tisdag 19 juni 2018

Det resande demokratilabbet - anmäl intresse redan nu!




Här kommer ett förhandstips till bibliotek som vill göra en extra satsning på demokrati och MIK i höst!

Det resande demokratilabbet är en fysisk utställning om demokrati, propaganda och källkritik som ska turnera på bibliotek i hela landet under ett år, från oktober 2018 till oktober 2019. Förutom att det verkar vara en riktigt bra och kostnadsfri utställning, framtagen i samarbete med ungdomar, så innebär den en möjlighet till fortbildning för personalen i frågor kring MIK och ungas medievärldar, och ett sätt att lyfta digital utveckling i bibliotekets lokala kontext och stärka samarbetet med olika lokala aktörer.

Det resande demokratilabbet lanseras i samband med Bokmässan i september, men redan nu går det att ta kontakt med turnékoordinatorn Sara Grevlund på turne.drd@arbetetsmuseum.se, för att anmäla intresse.

Det är tänkt att utställningen, som finns i tre exemplar i Sverige, ska turnera till 30 bibliotek - så vi tänker att det är ganska bra att hålla sig framme tidigt och vill därför tipsa om detta redan nu före sommaren!

Ur informationsmaterialet (som inom kort läggs ut på en webbsida):


"Det resande demokratilabbet är
  • En fysisk utställning på 25 kvm,som visas fyra veckor på varje bibliotek
  • En enkel pedagogisk handledning för bibliotekarier
  • Ett nätverk med föreläsare för bibliotekspersonal och allmänhet
  • Ett färdigt marknadsförings- och kommunikationsmaterial
  • En språngbräda in i Statens medieråds metodmaterial Propaganda och bilders makt

måndag 11 juni 2018

Årets upplaga av Halmstadkonferensen

För imponerande 26:e året i rad ägde Halmstadkonferensen rum med sedvanligt aktuella ämnen, goda exempel och deltagare från flera nordiska länder. Rubriken för i år var ”politikernas bibliotek” och därför inleddes konferensen med ett samtal mellan flera politiska företrädare. Bibliotekens roll i samhället speglades från flera synvinklar som vi känner igen från aktuell biblioteksdebatt: Bibliotekets demokratiuppdrag, bibliotekens roll för integration, biblioteken som brygga in i det digitala samhället och bibliotekets roll i det informella lärandet.

Vassast i panelen var politikern Jane Jegind från Odense kommun i Danmark. Jegind menade att bibliotekssektorn inte bara kan ropa på mer resurser. Det handlar om att göra sig ständigt relevant och vara ett svar, en lösning på välfärdsutmaningar. För att åstadkomma detta är det viktigt för biblioteken att finnas med i den breda samhällsdebatten och att man förmår formulera en framtidsvision som bidrar till att kommunicera bibliotekens möjligheter bortom själva bibliotekssektorn. Detta är något att ta fasta på, tänker jag, när vi under hösten ska lämna synpunkter på utkastet till nationell biblioteksstrategi. 


fredag 1 juni 2018

Fler pionjärer sökes till Bokstart

Region Skånes kulturförvaltning söker bibliotek som vill utforska Bokstart och vidareutveckla sitt arbete med målgruppen små barn 0-3 år och vuxna i deras närhet. Vi kallar dessa bibliotek pionjärer!
Utifrån Bokstarts-utvecklingsarbetet som har gjorts i Skåne under 2017-2018  kan vi se några vita fläckar, som skulle kunna vara en ingång i ett utvecklingsarbete inom Bokstart:

Öppna förskolan är en välbesökt arena för nyblivna föräldrar som dessutom har en naturlig koppling till familjecentralen och därmed till barnhälsovården. Hur skulle bibliotek kunna samarbeta med öppna förskola för att stärka föräldrarnas roll när det gäller språkutveckling av deras barn? Hur skulle öppna förskolan kunna vara en ingång i samarbete med BVC?
Samarbete med både BVC och förskola kring samma uppdrag - små barns språkutveckling
Många bibliotek har ett välfungerande samarbete med både förskola och BVC i sin kommun. Det handlar oftast om ett samarbete mellan bibliotek och BVC och ett samarbete mellan bibliotek och förskola. Hur skulle ett samarbete kunna se ut om bibliotek, BVC och förskola arbetar tillsammans i ett nätverk kring samma uppdrag?

Bokstart och mångspråk. Hur når vi nyblivna föräldrar och deras barn med annat modersmål än svenska och hur förmedlar vi våra medier? Hur arbetar man med flerspråkiga föräldraträffar på bibliotek?

Bokstart för 2- och 3-åringar. En stor del av arbetet inom Bokstart riktar sig på de riktigt små barnen. Hur ser Bokstart ut lite senare, när barnet är två eller tre år? Hur jobbar vi då med högläsning och språkutveckling?

Bokstart och pappor. Hur blir papporna mer delaktiga i Bokstart och hur kan vi nå papporna på bäst möjliga sätt för att stärka deras roll när det gäller deras barns språkutveckling?
Bokstart och digitala medier. Vilka digitala verktyg finns det för föräldrar och små barn som kan förstärka små barns språkutveckling och hur kan vi arbeta med de verktygen på bibliotek?


Region Skånes Kulturförvaltning stödjer bibliotek på tre sätt:


Finansiering
Kulturförvaltningen kommer att söka finansiering hos Kulturrådet för de bibliotek som vill vara pionjärer.
Forskningscirklar
De bibliotek som vill göra ett utvecklingsarbete inom Bokstart erbjuds två platser i forskningscirklar. Erfarenheter från ifjol visar att arbete i forskningscirklar kan ge ett bra stöd till bibliotekarier som driver ett utvecklingsarbete på sitt eget bibliotek. Både genom samtal och reflektion med kollegorna och genom forskningskontexten som ges av Malmö universitet. Forskningskontexten ges i form i av aktuell forskning men kan även ske i form av föreläsningar.
Under sammanlagt 40 timmar, en arbetsvecka, spridd över ett helt år kan man diskutera den egna läsfrämjande verksamheten med andra bibliotekarier och en forskare/handledare från Malmö Universitet.

Nätverk och kompetensinsatser
Region Skånes Kulturförvaltning samordnar det Skånska Bokstartsnätverket och organiserar olika kompetensutvecklingsinsatser.
Inför 2018-2019 är följande insatser planerade
1. Bokstartsinternat med bibliotekarier från Blekinge/Kronoberg i Åhus. Förvaltningen finansierar internatet
2. Konferens för BVC och bibliotekarier den 14 februari i Malmö

Vill du veta mer om vad det innebär att bli ett pionjär-bibliotek i Bokstart Skåne - kontakta Annelien van der Tang Eliasson.

onsdag 2 maj 2018

Samhällets allt-i-allo – om folkbibliotekens legitimitet


Den 3 maj lägger Katarina Michnik på Bibliotekshögskolan i Borås fram sin avhandling inom Biblioteks- och informationsvetenskap, Samhällets allt-i-allo –  om folkbibliotekens legitimitet.
Jag fastnade för titeln. Under de 30 år jag har arbetat inom biblioteksvärlden både i Holland och Sverige har diskussionen om bibliotekets legitimitet dykt upp med jämna mellanrum.


Trovärdighet och lämplighet
Katarinas angreppsätt är intressant eftersom hon utgår ifrån legitimitetsbegreppet och beskriver den utifrån två dimensioner:
1. Biblioteket upplevs vara trovärdigt, det vill säga organisationen uppfattas som förutsägbar. Biblioteket erbjuder det som förväntas.
2. Biblioteket upplevs vara lämpligt. Biblioteket uppfattas att kunna fylla de behov som finns i ett särskilt sammanhang.

Det är intressant att titta närmare på folkbibliotekets roll i ett digitaliserat samhälle just utifrån de två dimensionerna: trovärdighet och lämplighet. Det empiriska materialet visar att folkbiblioteket fortfarande framför allt förknippas med den analoga läs- och litteraturfrämjande verksamheten och att biblioteken uppfattas som trovärdigt och lämpligt.

Projektet Vellingebor berättar - fem frågor till Görel Reimer


 
Vellinge bibliotek driver just nu projektet "Vellingebor berättar: möten mellan generationer" med stöd av experimentspårsmedel. Vi har ställt fem frågor till Görel Reimer, bibliotekarie med samordningsansvar:

Vad går projektet ”Vellingebor berättar” ut på?
Vårt syfte med projektet är att skapa möten mellan olika generationer och mellan olika kulturer. Vi vill uppmuntra till berättande både i ord och bild och på så sätt skapa nyfikenhet för varandra. Ca 40 personer, varav femton elever i årskurs åtta från Tångvalla i Skanör, femton elever, nyanlända från Sundsgymnasiet och drygt tio ”äldre” deltar i projektet

Vad är det konkret som händer under projekttiden?
Vi har haft två workshops i vår. Vid första tillfället jobbade vi med ”lära-känna-övningar” och därefter delades gruppen upp i flera. Då arbetade vi med orden längtan, mod, frihet, trygghet och vänskap. Var och en fick berätta en historia utifrån ett ord. Vid andra tillfället fick deltagarna, två och två, skapa en stol utifrån samma ord. Patrik Lundberg, författare och Klara Levin dokumentärfilmare har gästat oss som berättarinspiratörer.

Projektet avslutas med en berättarvernissage på Vellinge bibliotek 23:e maj. Vi kommer att ställa ut delar av processen, visa filmsnuttar från workshops. Dessutom kommer nyproducerat material visas. Det kan vara skulptur, foton och berättelser. Vår ambition är att några från varje grupp berättar någon historia muntligt. 29:e maj kommer delar av utställning visas i Skanör vid en mindre berättar-tillställning. Vi har även knutit till oss lokaltidningen Hallå, där några berättelser kommer att publiceras.
Vad är det ni vill uppnå med projektet?
Vi vill visa att det går att mötas över olika typer av gränser. Vikten av inkludering av varandra skapar trygghet. Att vi valt berättelsen som form där du ger en liten skärva av ditt liv kan skapa nyfikenhet och förståelse. Detta vill vi bidra med. Vi har under projektet kunnat se att någon form av vänskap vuxit fram, något som vi kanske inte vågat hoppas på. Vi vill ju skapa ett forum för berättelsen i kommunen och det vi redan uppnått är vi nöjda med.
Vad är det viktigaste ni lärt er under tiden med projektet?
Det är ett processinriktat projekt vilket innebär att våga släppa kontrollen och låta deltagarna och omgivningen styra det som sker. När vi givit deltagarna tydliga ramar för vad de ska göra så har de blivit trygga, vilket i sin tur lett till stor kreativitet och till modiga berättelser. Vi har också lärt oss att logistik och tajming kräver stor planering och att det är tidskrävande att nå ut till en äldre målgrupp.
Vad hoppas ni ska hända när projekttiden är slut?
Tanken är att några av berättarna ska vilja nå ut till fler, och att vi ska kunna ge dem andra platser att berätta på men det är en vision. Oklart om det är genomförbart. Däremot kommer vi att ha tre tillfällen på biblioteket i höst där möten mellan olika grupper med berättelsen som gemensam nämnare ska arrangeras.

måndag 23 april 2018

En ny väg in till Bokstart



Kulturrådet erbjuder bibliotek, barnhälsovård och förskola Bokstart - Idélabbet, ett utvecklingsprogram som ger stöd till förnyelse inom arbetet med små barns språk med utgångspunkt i familjens behov och upplevelser.

Utvecklingsprogrammet är en del av Bokstart, en nationell satsning som riktar sig till föräldrar och andra vuxna i små barns närhet, med syfte att tidigt stimulera språkutveckling. Satsningen bygger på samverkan mellan bibliotek, barnhälsovård och förskola som alla har ett uppdrag att arbeta med små barns språk och kommunikation.

Bokstart – Idélabbet vänder sig till kommuner som vill utveckla bibliotekens, barnhälsovårdens och förskolans arbete med små barns språkutveckling tillsammans med föräldrar och andra vuxna i barns närhet.

Syftet med Idélabbet är att ge metodstöd för ett långsiktigt förnyelsearbete för de verksamheter som har ett uppdrag att arbeta med små barns språkutveckling, utifrån olika perspektiv och kompetenser.

Varje kommun som deltar i Idélabbet kommer att arbeta med Innovationsguiden (SKL) som metodstöd. Utvecklingsprocessen är uppbyggd utifrån metoden tjänstedesign, som tar sin utgångspunkt i användarens upplevelse. Syftet är att utveckla tjänster som bättre motsvarar behoven hos dem vi vill nå, det vill säga föräldrar och andra vuxna i små barns närhet.

