Hösttider är budgettider. I onsdags presenterade Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke satsningarna på kulturområdet i Regeringens samlade budgetproposition. Innehållet i denna är alltid av stort intresse för Region Skånes kulturförvaltning då en tredjedel av Kulturnämndens budget utgörs av statliga medel via kultursamverkansmodellen.
Förslagen som Riksdagen ska besluta om längre fram i höst bär tydliga spår av ett annalkande valår 2018 liksom att vi har en kulturminister som är tillika demokratiminister. Regeringens kulturpolitiska budgetförslag ligger i linje med de politiska prioriteringar, utredningar och initiativ vi har kunnat följa under de senaste 1-3 åren. Prioriteringar som handlar om tillgång till kultur i hela landet och om att med, och genom kulturpolitiken, stärka demokratin och minska polariseringen i samhället.
För att stärka tillgången och utbudet till kultur i hela landet satsade Regeringen på Kultursamverkansmodellen i 2017 års budgetproposition 30 miljoner i tre år.
I årets budgetproposition finns inga generella satsningar på kultursamverkansmodellen. Däremot görs en förstärkning på 225 miljoner till biblioteksväsendet i landet i syfte att stärka tillgänglighet och utbud. Biblioteken nämns också som den kraft som bygger broar mellan människor och som är en viktig mötesplats. Hur dessa medel ska fördelas av Kulturrådet återstår att se. Om förstärkningen är en glesbygds-landsbygdsfråga färgat av att den Parlamentariska landsbygdskommittén i våras presenterade sitt slutbetänkande, är det inte troligt att Skåne prioriteras. Intressant blir också att se hur denna tillfälliga statliga satsning på bibliotek ska landa ner i den kommunala strukturen. Är det personalförstärkningar som kan göras för medlen? Eller prioriteras själva infrastrukturen?
Ytterligare 25 miljoner satsas in i kultursamverkansmodellen och öronmärks till biblioteksverksamhet, läs- och litteraturfrämjande. Även dessa medel ska åtminstone initialt hanteras av Kulturrådet och min gissning är att medlen blir till utlysningar som aktörer med regional förankring kan söka för t.ex. läslovs-satsningar och Bokstart. Läsfrämjande på nationella minoritetsspråk nämns särskilt.
Litteraturen lyfts på många ställen i årets budget, både som en del av det läsfrämjande biblioteksuppdraget och som del i en större satsning på den fria konsten och skapandet. Litteraturen har en alldeles särskild roll att spela i demokratibygget både ur ett yttrandefrihetsperspektiv och som bildningsväg. Det är klokt av regeringen därför att satsa inte bara på läsaren utan också på de litterära upphovspersonerna. Åtta miljoner satsas under 2018 på stöd till litteraturutgivning och till kulturtidskrifter. Medlen fördelas direkt av Kulturrådet.
Mest förspel och efterklang har dock förslaget om en digital satsning på biblioteken via KB vidare till de regionala biblioteksverksamheterna genererat. KB ska fördela 25 miljoner i tre år riktat till de regionala biblioteksverksamheterna för ökad digital kompetens och stärkt förmåga till källkritik. Mycket vatten lär rinna under broarna innan fördelning och modell för genomförandet har konkretiserats. Vi ingår i dialog på kors och tvärs via SKL och Föreningen för regional biblioteksverksamhet, FRB (tidigare SLB - Sveriges länsbibliotekarier) och hoppas så klart att vi ska kunna arbeta med digitaliseringsuppdraget på det sätt som finns beskrivet i vår nya biblioteksplan.
Sammanfattningsvis: Stort stort grattis till alla oss i bibliotekssektorn. Budgetförslagen är ett erkännande till en verksamhet som ofta tas för given men som nu kan titulera sig ”Den femte statsmakten”.
/ Maria Tsakiris
Förslagen som Riksdagen ska besluta om längre fram i höst bär tydliga spår av ett annalkande valår 2018 liksom att vi har en kulturminister som är tillika demokratiminister. Regeringens kulturpolitiska budgetförslag ligger i linje med de politiska prioriteringar, utredningar och initiativ vi har kunnat följa under de senaste 1-3 åren. Prioriteringar som handlar om tillgång till kultur i hela landet och om att med, och genom kulturpolitiken, stärka demokratin och minska polariseringen i samhället.
För att stärka tillgången och utbudet till kultur i hela landet satsade Regeringen på Kultursamverkansmodellen i 2017 års budgetproposition 30 miljoner i tre år.
I årets budgetproposition finns inga generella satsningar på kultursamverkansmodellen. Däremot görs en förstärkning på 225 miljoner till biblioteksväsendet i landet i syfte att stärka tillgänglighet och utbud. Biblioteken nämns också som den kraft som bygger broar mellan människor och som är en viktig mötesplats. Hur dessa medel ska fördelas av Kulturrådet återstår att se. Om förstärkningen är en glesbygds-landsbygdsfråga färgat av att den Parlamentariska landsbygdskommittén i våras presenterade sitt slutbetänkande, är det inte troligt att Skåne prioriteras. Intressant blir också att se hur denna tillfälliga statliga satsning på bibliotek ska landa ner i den kommunala strukturen. Är det personalförstärkningar som kan göras för medlen? Eller prioriteras själva infrastrukturen?
Ytterligare 25 miljoner satsas in i kultursamverkansmodellen och öronmärks till biblioteksverksamhet, läs- och litteraturfrämjande. Även dessa medel ska åtminstone initialt hanteras av Kulturrådet och min gissning är att medlen blir till utlysningar som aktörer med regional förankring kan söka för t.ex. läslovs-satsningar och Bokstart. Läsfrämjande på nationella minoritetsspråk nämns särskilt.
Litteraturen lyfts på många ställen i årets budget, både som en del av det läsfrämjande biblioteksuppdraget och som del i en större satsning på den fria konsten och skapandet. Litteraturen har en alldeles särskild roll att spela i demokratibygget både ur ett yttrandefrihetsperspektiv och som bildningsväg. Det är klokt av regeringen därför att satsa inte bara på läsaren utan också på de litterära upphovspersonerna. Åtta miljoner satsas under 2018 på stöd till litteraturutgivning och till kulturtidskrifter. Medlen fördelas direkt av Kulturrådet.
Mest förspel och efterklang har dock förslaget om en digital satsning på biblioteken via KB vidare till de regionala biblioteksverksamheterna genererat. KB ska fördela 25 miljoner i tre år riktat till de regionala biblioteksverksamheterna för ökad digital kompetens och stärkt förmåga till källkritik. Mycket vatten lär rinna under broarna innan fördelning och modell för genomförandet har konkretiserats. Vi ingår i dialog på kors och tvärs via SKL och Föreningen för regional biblioteksverksamhet, FRB (tidigare SLB - Sveriges länsbibliotekarier) och hoppas så klart att vi ska kunna arbeta med digitaliseringsuppdraget på det sätt som finns beskrivet i vår nya biblioteksplan.
Sammanfattningsvis: Stort stort grattis till alla oss i bibliotekssektorn. Budgetförslagen är ett erkännande till en verksamhet som ofta tas för given men som nu kan titulera sig ”Den femte statsmakten”.
/ Maria Tsakiris
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar