultur Skåne en nätverksträff i Malmö den 20 september. Programmet på förmiddagen, mellan klockan 10 -12 livesändes .Se de olika föreläsarna här:
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skane-samlingsnod/Kultur_Skane/Folkbildning/Digital-delaktighet/
fredag 20 april 2012
Halmstadkonferensen: Digidel
Christer Bergqvist, Regionförbundet Kalmar län och Ann Wiklund, samordnare för läns ovh regionbiblioteken i Digidel 2013 berättar om Digidel-kampanjen.
Digidel föddes i IKT-lyftet, ett samverkansprojekt mellan bibliotek och folkbildningnationell som arbetade för att få till en gemensam kampanj från 2011 för ökad digital delaktighet.
Bakgrunden till Digidel-kampanjen är, som ni vet, att det finns många i Sverige som inte kan använda Internet (2009 var de ca 1,7 miljoner). Sveriges snabba utverklin av e-tjänster gör den digitala klyftan djupare. Digitalt utanförskap är alltså ett demokratiproblem.
Ett nationellt nätverk kring digital delaktighet med länsbiblioteken som spindlar i nätet hade vuxit fram och den nationella kampanjen Digidel tog sin utgångspunkt i detta. I det nationella nätverket Digidel 2013 finns organisationer från flera olika smahällsområden. Internetfonden står för ett kansli somm administrerar kampanjen. I slutet av 2010 skrev alla i nätverket under högtidliga former under ett gemensamt manifest för ökad digital delaktighet. Kampanjen syftar till att få ett brett genomslag politiskt och i media för att nå ut och kunna nå målsättningen om att 500 000 fler ska bli internetanvändare fram till 2013.
Kampanjens har 6 gemensamma motton för arbetet, som byger på frivillighet, att många hjälper många, att det är en demokratisk fråga etc. Vemsomhelst kan göra insatser och bidra till att målet nås. Digidel-nätverket består av ett antal olika kretsar: biblitoek, folkbidlning, idealla organisationer och stiftelser, näringsliv, staten, kommuner landsting.
Om man vill vara med går man in på http://www.digidel.se/ . Ni som arbetar på bibliotek eller studieförbund i Skåne kan även kontakta oss på BBM (ann.lundborg@skane.se ) om ni vill ansluta till kampanjen.
IT minister Anna-Karin Hatt har tagit fram en en digital agenda öfr Sverige: IT i människans tjänst. Den nationella agendan ska nu brytas ner i varje delregion. I det regionala arbetet är biblioteken mycket viktiga. Läns- och regionabiblitoekens åtagande i Digidel-kampanjen är att ta fram regionala strategier.
Men verkstaden sker ju ute på golvet, på biblioteken och studieförbunden. Trots fördomar hos studieförbund och bibliotek kring varandras respektive arbete och uppdrag har studieförbund och biblitek en likartad värdgrund då som nu näligen att höga bidlnings och kunskapsnivån när det gäller digital delaktighet. Kampanjen ger ett win-win-läge genom att biblitoeken når nya grupper genom Digidel-kampanjen och studeiförbunden får nya cirekldeltagare. Både studeiförbund coh bibliotek bidrar dessutom genom digidel-arbetet till regional utveckling.
Exempel från Kalmar län, där studeieörbund och bibliotek i samtliga 12 kommuner, deltar i kampanjen. Regionbiblioteket skapar förutsättningar för arbete, genom nätverk (ex facebook), marknadsföringsmaterial, lokala arbetsgrupper, etc. Man har från regionens sida även gett ekonomiskt bidrag för markadsföring, vikariekostnader, lokalkostnader etc. I Kalmar län har man brutit ner det nationella målet, precis som vi har gjort i Skåne, till respektive kommuns storlek. Viktigt med ett kvanitativt mål som kan utvärderas. Också lättare att "sälja in" kampanjen tex politiskt och medialt.