Kulturrådet bjuder på tre utbildningstillfälle innovation i teori och praktik, coachning, digital platform och kollegialt kunskaps- och erfarenhetsutbytte. Utbildningen äger rum i Stockholm.
Ansökningsperiod  är 19 april till den 17 maj 2018. Mer information hittar du här.
Kolla samtidigt Kulturrådets inspirerande www.bokstart.se. Här kan du få tips, kunskap och inspiration.

Självfallet blir de biblioteken som deltar i Idélabbet även del av det skånska Bokstartsnätverket, som startades under hösten 2017. Även Kulturförvaltningen kommer att fortsätta sitt utvecklingsarbete inom Bokstart. Inom kort kommer vi att skicka ut information om de olika vägarna in i Bokstart i Skåne. Håll utkik.

Ny utbildning ska förebygga hot och våld på bibliotek – fem frågor till DIK:s Anna Troberg

Anna Troberg, DIK:s ordförande. Foto: Alexander Kallas.


Stök, hot och till och med våld har under senare tid seglat upp som ett allvarligt problem på många bibliotek - något som kan påverka allt från arbetsmiljö och rutiner till möblering och inköp. Fackförbundet DIK har tagit fram en ny utbildning som ska ge bibliotekspersonal redskap att förebygga och hantera hotfulla situationer.
Vi ställde fem frågor till DIK:s ordförande Anna Troberg:

1) Berätta om den nya utbildningen!

Vi har kört en första utbildning som vi nu håller på att utvärdera. Tanken är att utbildningen ska ge konkreta verktyg för både arbetsgivare och medarbetare att hantera hotfulla situationer på arbetsplatsen. Vad kan göras för att verka förebyggande? Vilka metoder finns för att lugna hotfulla situationer? Därför har vi valt att samarbeta med Hantera agera som har stor kunskap och egen erfarenhet på området.

2) Varför tar ni fram den här utbildningen?
DIK har tagit fram utbildningen eftersom att vi såg ett stort behov av den. De siffror som rapporten "Biblioteken speglar samhället – en rapport om arbetsmiljön på våra bibliotek" visar på att problematiken ökar och frågan är mycket aktuell för DIK:s medlemmar. Vi ville göra något mer konkret bortom statistik och debatt och medverka till att biblioteken kan bli mer tryggare både för de som arbetar i dem och för besökarna.

3) Hur kommer den att gå till?
Utbildningen pågår i två dagar. Varje arbetsplats måste delta med minst en chef och en medarbetare eftersom vi vill att båda perspektiven tas tillvara i samverkan. En dag med workshops för chefer och en dag med workshops för medarbetare. Vi delar på grupperna då utbildningen bygger på ett aktivt deltagande och måste vara fokuserade på de olika rollerna och de olika perspektiven. Därefter får alla en inlämningsuppgift som de ska lösa på arbetsplatsen. När man lämnat in uppgiften får man ett diplom.

4) Kan du ge ett konkret exempel på vad man får lära sig?
Ett konkret exempel på vad de får lära sig är till exempel våldstrappan, där deltagare får öva på att lugna ner situationer enligt erkända metoder. Utbildningen bygger också mycket på att ta del av varandras erfarenheter och därmed lära av varandra.

5) Hur gör man om man är intresserad av att gå utbildningen?
En arbetsplats måste delta med en chef och en medarbetare, bestäm vilka de personerna är och eventuella ersättare. Nästa tillfälle är i höst och vi öppnar upp för anmälan i samband med biblioteksdagarna i maj. Om ni är på plats då så kom och hälsa på i DIK:s monter. Utbildningen är kostnadsfri om en deltagare är medlem och vi tar en avgift på 3000 kronor plus moms per deltagare om ingen från arbetsplatsen är medlem eller om arbetsplatsen vill skicka mer än två (chef+medarbetare) till utbildningen.

fredag 13 april 2018

Bibliotopia - en konferens om bibliotekens framtida möjligheter

I onsdags besökte jag (Tove) Trollhättan och bibliotekskonferensen Bibliotopia 2018.
Bibliotopia är en årlig konferens som har funnits sedan 2014. Kultur i Väst, alltså Västra Götalandsregionen, är arrangör, tillsammans med en ny kommun i regionen varje år.
Konferensen har som syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar, ur såväl nationella som internationella perspektiv.

En växande mötesplats
Konferensen har vuxit sedan den startade, och i onsdags var det 350 deltagare som fyllde Trollhättans Folkets hus, där också det nyrenoverade stadsbiblioteket ligger. De flesta kom förstås från regionen, men där fanns också många gäster från andra delar av landet.

Konferensen är intressant för alla som arbetar på bibliotek och med biblioteksutveckling, men definitivt även för politiker. Programmet var inte geografiskt betingat, utan precis lika relevant för en bibliotekarie i Skåne som för en i Västra Götaland.
Här kommer några nedslag i ett brett och fullproppat program:

Att hantera social oro
Den gemensamma nämnaren för de olika föreläsningarna var att de tog upp frågor som är omdiskuterade och aktuella för alla, eller nästan alla folkbibliotek, och som kommer att påverka dem under en överskådlig framtid.
Anna Troberg, ordförande i fackförbundet DIK gjorde en mycket tydlig och angelägen presentation på det aktuella temat social oro på bibliotek, bland annat med utgångspunkt i förbundets undersökningar om arbetsmiljön på biblioteken. Den sociala oro som har flyttat in på biblioteken har, som många är plågsamt medvetna om, påverkat allt från öppettider och aktiviteter till möblering och till och med inköp. Anna Troberg pratade bland annat om vikten av att fortsätta anmäla och rapportera in kränkningar och hot.
- Vänj er inte vid det som absolut inte ska förekomma på bibliotek, sade hon. Anna Trobergs föreläsning på en knapp halvtimme finns att se som film, och det rekommenderas.

Bubblande bibbla på stan
Mjölby bibliotek i Östergötland fick förra året Axiells utmärkelse Årets nytänkare 2017 för sitt arbete med Bibblan på stan. Projektet bygger på pop up-verksamhet av en mängd olika slag, och till sin hjälp har man bland annat en lådcykel.
Bibliotekschefen Anya Feltreuter och projektledaren Maria Niemi berättade för en mycket intresserad publik om hur de har varit med på marknader, idrottsevenemang, cyklat ut på stan och till arbetsplatser, till äldreboenden och pizzerian. De bjuder in till pop up-pyssel, pop up-bokutlåning och pop up-sagostunder, men ägnade också mycket tid åt att bara prata med folk och dela ut flyers, till exempel. Och det har fått effekt - besökarantalet på biblioteket har ökat kraftigt på bara ett år.

fredag 6 april 2018

Varsågod - ett stort fång idéer!


