Både dystra siffror och ljuspunkter i biblioteksstatistiken

Källa: Flickr

Kungliga biblioteket har nyligen presenterat den årliga statistiken för de offentligt finansierade svenska biblioteken. I riket i stort har antalet bibliotek minskat, liksom antalet fysiska besök och fysiska låntagare. Det som ökat är framförallt användningen av e-medier och satsningar på barn och unga. De dystra siffrorna för besök och utlån har uppmärksammats i bland annat Sveriges Radios Kulturnytt.

Det är klokt att iaktta en viss försiktighet innan vi drar slutsatser av statistik som denna. Det är ofta siffror för resurser och användning som vi fokuserar på när biblioteksverksamheter redovisas. Dessa siffror relaterar inte med självklarhet till bibliotekens olika styrdokument där istället samhällsuppdraget och kvalitativa mål som att verka för ökad jämlikhet lyfts. 

Att tala om utlån, bestånd och förvärv utan att specificera medietyp är också vanskligt. Det är till exempel stora skillnader på siffrorna för ljudböcker, musik, kursböcker och TV-spel i årets rapport och varje medietyp kräver nog sin egen analys. Frågor som hur vi vet att biblioteken prioriterar rätt saker och verkligen når dem de är till för kan inte besvaras enbart med utlåne- och besökssiffror men kan ändå vara en del i en samlad bedömning. Ständigt minskade besökssiffror kan vara en varningsklocka och tyda på att biblioteksverksamheterna inte är så relevanta för kommuninvånarna som de borde vara. 

När det gäller de skånska folkbiblioteken så följer de vissa av tendenserna för riket men inte alla. När det gäller satsningar för barn och unga, både antal årsverken som avsätts och antal aktivitetstillfällen, är ökningen större än genomsnittet för hela Sverige. Vad gäller antal fysiska besök har de faktiskt ökat med 3% på de skånska folkbibliotekens bemannade serviceställen. Det totala antalet fysiska utlån per kommuninvånare har minskat, liksom antalet initiala lån (betyder att omlån ej är inräknade). Tittar vi närmare på siffrorna så visar det sig ändå att lån av tryckta böcker har ökat och att det är lån av film, musik och mikrofilm som står för den största minskningen. Utlån till personer med läsnedsättning har i Skåne ökat med 11% jämfört med en ökning på 1% för hela riket. 

Nyförvärven har totalt ökat med 7% medan det fysiska mediebeståndet per invånare trots det minskat med 12%. Det vore intressant att veta om detta är ett resultat av en befolkningsökning eller ett mer aktivt gallringsarbete. Kanske en kombination av båda?
Den som vill gräva ännu djupare i den regionala och kommunala statistiken och kanske jämföra sitt bibliotek med andra kan ladda ner tabeller och ta fram rapporter för en viss verksamhet. 

Dystra bibliotekssiffror i rapporten Kulturanalys

En ny rapport från Myndigheten för kulturanalys, Kulturanalys 2017, visar på ett stort, men ojämnt fördelat kulturdeltagande bland svenskarna.
När det gäller bibliotek och ungas läsning är siffrorna något dystra.


Rapporten, som lämnas till regeringen idag, innehåller en lägesbedömning av hur kulturområdet utvecklas i relation till de kulturpolitiska målen.


Några korta exempel på resultat som gäller läsning och bibliotek från rapporten:

• Vuxnas läsvanor är relativt stabila över tid, men allt färre läser bland de unga i åldersgruppen 16–24 år.
• Folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 145 år 2015. De regionala skillnaderna är stora, när det gäller öppettider och avstånd till närmaste bibliotek.
• Den regelbundna läsningen har minskat mer bland unga kvinnor, än i andra grupper (från 40 procent 1989 till 30 procent 2015).

Under rubriken Färre bibliotek, fler i kulturskola så beskriver rapporten en ojämlik tillgång till bibliotek i landet.
"Den största posten i kommunernas kulturbudget är bibliotek, som står för 39 procent av de totala kostnaderna. År 2015 använde kommunerna sammanlagt 4,3 miljarder kronor till

Siffrornas vecka!

I veckan publicerade Svensk biblioteksförening nyckeltalen för folkbiblioteken i Skåne. Jag kommer ihåg publikationen på fikabordet i personalrummet från tiden jag jobbade på bibliotek. Rangordningen med andra bibliotek och jämförelser i tiden var ingången till rapporten. I år får vi välja ett annat angreppsätt eftersom Kungliga bibliotek har genomfört omfattande förändringar under 2014. Statistikinsamlingen bygger numera på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll. Dessutom är det inte heller solklart om samtliga bibliotek har uppfattat innebörden av de nya variabler på exakt samma sätt.

Vi bör vara observanta för att svensk biblioteksförening har vid vissa nyckeltal använt sig av en annan skala som vid första anblicken ser likadan ut som i den förra rapporten.

Generellt kan man säga att lånesiffror i Skåne för 2014 är på ungefär samma nivå som i 2013, medan besökssiffrorna har ökat. Vi vet inte om detta beror på om att antalet aktiviteter som anordnas av biblioteket har ökat eller om att fler människor i Skåne besöker biblioteket. Förmodligen spelar båda faktorer en roll. Oavsett är detta verkligen en positiv utveckling.

I samtal med bibliotek hör man ofta att biblioteken lånesiffror för barn ökar. Vi kan tyvärr inte jämföra årets siffror för barnutlån och barnmedia med fjol eftersom KB har definierat ett annat åldersintervall för barn och unga. Föregående år har man hanterat åldersintervall 0-14 år medan 0-17 år gäller från och med i år.

Antal biblioteksdatorer per 100.000 invånare kan man inte heller jämföra med föregående åren eftersom KB från och med 2014 har preciserat vilka datorer som ska ingå. Det hade varit intressant att jämföra de här siffrorna med de siffrorna som publicerades häromveckan i Svenskarna och internet 2015.  År 2015 har 93 % av svenska befolkning har tillgång till internet och 91% använder internet. 90% av svenska befolkningen har bredband och 97 procent en mobiltelefon. När så många har tillgång till internet kan man undra sig hur bibliotekets publika datorer används. Kanske är det så att platsen är viktigare och roligare än själva dator.

Nyckeltalen ger upphov till flera frågor och ger endast en fragmentarisk bild av en omfattande verksamhet. Diskussionen kring hur vi mäter bibliotekets kvalitativa insatser förs inom olika forum i landet. T.ex. har vi i Skåne sedan augusti en referensgrupp statistik som arbetar med frågorna.

 

Folkbibliotekstatisstik i ny förpackning

I förrgår publicerades KBs årliga statistik rapport av de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. I medierna uppmärksammades framför allt nyheten att över 90 svenska kommuner saknas bemannade skolbibliotek. 

Under 2014 har en omfattande förändring av Sveriges officiella biblioteksstatistik genomförts, där bland annat skolbiblioteken nu ingår i statistiken. I och med att en sådan stor förändring gjorts av frågornas innehåll, definitioner och urvalsram är det inte möjligt att få ut en rapport på regional nivå för Skånes del.  Och därmed kan vi i nuläget inte dra några slutsatser för Skåne när det gäller bl.a. skolbiblioteksverksamhet.  Årets statistik visade i alla fall att det fanns ca 114 skolbibliotek d.v.s. ett bibliotek som är bemannat minst 20 timmar i vecka (för grundskola och gymnasiet) och ca 72 integrerade skol- och folkbibliotek.  Totalt finns det alltså 186 skolbibliotek i en region med 33 kommuner, 131 gymnasieskolor och 647 grundskolor.  