För att hålla uppe ångan uppe under kampanjens gång under har man ett antal delkampnajer, tex reklam i radio och tv, Get Online week, dyslexiveckan. Målgrupps- eller tematiska inriktningar kan behövas framöver för att hålla liv i kampanjen. Samarbetet mellan studieförbund och bibliotek, har funkat förvånansvärt bra, där det inte funkat har det berott på brister i kommunikationen. En tydlig rollfördelning mellan studieförbund och bibliotek är viktigt, för att komma bort från en eventuell konkurrenssituation mellan studieförbund och bibliotek.
Ann och Christer avslutar med att poängtera att det är en demokratisk rättighet att lära sig att använda e-tjänster som samhället kräver att vi ska kunna, och det ska inte kosta pengar. Därför måste vi arbeta brett och hitta samarbeten även med andra aktörer, tex arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Just nu är det lite av en ketchup-effekt i kampanjen med många nya partners som ansluter sig, tex SKL, företag etc.
Biblioteken kan inte klara det här uppdraget själva men går stärkta ur den här kampanjen för att fortsätta samarbeta med andra för digital delaktighet. När det nationella kampanjen är slut är det viktigt att det sätts av pengar lokalt och regionalt för det fortsatta kontinuerliga arbetet för digital delaktighet. Därför är det viktigt att förankra det här uppdraget politiskt.
Digidel föddes i IKT-lyftet, ett samverkansprojekt mellan bibliotek och folkbildningnationell som arbetade för att få till en gemensam kampanj från 2011 för ökad digital delaktighet.
Bakgrunden till Digidel-kampanjen är, som ni vet, att det finns många i Sverige som inte kan använda Internet (2009 var de ca 1,7 miljoner). Sveriges snabba utverklin av e-tjänster gör den digitala klyftan djupare. Digitalt utanförskap är alltså ett demokratiproblem.
Ett nationellt nätverk kring digital delaktighet med länsbiblioteken som spindlar i nätet hade vuxit fram och den nationella kampanjen Digidel tog sin utgångspunkt i detta. I det nationella nätverket Digidel 2013 finns organisationer från flera olika smahällsområden. Internetfonden står för ett kansli somm administrerar kampanjen. I slutet av 2010 skrev alla i nätverket under högtidliga former under ett gemensamt manifest för ökad digital delaktighet. Kampanjen syftar till att få ett brett genomslag politiskt och i media för att nå ut och kunna nå målsättningen om att 500 000 fler ska bli internetanvändare fram till 2013.
Kampanjens har 6 gemensamma motton för arbetet, som byger på frivillighet, att många hjälper många, att det är en demokratisk fråga etc. Vemsomhelst kan göra insatser och bidra till att målet nås. Digidel-nätverket består av ett antal olika kretsar: biblitoek, folkbidlning, idealla organisationer och stiftelser, näringsliv, staten, kommuner landsting.
Om man vill vara med går man in på http://www.digidel.se/ . Ni som arbetar på bibliotek eller studieförbund i Skåne kan även kontakta oss på BBM (ann.lundborg@skane.se ) om ni vill ansluta till kampanjen.
IT minister Anna-Karin Hatt har tagit fram en en digital agenda öfr Sverige: IT i människans tjänst. Den nationella agendan ska nu brytas ner i varje delregion. I det regionala arbetet är biblioteken mycket viktiga. Läns- och regionabiblitoekens åtagande i Digidel-kampanjen är att ta fram regionala strategier.
Men verkstaden sker ju ute på golvet, på biblioteken och studieförbunden. Trots fördomar hos studieförbund och bibliotek kring varandras respektive arbete och uppdrag har studieförbund och biblitek en likartad värdgrund då som nu näligen att höga bidlnings och kunskapsnivån när det gäller digital delaktighet. Kampanjen ger ett win-win-läge genom att biblitoeken når nya grupper genom Digidel-kampanjen och studeiförbunden får nya cirekldeltagare. Både studeiförbund coh bibliotek bidrar dessutom genom digidel-arbetet till regional utveckling.