 
På Stora utvecklingsdagen den 15/3 fanns ett idérum där alla som var på konferensen kunde komma med utvecklingsidéer för projekt. Här nedan kommer hela listan. Låna gärna!
 
Bjuda in att prova på att vara bibliotekarie för en dag

Programserie i samverkan med någon tidning eller journalisthögskola kring kontroversiella frågor

Lyfta socialt/politiskt engagemang på olika sätt, erbjuda ingångar till densamma (föreningar, grupper, engagerade individer) se kopplingen kunskap-engagemang

Bibliotek borde koppla på och anknyta till Blankspots projekt Verkliga Sverige

Källkritik

Folkbildning i vad ett bibliotek är

Diskussionscirklar med aktuella samhällsämnen, eventuellt bokcirklar med utgångspunkt från debattböcker

Samverka med det lokala föreningslivet

Dela din nördkunskap

Skåneleden fyller 40 - boka föreläsning till biblioteket!

Verkeån. Foto: Mickael Tannus
Ligger ert bibliotek på Skåneleden eller i närheten?
Här kommer ett fint erbjudande till biblioteken i Skåne från våra kollegor på Regional utveckling:


Skåneleden fyller 40 år – bjud in oss till ditt bibliotek för en föreläsning om en av Sveriges bästa vandringsleder!

Skåneleden är en över 100 mil lång vandringsled och tangerar nästan hela det skånska landskapet genom i princip samtliga skånska kommuner. Med sina fem delleder och över 80 etapper slingrar den sig fram över böjande backar, öppna vidder, utmanande klippkuster, djupa skogar och vidsträckta stränder, ja nästan all natur som går att uppleva i Sverige finns faktiskt i Skåne (förutom fjäll då). I år fyller leden 40 år och som en del av firandet vill Region Skåne erbjuda biblioteken i Skåneledskommunerna en föreläsning om Skåneleden för medborgarna. Under en föreläsning får deltagarna veta mer om Skåneleden och vilka satsningar som pågår samt få praktiska såväl som inspirerande vandringstips. 

Låter det intressant? Kontakta Sofie Norrby, sofie.norrby@skane.se för vidare planering, upplägg och datumbokning. 

OBS: Först till kvarn, det finns begränsat antal tillfällen.

onsdag 28 mars 2018

Fem frågor till Kristina Elding


Kristina Elding är enhetschef för Digitala och rörliga biblioteket på Folkbiblioteken i Lund. Hon är ansvarig för Experimentspårsprojektet Bibblan på Stadshallen LAB

Kristina, vad är Bibblan på Stadshallen LAB? 
Lunds stadshall ligger i centrala Lund och används vanligtvis för olika arrangemang, konserter etc. Nu ska byggnaden renoveras och turistbyrån och biljettbyrån har flyttat ut. I de tomma lokalerna öppnas ett tillfälligt rum, ett idélaboratorium där olika aktiviteter poppar upp under våren. 
Under april är det stadsbiblioteket som tar lokalerna i besittning i form av projektet ”Bibblan på Stadshallen LAB”. Under parollen ”Framtidens bibliotek är ditt bibliotek” bjuder vi in lundabor och andra intresserade att tillsammans med oss skapa, testa och prata om bibliotekets verksamhet och utveckling . Vi tar vår utgångspunkt i vårt uppdrag, så som det är formulerat i bibliotekslagen och i kommunens nya biblioteksplan. Som en röd tråd genom alla veckorna löper en utforskande ansats. Vi vill experimentera och ha dialog med lundaborna kring bibliotekets uppdrag och hur vi skulle kunna utföra det ännu bättre – eller på nya sätt.
 
Vad tänker ni hitta på under er LAB-tid? 
Vi kommer att hitta på många olika saker: workshops, vernissager, föredrag, prova på och dialog i olika former. De fyra veckorna har fyra olika teman och vänder sig till lite olika grupper, även om alla intresserade är välkomna under hela perioden. 
  •  Vecka 14, första veckan i april har inriktning mot lite äldre barn och unga och inleds med en visning av SVT-serien Klassen den 4/4. Det kommer också att finnas möjligheter att skapa sitt drömbibliotek med tex collage och stop motion film. 
  •  Vecka 15 ägnas åt barn i förskoleåldern och deras vuxna. Under hela veckan finns möjlighet att pyssla, testa robotar, läsa eller andra aktiviteter. Onsdagen den 11/4 kl 18.00 blir det en inspirationskväll om förskolebibliotek. Alla som arbetar med barn och läsning är välkomna oavsett roll: förskolepersonal, barnbibliotekarier, specialpedagoger, forskare eller vårdnadshavare.
  •  Vecka tre ägnas åt digital delaktighet med lite särskilt fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning. Det blir teknik- och talboksdropin, föreläsningar mm. Fredagen den 20/4 16-17 håller exempelvis Susanne Frennert, forskare på KTH, ett föredag kring robotar och digitalisering med sikte på bättre äldreliv, äldrevård och äldreomsorg.
  •  Sista veckan har temat drömbibliotek. Då blir det workshops, vernissager och panelsamtal kring framtidens bibliotek.
  • Onsdagen den 25/4 blir det finalkväll för biblioteket månad i Stadshallen LAB. Den inleds med en drop-in-workshop med arkitekt Josefina Vega Ezpeleta, där vuxna och barn kan bygga sitt eget drömbibliotek. I panelsamtal och mingel samlar vi sedan ihop våra intryck av veckorna på stadshallen LAB och blickar framåt tillsammans med inbjudna gäster och alla intresserade. För den som är nyfiken på vad vi som hänt under bibblans månad på stadshallen LAB är det ett utmärkt tillfälle att titta in. 
Hela programmet för Bibblan på stadshallen LAB finns här: https://biblioteksportalen.lund.se/sv/web/arena/nyheter
 
Vad hoppas ni på biblioteket få ut av labbandet? 
Vi hoppas på intressanta samtal med och inspel från lundabor och andra kring vårt uppdrag och hur vi utför det – vad är bra, vad saknar man, vad kan bli bättre? Vad tycker lundaborna är intressant och viktigt? Vilka behov har de? I vilken livssituation finns de?
Naturligtvis är också Stadshallen LAB ett sätt att synliggöra vår verksamhet i ett nytt sammanhang och på en plats i staden där många människor är i rörelse. Det är också ett sätt för oss att testa en ny form för vår rörliga verksamhet – att finnas på plats i en tillfällig lokal under en tid – i det här fallet en månad.
 
Och vad hoppas ni att lundaborna får ut av det? 
Kunskap och idéer kring vad bibliotek är och skulle kunna vara. En möjlighet att titta in, göra något kreativt, få ny kunskap, eller bara hänga. Och kanske framför allt – en möjlighet att vara med och labba och påverka hur framtidens bibliotek skulle kunna se ut.
 
Kommer vi att få se mer av bibliotekslabbande på andra platser i Lund efter april? 
Ja, vi kommer att fortsätta labba. Efter lördagen den 28/4 kommer vår rörliga verksamhet i form av biblioteksbuss och popup-cyklar att rulla vidare i kommunen. Vi kommer också att fortsätta med en ”prototypande” verksamhet. Ett uppdrag i vår nya biblioteksplan är bland annat att i dialog med användare, forskare, och andra aktörer utveckla ett lärcentrum – en plats eller verksamhet för att dela kunskap. Hur vårt fortsatta bibliotekslabbande kommer att ta sig uttryck är såklart också beroende på vad som händer på Stadshallen LAB i april. Vilka idéer vi kan bygga vidare på och vad vi kan lära oss av samtal, workshops och allt annat som förhoppningsvis kommer att bubbla under veckorna.

torsdag 22 mars 2018

Nyfiken på GDPR?

Vad innebär egentligen den nya dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation), som träder i kraft redan i maj?
Vi sitter själva och försöker sätta oss in i vad den nya förordningen betyder för vår verksamhet, och har samlat ytterligare några länkar för dig som vill ta reda på mer om vad den innebär för biblioteken.


Film
SKL har gjort en kort film som förklarar vad GDPR är:


Fem frågor till Eleonor Grenholm



Digitalt först är namnet på den nationella satsning som görs för att främja en ökad digital kompetens hos allmänheten i Sverige. Satsningen ska genomföras mellan 2018-2020, genom att kompetensutveckla bibliotekspersonal på landets folkbibliotek. De regionala biblioteksverksamheterna får i uppdrag att genomföra och samordna utbildningsinsatser, med stöd och finansiering från Kungliga biblioteket. Eleonor Grenholm är ny projektledare för att på nationell nivå samordna de regionala biblioteksverksamheterna inom satsningen. Vi har ställt fem frågor till Eleonor om hennes nya uppdrag.


Du är ny samordnare för Digitalt först. Vad tycker du känns mest spännande med ditt nya uppdrag?
Ja, 1 april börjar jag mitt uppdrag som nationell samordnare för de regionala biblioteksverksamheternas arbete med Digitalt först. Jag har arbetat med MIK, digitala kompetenser och digital delaktighet på regional nivå i Uppsala län länge nu och ser fram emot att arbeta ännu mer fokuserat med dessa frågor och vad de innebär för folkbiblioteken.

Hur kommer Kerstin Olsson, som jobbar med samma projekt på Kungliga Biblioteket, och du att arbeta ihop?
Digitalt först syftar till ett brett kompetenslyft och för att nå alla folkbibliotek och all bibliotekspersonal har de regionala biblioteken en nyckelroll. Mitt jobb blir att se till att de regionala biblioteken har de nätverk, kunskap och metoder de behöver för att fungera som nav för biblioteksutveckling. Kerstin Olsson kommer ha sitt huvudfokus på de nationella lärresurserna som ska tas fram.

Projektet vänder ju sig till personal på folkbibliotek. Hur kommer de som jobbar på folkbibliotek att påverkas av projektet?
För den individuella biblioteksmedarbetaren tror och hoppas jag att denne kommer få en mängd möjligheter till att fördjupa sin kompetens och bredda sin yrkesroll.

Vilken blir din första arbetsuppgift?
Ett självskattningstest kring digitala kompetenser har arbetats fram och det är ett första gemensamt verktyg inom Digitalt först, ni hittar det på https://www.regionuppsala.se/digikomp. Självskattningstestet synliggör vad digitala kompetenser är och skattningarna kan fungera som ett diskussionsunderlag på arbetsplatserna. Resultatet i självskattningstestet kommer också ge oss en nationell bild av bibliotekspersonalens styrkor och svagheter vilket hjälper oss att prioritera i arbetet framåt. Att arbeta med detta är en av mina första arbetsuppgifter!

Om du får drömma: vad blir resultatet av projektet när det avslutas om tre år?
Projekt må ta slut men bibliotekens uppdrag i sjunde paragrafen i bibliotekslagen kring att arbeta med att öka de digitala kunskaperna består. Under de här åren hoppas jag att kompetensutveckling och verksamhetsutveckling har gått hand i hand och att många bibliotek har hittat sin form för hur det arbetet kan bedrivas även fortsättningsvis.

fredag 9 mars 2018

Nu finns vi på Facebook!

Biblioteksutveckling Region Skåne


Nu kan du hitta den regionala biblioteksverksamheten i Skåne även på Facebook!


Biblioteksutveckling Region Skåne är namnet på facebook-sidan och där kommer du att kunna läsa  biblioteksutveckling i Skåne och på andra ställen, ta del av tips, länkar och bilder från bibliotek, konferenser och nätverksträffar, bland mycket annat.


Gå in och gilla och/eller följ oss där, så hörs vi i kommentarsfältet, hoppas vi....!

måndag 26 februari 2018

Ny rapport om biblioteken och de nationella minoriteterna

Nu finns rapporten Biblioteken och de nationella minoriteterna - en lägesbeskrivning från KB och den nationella biblioteksstrategin som pdf.
Elisabeth Rundqvist är författare och hon konstaterar i sammanfattningen att det finns tre utvecklingsområden där biblioteken i samråd med de nationella minoriteterna skulle kunna bidra mer i att främja och synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, och samtidigt följa bibliotekslagen:


1) Synliggöra oavsett efterfrågan. Biblioteken kan informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna i majoritetssamhället genom att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.


2) Samverkan kring medier och aktiviteter. Biblioteken kan tillhandahålla medier, kultur och programverksamhet på minoritetsspråken mer effektivt genom samverkan.