En annan konsekevens av den förändrade statistiken är att jämförelse i tiden bakåt  inte alltid ge korrekt information p.g.a. omdefiniering av vissa variabler och den ska därför göras med stor försiktighet.  Titta därför noggrant på era siffror före ni pratar med media och era politiker. En feltolkning är lätt skett.

Vi kommer oss att ägna mer åt statistik i den nya referensgruppen för statistik som består av:

Anders Nylander – Kristianstads bibliotek
Christian Forsell – Helsingborgs bibliotek
Liz Jozefsson – Lunds Stadsbibliotek
Carola Beijer – Malmö Stadsbibliotek
Eva Olsson – Malmö Stadsbibliotek
Liv Olofsson Lundström – Trelleborgs bibliotek
Annelien van der Tang Eliasson – Kultur Skåne.

Gruppen träffas för första gång efter sommaren.

Sökes

Bibliotekarier med intresse för statistik och utvärdering

för referensgrupp statisitk

Har vi i vår verksamhet prioriterat barn och ungdomar under det senaste året?
Hur har vi prioriterat våra låntagare med annat modersmål än svenska?
Är vår biblioteksverksamhet tillgänglig för alla?
Vilka konsekvenser har nedläggning av en biblioteksfilial för kommunens invånare?
Det byggs ett nytt bostadsområde i vår kommun – vilka konsekvenser har detta för vår biblioteksverksamhet?
Vilka målgrupper når vi och vilka når vi inte?

När vi pratar om statistik inom biblioteksverksamheten syftar vi ofta på biblioteksstatistiken, den statistiken som biblioteken varje år lämnar in till KB. Den som beskriver hur biblioteken utvecklas genom tiden på national, regional och kommunal nivå. Det är oftast endast de sjunkande lånesiffrorna och minskade mediabudget som uppmärksammas i media. Men alla vi vet att biblioteksverksamhet innehåller så mycket mer än lånesiffror. Vi behöver endast läsa vår nya bibliotekslag för att kunna konstatera att vi har ett mycket större uppdrag än att tillhandahålla litteratur. Hur kan vi ge en rättvis bild av biblioteksverksamhet i kvantitativa och kvalitativa mått, som vi kan ta med oss i vår egen verksamhetsplanering, utvärdering av verksamheten och i den kulturpolitiska diskussionen?

Det finns en mängd data som vi kan använda oss av i vår verksamhet på europeisk, nationell, regional och kommunal nivå.

Referensgruppen kommer att se över den statistiken som finns och koppla den till de olika verksamhetsområden och till de uppdrag biblioteken har enligt den nya bibliotekslagen.  Vilken information ger siffrorna och hur kan vi mäta våra kvalitativa insatser? I början av 2016 kommer Kultur Skåne att organisera ett statistikseminarium för bibliotekpersonal i Skåne där vi tittar på statistik utifrån olika vinklar. Referensgruppens arbete kommer att vara grunden till seminariet.

 

Anmäl ditt intresse hos Annelien van der Tang Eliasson, utvecklare media och bibliotek.

annelien.vandertang-eliasson@skane.se eller ring 0725- 28 85 18

 

En samlad biblioteksstatistik från och med 2015

Kungliga biblioteket har sedan 2011 ansvaret för Sveriges officiella biblioteksstatistik. För att kunna ge en samlad bild av de offentligt finansierade biblioteken i Sverige, oavsett bibliotekstyp, har KB beslutat att göra vissa förändringar av den biblioteksstatistik som ska samlas in från och med 2015. Då kommer samtliga offentligt finansierade bibliotek att rapportera biblioteksstatistiken i en gemensam enkät i ett nytt webbaserat system.

I rapporten En_samlad_biblioteksstatistik finns ett förslag till enkät för denna samlade biblioteksstatistik. Titta gärna på förslaget och fundera gärna på vad det innebär för er som ska rapportera eller ta del av statistiken.

KB efterlyser synpunkter på förslaget. Synpunkter kan lämnas till Cecilia Ranemo, Kungliga biblioteket via mail till biblioteksstatistik@kb.se,  telefon 010-709 36 39 eller genom att lämna en kommentar på KB:s statistikblogg: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/ny-statistik/

KB kommer också att arrangera två möten kring den samlade biblioteksstatistiken vid två tillfällen under oktober: 16/10 och 23/10. Läs mer och anmäl dig här: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/2014/10/02/kom-och-diskutera-biblioteksstatistik-16-eller-23-oktober/  

Biblioteksstatistik 2013

Häromdagen, på internationella läskunnighetsdagen, var vi säkert många som kastade oss över 2013 års biblioteksstatistik, som samlas in av Kungliga biblioteket och bearbetas och presenteras kommun- och länsvis av Svensk Biblioteksförening. Svensk Biblioteksförening vill att dessa rapporter ska bidra till att öka medvetenheten om bibliotekens betydelse för kunskap och utveckling lokalt.

Statistiken för Skåne finns här och kommunvisa rapporter kan laddas ner här.

Chefsinternat om kvalitet och verksamhetsutveckling

Förra torsdagen samlades bibliotekscheferna i Skåne på Bäckaskog slott för ett internat om kvalitet och verksamhetsutveckling. BBM hade bjudit in Åsa Söderberg, konstnärlig ledare och VD för Skånes dansteater, för att berätta om hennes medvetna och strategiska arbete kring såväl visioner som utvärderingar. Under rubriken Från danskompani till dansinstitution beskrev hon det hårda, men också lönsamma arbetet för en högre budget och därmed en mer omfattande verksamhet. Idag jobbar man utifrån ett antal ledord på Skånes dansteater där bl.a. hög kvalitet är en av dem. Efter en intressant diskussion om just kvalitet konstaterade hon att kvalitetsdiskussionen alltid måste pågå, även om vi inte kan definiera vad det är.

Barbro Roos, bibliotekschef i Kävlinge, hade sedan fått i uppgift att svara på frågan om bibliotekskvaliteten ökar med meröppet? Men det blev också funderingar på chefens roll i förändringsarbetet och vikten av tid. Internt har meröppet inneburit att diskussionerna om vad biblioteket ska erbjuda ständigt är aktuell och externt har man använt sig av meröppet för att marknadsföra vad biblioteket har att erbjuda. När det gäller kvalitetsbegreppet hänvisade Barbro till att ordet rent strikt handlar om värdering, men att tillgänglighet, bemötande och dialog är viktiga parametrar för kvalitet.

Efter kaffet berättade Lena Landgren, från Lunds universitetsbibliotek, om hur de försöker mäta vilken roll biblioteket (och framförallt den pedagogiska verksamheten) spelar för studenterna. Man har bl.a. använt sig av fokusgrupper och tagit fram ett antal ”vad-vi-gör-indikatorer”. 

Sedan hade vi ett avsnitt om statistik och diskussion om och i så fall hur man kan mäta kvalitet med siffror. Roland inledde med att hänvisa till den undersökning man gjorde på Malmö stadsbibliotek för några år sedan där man såg att 60-65 % av biblioteksbesökarna stannar väldigt kort tid på biblioteket och att 5 % av befolkningen står för 50 % av lånen. Roland fortsatte med att konstatera att de saker som den officiella biblioteksstatistiken mäter minskar (utlån och besök), men ekonomin och personalen minskar inte. Avslutningsvis berättade Tore Torngren, också från Lunds universitetsbibliotek, och Roland om det statistikprojekt som man har jobbat med under ett antal år och där målet är att hitta ett antal andra parametrar för att mäta biblioteksverksamhet.

På fredagsmorgonen hade Ann och Lena ett samtal med Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö. Torbjörn kunde inte vara på plats i Bäckaskog eftersom han satt i möte med stadsbiblioteken i Göteborg och Stockholm, men det blev ett bra samtal via Skype. Torbjörn berättade om några av de frågor som de tre största biblioteken i Sverige diskuterar när de träffas (bl.a. kunskapsdelning och målggruppsindelat brukarperspektivet), men annars berättade han om hur han ser på utvecklingen av Malmö stadsbibliotek. 