Exempel från Kalmar län, där studeieörbund och bibliotek i samtliga 12 kommuner, deltar i kampanjen. Regionbiblioteket skapar förutsättningar för arbete, genom nätverk (ex facebook), marknadsföringsmaterial, lokala arbetsgrupper, etc. Man har från regionens sida även gett ekonomiskt bidrag för markadsföring, vikariekostnader, lokalkostnader etc. I Kalmar län har man brutit ner det nationella målet, precis som vi har gjort i Skåne, till respektive kommuns storlek. Viktigt med ett kvanitativt mål som kan utvärderas. Också lättare att "sälja in" kampanjen tex politiskt och medialt.
För att hålla uppe ångan uppe under kampanjens gång under har man ett antal delkampnajer, tex reklam i radio och tv, Get Online week, dyslexiveckan. Målgrupps- eller tematiska inriktningar kan behövas framöver för att hålla liv i kampanjen. Samarbetet mellan studieförbund och bibliotek, har funkat förvånansvärt bra, där det inte funkat har det berott på brister i kommunikationen. En tydlig rollfördelning mellan studieförbund och bibliotek är viktigt, för att komma bort från en eventuell konkurrenssituation mellan studieförbund och bibliotek.
Ann och Christer avslutar med att poängtera att det är en demokratisk rättighet att lära sig att använda e-tjänster som samhället kräver att vi ska kunna, och det ska inte kosta pengar. Därför måste vi arbeta brett och hitta samarbeten även med andra aktörer, tex arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Just nu är det lite av en ketchup-effekt i kampanjen med många nya partners som ansluter sig, tex SKL, företag etc.
Biblioteken kan inte klara det här uppdraget själva men går stärkta ur den här kampanjen för att fortsätta samarbeta med andra för digital delaktighet. När det nationella kampanjen är slut är det viktigt att det sätts av pengar lokalt och regionalt för det fortsatta kontinuerliga arbetet för digital delaktighet. Därför är det viktigt att förankra det här uppdraget politiskt.
tisdag 13 mars 2012
IT-donation till folkbiblioteken i Skåne
IT-donationer till bibliotek genom Techsoup kan Sveriges folkbibliotek få donerad programvara från Microsoft till sina publika datorer för bl.a. arbetet med Digidel 2013, skapa bättre samhällsförutsättningar och bättre kunskapsspridning. Jag har bifogat brev till bibliotekscheferna med mer information om hur man tar del av donationen.
torsdag 2 februari 2012
Digidel, kulturnämnd och Internetfondens ansökningsomgång
Igår presenterade vi arbetet med Digidel i Skåne för Region Skånes kulturnämnd. Reino Fridh från Sensus berättade om projektet med mobila studiecirklar på biblioteken i sju nordskånska kommuner.
Vi kommer såklart att arbeta vidare med Digidel Skåne under 2012 också. Snart (8/2 kl 12.00) går ansökningstiden för projektansökningar till Internetfonden (.SE) ut, och vi vet att det finns flera nya skånska Digidel-projekt i startgroparna.
Vi kommer såklart att arbeta vidare med Digidel Skåne under 2012 också. Snart (8/2 kl 12.00) går ansökningstiden för projektansökningar till Internetfonden (.SE) ut, och vi vet att det finns flera nya skånska Digidel-projekt i startgroparna.
måndag 23 januari 2012
Digidel Skåne
I vår kulturplan är ett av våra mål att arbeta med digital delaktighet. Jag blev intervjuad av Digidel kansliets nya kommunikatör och intervjun ligger på Digidels hemsida läs gärna http://www.digidel.se/just-nu/kultur-skane-stodjer-digidelare-i-skane/ . Kommunbiblioteken och studieförbunden i Skåne arbetar fantastiskt bra med många och spännande projekt. Vi kommer att rapportera om projekten under projekttiden 2011-2013.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)