3) Prioritera barnen. Genom samråd och olika typer av samarbeten på det lokala planet kan biblioteken bidra till revitalisering av språken och kulturerna.

måndag 12 februari 2018

Webbinarium om satsningen Stärkta bibliotek

Kulturrådet har fått i uppdrag att via ett bidragsförfarande fördela 225 miljoner kronor per år i tre år till de svenska folkbiblioteken. Syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet.
Den första ansökningsperioden är planerad till 15 mars-12 april. Det kommer ytterligare en chans att söka under 2018, den 14 augusti-11 september.

Ställ frågor i förväg
Fredagen den 16 februari klockan 10-11 anordnar Kulturrådet ett webbinarium där man får veta mer om satsningen. Man kan anmäla sig online, och då finns också möjlighet att i förväg ställa frågor som man vill ha svar på under webbinariet. Anmäl dig här.
Under webbinariet får man en presentation av satsningen och ansökningsförfarandet, vem som kan söka och för vad, riktlinjer och prioriteringar. Därefter blir det en öppen frågestund via chatt med Kulturrådets handläggare.
Om man inte har möjlighet att delta vid sändningstillfället så kan man ta del av en inspelning som läggs upp på webbsidan efteråt. Man kommer även att kunna läsa frågorna och svaren från chatten i efterhand.

Använd Experimentspåret
Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser Regeringens satsning som en enorm möjlighet för Skåne att få en extra skjuts i det utvecklings- och omställningsarbete som redan sker i att möta en större och mer diversifierad efterfrågan av bibliotekstjänster.

tisdag 6 februari 2018

Samernas nationaldag idag!

Samiska flaggan. Foto: Marie Enoksson. Källa: www.samer.se
Vi uppmärksammar idag den 6 februari samernas nationaldag med att lyssna till den samiska nationalsången Sámi soga lávlla, framförd av Maxida Märak på lulesamiska.(SVT)


Sámi soga lávlla (Samefolkets sång)


Nordvart genom Karlavagnen ser du Samelandet skymta: Fjäll bak fjäll i fjärran blåna, sjöar sträcka sig vid sjöar, bergens branter, fjällens toppar höja sig mot själva himlen, bäckar brusa, skogar susa, tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.


Frosten härjar här om vintern, yrsnön vräks av vilda vindar, ändock älskar sameätten denna jord av allt sitt hjärta: Månens ljus en färdman fägnar, flygga norrskensflammor fladdra, klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren, ut på insjön, över slätten, slamrar släden vägen fram.


Och när sommarns sol förgyller skogen, havet, havets stränder, guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor, gullhamn får var vattenfågel, strömmarna som silver glittra, åror blänka, stakar blixtra, under sång ses männen styra utför eda, fors och fall.


Lapplands släkte, sameätten, obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder, slemma köpmän, sluga skattekrävarskaror. Hell, var hälsat, sega släkte! Hell dig fridens rot och fäste! Krigisk fejd har aldrig flammat, aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.


Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!


Musik: Isak Saba
Text: Arne Sörlie
Läs mer om samernas nationaldag på samer.se

måndag 5 februari 2018

Ny rapport om svenskarna med funktionsnedsättning och internet

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet är namnet på en ny rapport från organisationen Begripsam.
Den är resultatet av en undersökning av hur människor med olika former av funktionsnedsättningar använder internet, och om vad de upplever som svårigheter i användandet.
Man kan betrakta rapporten som ett slags skuggrapport till den stora undersökningen Svenskarna och internet 2017, från Internetstiftelsen.
Begripsams rapport bygger på svar från nästan 800 personer med olika diagnoser, funktionsnedsättningar och svårigheter. I rapporten bryts resultaten ner på ett 30-tal olika grupper och på ett antal bakgrundsfaktorer, som ålder, utbildning, sysselsättning och liknande.
Mycket i undersökningen är intressant för biblioteken, inte minst det faktum att många av de grupper som omfattas av samhällets speciella stöd för läsning läser relativt lite talböcker.
Man kan också se att läs- och skrivsvårigheter, olika former av språkstörningar och även diskalkyli slår igenom brett och skapar svårigheter inom många områden av internetanvändande.
Ett annat intressant resultat är att människor med adhd och bipolär sjukdom återfinns i relativt hög utsträckning bland dem som använder ljud- och talböcker dagligen.
När det gäller att läsa dagstidningar på nätet, så upplever särskilt grupperna med språkstörning och utvecklingsstörning svårigheter med det.
Fler delrapporter utlovas från Begripsam.

onsdag 31 januari 2018

Fem frågor om projektet Berättelser - vägar in i språket



Projektgruppen för Berättelser - vägar in i språket, från höger: Catrin af Malmborg, Måns Söderberg, Margaret Svensson, Annika Nilsson, Helén Bengtsson, Jonas Larsson, Sura Mashat, Tim Lukic


I bibliotekssamarbetet Skåne nordost, SKNO, pågår just nu projektet Berättelser – vägar in i språket. Vi ställde fem frågor till Helén Bengtsson på Kristianstads stadsbibliotek om projektet:
Beskriv projektet Berättelser – vägar in i språket!
Det är ett SKNO-projekt som riktar sig till nyanlända och där vi använder skönlitteratur på olika sätt för att få målgruppen att utveckla och träna svenska språket och även för att väcka läslust. Nyanländ är ju ett ganska brett begrepp och man befinner sig på olika nivåer vad gäller språket och därför vill vi testa olika metoder och använda skönlitteratur i olika former, allt från muntligt till sagor och lättläst. Vi riktar oss till både barn och vuxna.

Hur kom ni på idén till projektet?
I Bromölla hade Margaret Svensson gjort ett försök med en LL-bokcirkel och berättade om den och det ville vi spinna vidare på. Det kändes också som en naturlig utveckling utifrån våra föregående projekt i SKNO, då vi jobbat bland annat med inventering och inköp av medier och kompetensutveckling. Nu ville vi ta det ett steg vidare.

Forskningscirklar upprepas på grund av framgång!