Resten av förmiddagen fick bibliotekscheferna möjlighet att i olika grupper reflektera kring kvalitet och verksamhetsutveckling, utifrån framför allt vad torsdagens talare hade pratat om. Det som bl.a. diskuterades var att hur man kan göra utvärdering på ett enkelt sätt och kanske under lite lekfulla och kreativa former, men också att det är viktigt att fundera på frågan för vem vi gör utvärdering och tar fram statistik. Marknadsföring och tydlighet vad biblioteken är och kan erbjuda var också något som togs upp och de svåra frågorrna kring att göra prioriteringar samtidigt som man har i uppdrag att nå alla.

Grattis - Utlåningsrekord i Lomma

I oktober månad slog biblioteken i Lomma rekord igen. Aldrig tidigare har det lånats så mycket under en månad. På båda biblioteken samtidigt!
Lomma bibliotek hade under oktober 12 986 utlån, en ökning med 643 jämfört med tidigare rekord. Bjärreds bibliotek hade 10 932 utlån, en ökning med 864 från tidigare.
Totalt under oktober månad lånade Lommaborna 23 918  böcker, tidskrifter, musik, film och andra medier från de båda biblioteken. Alltså fler lån under månaden än antal invånare (22.000).
– Det är väldigt roligt med en så stor ökning av bokutlåningen. Speciellt märker vi ett ökat tryck på barnböckerna, säger bibliotekschef Göran Schmitz. Och har det hänt att en kommun har historiskt  utlåningsrekord på två bibliotek på en och samma gång?

Fjärrlåneströmmar i Skåne

Som ett led i arbetet med att ta fram en ny modell för regionalt mediesamarbete i Skåne, gjordes en fjärrlånemätning vid de skånska biblioteken, i mars 2012. Mätningen kan ses som ett komplement till statistiken över de regionala fjärrlånen från Malmö och Kristianstad.  Mätningens resultat presenterades på mötet för de fjärrlåneansvariga 11/10, då den nya modellen presenterades och diskuterades.

I mätningen deltog 32 folkbibliotek, från 19 kommuner. Mätningen visar bland annat på att av 62% av alla fjärrlån IN lånas inom regionen, 1/3 av alla fjärrlån är kurslitteratur, och ungefär lika stor andel lånas in från högskole- och universitetsbibliotek. Endast 3% av fjärrlånen uppges vara barnlitteratur (och vad det kan beror på ska vi diskutera när Duo-gruppen träffas i morgon 23/10)

I sammanhanget är det också bra att ha i minne att enligt den nationella fjärrlåneundersökningen som gjordes 2010 utgjorde fjärrlånen ca 0,6% av folkbibliotekens totala bokutlån. Annelien van der Tang Eliasson, som arbetar med medieplanering för biblioteken i Skåne NV, medverkade också på fjärrlånmötet och kunde visa att för NV-biblioteken är den siffran ännu lägre, 0,3%.

Här finns fjärrlånemätningens resultat som pdf: http://www.skane.se/Public/Kultur/Bibliotek/874_Fjarrlanematning_Region_Skane_mars_2012.pdf

KB:s folkbiblioteksstatistik

En första, preliminär version av KBs folkbiblioteksstatistik för 2011 har publicerats.

Statistiken visar bland annat att E-bokutlåningen på folkbiblioteken ökar starkt, vilket förklaras med Zlatan-effekten, ökat antal surf- och läsplattor, samt ett större e-boksutbud på biblioteken.Utlåningen av fysiska medier ligger still jämfört med föregående mätning och minskningen av antalet filialer har planat ut. Slutgiltig statisik kommer i juni.

Läs mer om KBs statistikarbete på KBs biblioteksstatistikblogg.