I vår splitternya biblioteksplan, Regional biblioteksplan 2017-2020, betonar vi vikten av att arbeta med forskning och metodutveckling inom det läsfrämjande området. Forskningscirklar i samarbete med Malmö universitet är ett sätt att jobba enligt planen.
Favorit i repris
Redan under hösten 2015 fick ett antal bibliotekarier möjlighet att utveckla sin läsfrämjande verksamhet på bibliotek i en forskningscirkel på Malmö universitet. Under ett år gjorde bibliotekarier läsfrämjande aktioner på sina egna bibliotek, som kopplades ihop med aktuell forskning. Allt från sommarboken på högstadiet till bokcirklar med nyanlända föräldrar, från samarbete med SFI till läsfrämjande insatser för pedagoger utforskades i den första omgången av forskningscirklarna. De spännande projekten beskrivs i rapporten Aktionsforskande bibliotekarier.
Just nu gör Lotta Bergman, universitetslektor i Svenska med didaktisk inriktning på Malmö universitet och handledare i våra forskningscirklar, en follow up-studie bland ett antal bibliotek som deltog i forskningscirklarna hösten 2015-våren 2016. Frågorna som hon bland annat undersöker är: Hur har arbetet förankrats i organisationen? Har arbetssättet kring den läsfrämjande verksamheten påverkats?


Bokstart+forskningscirklar = sant
Region Skånes Kulturförvaltning och Malmö universitet har fortsatt sitt samarbete och i september deltog elva bibliotekarier från fem bibliotek i sin första forskningscirkel. Från Kulturförvaltningens sida har det gjorts en liten intervention och två bibliotek som arbetar inom Kulturförvaltningens utvecklingsprojekt Bokstart har kopplats till forskningscirklar. Både Landskrona och Åstorps bibliotek undersöker hur de kan implementera Bokstart i sin kommun.
Läs mer i artikeln Bred satsning på Bokstart i Skåne.


Stor variation
Nära relaterade till Bokstart är den läsfrämjande verksamheten som utvecklas i Lund och Trelleborg, där båda projekten är inriktade på att nå ut till barnens familjer.

tisdag 30 januari 2018

Vem får vara med?

Igår deltog jag på Vem får vara med? - en kulturpolitisk dag om inkludering och integration på Dansens hus i Stockholm. En start på Sveriges roll som ordförande i Nordiska ministerråd 2018 med utgångspunkt i ett inkluderande, hållbart, innovativt, tryggt och öppet Norden.
Under dagen presenterades tre  rapporter varav två är helt nya från Kulturanalys Norden som nu finns tillgänglig att inspirera till ett mer tillgängligt och inkluderande kulturliv.
Kultur med olika bakgrund - rapporten visar på likheter och skillnader mellan de nordiska länderna, särskilt avseende representation i chefsyrken och konstnärliga yrken. Resultatet visar på vikten av att ta fram statistik i frågan och att identifiera hinder för lika förutsättningar till anställning inom kultursektorn.

Modebibliotek öppnar på Österbro i Köpenhamn

Mode har fått ett ökat fokus i Köpenhamn de senaste åren och därför har man nu öppnat ett bibliotek i biblioteket med fokus på just mode.
"Med det nye modebibliotek vil vi øge Østerbro Biblioteks relevans for nye målgrupper, som ikke kommer her så ofte, især de yngre københavnere. Vi håber også, at denne idé vil kunne tjene som et eksempel på, hvordan biblioteket kan sætte fokus på forskellige dele af kultur- og samfundslivet,” fortæller Peter Christensen i en pressemeddelelse.

måndag 29 januari 2018

Stora Utvecklingsdagen 2018

Den 15 mars bjuder Region Skåne in till en heldag som presenterar lärdomar, inspiration och kloka tankar från de biblioteksutvecklingsprojekt som genomförts med bidrag från Kulturförvaltningen.
 
 Region Skånes kulturförvaltning ger varje år stöd till utvecklingsprojekt inom biblioteksvärlden. Nu vill vi presentera lärdomar, inspiration och kloka tankar från de projekt som beviljats bidrag, så att ännu fler bra satsningar blir av i framtiden. Därför har vi skapat en helt ny konferens, full med spännande programpunkter!
 
Som besökare får du:
  • trendspaningar och engagerande och intressanta föreläsningar
  • samlade insikter om vilken typ av projekt som har fått stöd sedan starten – och vilken sorts projekt som har lämnat in ansökningar
  • massor med nya kontakter och möjligheter att diskutera spännande biblioteksprojekt, eventuella samarbeten och annat.

torsdag 25 januari 2018

Myndigheten för tillgängliga medier omlokaliseras och placeras i Malmö

Idag har Regeringen fattat sitt formella beslut om att Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, ska placeras i Malmö från och med 1 januari 2020.


MTM är för oss i bibliotekssektorn en känd myndighet med en stark och utvecklad nationell biblioteksfunktion. Vi har följt MTMs arbete under åren och MTM har varit en föregångare när det gäller digitalisering på olika sätt. MTM är med sitt uppdrag att vara ett nationellt kunskapscentrum för tillgängliga medier en mycket viktig myndighet för de svenska biblioteken.

Myndighetens breda arbete för att alla ska ha tillgång till litteratur och samhällsinformation oavsett läsförmåga stärker på olika sätt bibliotekens verksamhet för personer med funktionsvariationer. MTM ger också ut texter på lättläst svenska, något som ca 800 000 svenskar har behov av på grund av att de är nyanlända som lär sig svenska språket, ovana läsare i grundskolan eller läsare med intellektuell funktionsnedsättning.

De senaste åren har myndigheten genomfört ett strategi- och visionsarbete som har inneburit att kommunikationen mot målgrupperna har tagit nya uttryck. I fokus står myndighetens arbete med läsning med en bred potentiell målgrupp som idag nås genom bibliotek, men också genom skola, sjukvården och omsorgen. Hjälpmedlen som MTM utvecklar hjälper personer med funktionsnedsättningar, personer med annat modersmål än svenska och många äldre. MTM är nog dock hos den bredare befolkningen en relativt okänd myndighet.

Vi ser framemot att få MTMs kompetens nära oss och fortsätta det samarbete vi har kring tillgänglighetsfrågor. I vår biblioteksplan ser vi digitalisering som ett genomgående spår oavsett om vi arbetar läsfrämjande, med demokratiuppdraget eller för att åstadkomma ett folkbibliotek för alla. Med närhet till två universitet som bl.a. utbildar inom biblioteks- och informationsvetenskap och en stark forskningsmiljö i kombination med Skånes stora mångspråkiga befolkning hoppas vi att MTM ska kunna rekrytera relevant kompetens, finna nya samverkansformer och skapa nytta hos många nya brukare.

Läs mer: Regeringens pressmeddelande om omlokaliseringen av flera statliga myndigheter

/Maria Tsakiris

Fem frågor om Bibblan bildar till Gunilla Fors och Sofia Murray


I dagarna släpptes den digitala lärplattformen Bibblan bildar . Vi har ställt några frågor till Gunilla Fors och Sofia Murray på Malmö stadsbibliotek som arbetat med plattformen.

Vad är Bibblan bildar?
Bibblan bildar är ett pilotprojekt som finansierats av KB och är tänkt att utgöra en början till den digitala lärplattform som nämns i nationella strategigruppens förslag Digitalt först med användaren i fokus. Projektet är en komplettering av Bibblan svarar/Bibblan guidar-plattformen som härmed får en tredje del. Bibblan bildar ska samla ett efterfrågeanpassat utbud av öppna lärresurser med MIK-inriktning och bidra till att öka den digitala kompetensen i hela landet. Bibblan bildar riktar sig direkt till allmänheten och erbjuder möjligheter som fungerar för självstudier, repetition och egna övningar. Lärresurserna kan även tjänstgöra som underlag och stöd för bibliotekspersonalen i olika handlednings- och undervisningssituationer.


Vilka är ni som tagit fram Bibblan bildar?
Malmö stadsbibliotek fick uppdraget för drygt ett år sedan och en arbetsgrupp på fyra personer har under året arbetat med att producera lämpliga lärresurser. Vi har utgått från de mest grundläggande frågorna, dels för att det är naturligt att börja där, dels för att en majoritet av biblioteksbesökarna har behov av hjälp på en ganska basal nivå: hantera datorn, skaffa och använda e-post, spara och skicka filer, använda olika e-tjänster osv. Ida Norbergs rapport Insatser för digital kompetens på folkbiblioteken tyder också på att de flesta folkbibliotek möter ungefär samma behov.

Utvecklingen av själva webbplatsen har skett i samarbete med webbyrån KAN i Malmö och stor vikt har lagts vid att skapa ett gränssnitt som är enkelt och lättanvänt för de digitalt ovana, för de med språksvårigheter och för de med funktionsnedsättningar. Plattformen har i pilotfasen ett begränsat antal funktioner och möjligheter, men framtida behov av att utvidga och bygga på plattformen har förberetts så långt möjligt.


Hur är plattformen tänkt att användas?
Enligt förslaget Digitalt först med användaren i fokus ska alla landets folkbibliotek engageras i insatser för att höja den digitala kompetensen. En gemensam nationell lärplattform kan underlätta detta arbete och spara resurser, dels genom att inte alla bibliotek tvingas producera eget lärmaterial och dels genom att ovana handledare/utbildare kan få stöd och hjälp via resurserna i Bibblan bildar. Lärresurserna består av enheter som kan innehålla en eller flera delar, t.ex. en film, en steg-för-steg-handledning samt övningar. Syftet är att så många som möjligt ska kunna hitta något som passar den egna nivån och den egna lärstilen.

Vem är det som arbetar/kommer att arbeta med Bibblan bildar?
Vår förhoppning är att så många bibliotek som möjligt vill arbeta med Bibblan bildar, först och främst genom att uttnyttja resurserna vid den dagliga handledningen av besökare eller vid olika pedagogiska insatser på biblioteket, men också genom att bidra med sina specialkunskaper och med att producera lärmaterial till plattformen.


Vilka är de viktigaste fördelarna med Bibblan bildar?
Det är en nationell digital lärplattform, som biblioteksbesökarna kan använda både i biblioteket och hemma – för att repetera och träna eller för att gå vidare och utvidga sina kunskaper till nya områden.
Det är en gemensam resurs med lärmaterial, som alla bibliotek kan använda men även bidra till.
Det är ett verktyg för att hushålla med bibliotekens resurser och kan på sikt bidra till att insatserna för ökad digital kompetens och MIK blir mer likartade och jämlikt fördelade över landet.

 Projektrapporten finns här.

onsdag 17 januari 2018

Stärkta bibliotek i hela landet - så fördelas de 225 miljonerna

Nu kan vi ta del av mer information om hur de 225 miljonerna aviserade i budgetpropositionen ska fördelas till folkbiblioteken. Kulturrådet har fått regeringens uppdrag att genomföra satsningen.


Så här skriver Kulturrådet om Stärkta bibliotek i hela landet på sin hemsida:


"Stärkta bibliotek i hela landet
Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en treårig satsning för att stärka biblioteksverksamheten i Sverige. 2018-2020 får vi 225 miljoner kronor per år att fördela. Satsningen går under namnet Stärkta bibliotek i hela landet och syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet.

Folkbiblioteken är i fokus för satsningen och pengarna ska användas i enlighet med regleringsbrevets instruktion utifrån förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek.

Det är folkbibliotekens huvudmän, det vill säga kommunerna, som har möjlighet att söka bidraget. En kommun får gärna söka i partnerskap med andra kommuner.


Två ansökningsomgångar i år
Under 2018 kommer två ansökningsomgångar äga rum – en på våren och en på hösten. Riktlinjer för ansökningar och information om prioriteringar beräknas vara klara i februari. Ansökningsperioderna är planerade till 15 mars-12 april och 14 augusti-11 september.

Bidragsfördelningen kommer att utgå från de verksamhetsområden och målgrupper som prioriteras i Bibliotekslagen (2013:108) och inom ramen för denna stödja insatser utifrån de sökande kommunernas behov. Stärkta bibliotek i hela landet kommer att genomföras i samarbete med Kungliga biblioteket och ta hänsyn till den nationella biblioteksstrategin som är under arbete.

- Regeringens satsning visar på bibliotekens viktiga roll som demokratisk mötesplats och nav för läs- och språkutveckling, kunskap och information. Tanken är att bidragen ska utjämna ojämlikheter och lägga grunden för en långsiktigt stärkt biblioteksverksamhet i hela landet, säger enhetschef Lotta Brilioth Biörnstad.

Webbinarium i februari
Löpande information kring den nya bibliotekssatsningen kommer att publiceras på vår webbplats och i våra sociala medier. 16 februari klockan 10-11 kommer vi även att arrangera ett webbinarium där vi presenterar Stärkta bibliotek i hela landet och där det finns möjlighet att ställa frågor och diskutera med handläggare. Webbinariet kommer att spelas in så att det finns möjlighet att titta på det i efterhand. Inbjudan till webbinariet kommer att skickas ut och även finnas tillgänglig på vår webbplats.

I samband med det kulturpolitiska konventet Folk och kultur i Eskilstuna kommer vi också att presentera Stärkta bibliotek i hela landet i ett seminarium 8 februari."