Visar inlägg med etikett tillgängliga medier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tillgängliga medier. Visa alla inlägg

tisdag 18 juni 2019

Gästblogg: Inventering av tillgängligheten på biblioteket i Löddeköpinge

Tommy Hagström från föreningen Begripsam inventerade
igår tillgängligheten på biblioteket i Löddeköpinge.
Här med Kävlinges bibliotekschef Sanna Fries.
Foto: Elisabet Nordlander

Flera skånska bibliotek arbetar just nu med att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning på olika sätt - både i lokalerna och när det gäller tjänster och bemötande. Ett exempel är Kävlinge bibliotek, som använder medel från Stärkta bibliotek, bland annat för att tillgänglighetsanpassa biblioteket i Löddeköpinge.
Igår besökte Tommy Hagström från föreningen Begripsam biblioteket för att göra en inventering, som ett led i denna satsning. Redan på plats kunde han se en hel rad möjliga förbättringar. Ta del av några av hans tips till Löddeköpinge bibliotek i bibliotekschefen Sanna Fries gästblogg:

Kävlinge satsar på tillgänglighet

2018 sökte Kävlinge bibliotek statsbidrag från satsningen Stärkta bibliotek. 800 000 kr tilldelades kommunen för att förnya och tillgänglighetsanpassa lokalen i Löddeköpinge. 2019 fick kommunen ytterligare 300 tKr för att inventera, utveckla och förnya utbudet och det läsfrämjande arbetet med anpassade media och äppelhyllorna på båda biblioteken. Båda projekten riktar sig mot en av bibliotekets prioriterade målgrupper, men som ändå ofta hamnar i kölvattnet.


Föråldrade lösningar

Kommunens två bibliotek ligger i äldre lokaler och de anpassningar som finns för personer med funktionsnedsättning är få eller föråldrade. Detta påverkar service och arbetsmiljö negativt och ger inte heller tillfredsställelsen att kunna erbjuda den mötesplats och det forum för fri åsiktsbildning och jämlik tillgång till information som vi som folkbibliotek vill och bör erbjuda. Vi tror att en tillgänglighetsanpassad lokal i förlängningen leder till en ökad förståelse mellan människor, en större kontroll och självständighet och en tydligare inkludering och synlighet i samhället för personer med funktionsvariation. Vi tror även att tillgänglighet går att kombinera med ett estetiskt uttryck på ett sätt som väcker lust hos nya besökare att utforska och upptäcka biblioteken, vem du än är och var du än kommer ifrån.


Föreslår förändringar i lokalen

Som ett första steg i projektet inventerar vi lokalen tillsammans med representanter från målgruppen. Till exempel har vi fått hjälp med inventeringen av kommunens handikappråd. Handikapprådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan handikappföreningar och kommunen och flera rikstäckande föreningar finns representerade där. Rådet ger möjlighet för föreningarna att framföra synpunkter på den kommunala verksamhetens utformning och föreslå förändringar, vilket är precis den samarbetspartner vi behöver till detta. Vi har även köpt in konsultation från Begripsam som är både en förening och ett företag som jobbar med just inventeringar av offentliga miljöer med avseende på tillgänglighet. Tommy Hagström från Begripsam var i Lödde den 17 juni och gjorde en första inventering av lokalen.

måndag 5 februari 2018

Ny rapport om svenskarna med funktionsnedsättning och internet

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet är namnet på en ny rapport från organisationen Begripsam.
Den är resultatet av en undersökning av hur människor med olika former av funktionsnedsättningar använder internet, och om vad de upplever som svårigheter i användandet.
Man kan betrakta rapporten som ett slags skuggrapport till den stora undersökningen Svenskarna och internet 2017, från Internetstiftelsen.
Begripsams rapport bygger på svar från nästan 800 personer med olika diagnoser, funktionsnedsättningar och svårigheter. I rapporten bryts resultaten ner på ett 30-tal olika grupper och på ett antal bakgrundsfaktorer, som ålder, utbildning, sysselsättning och liknande.
Mycket i undersökningen är intressant för biblioteken, inte minst det faktum att många av de grupper som omfattas av samhällets speciella stöd för läsning läser relativt lite talböcker.
Man kan också se att läs- och skrivsvårigheter, olika former av språkstörningar och även diskalkyli slår igenom brett och skapar svårigheter inom många områden av internetanvändande.
Ett annat intressant resultat är att människor med adhd och bipolär sjukdom återfinns i relativt hög utsträckning bland dem som använder ljud- och talböcker dagligen.
När det gäller att läsa dagstidningar på nätet, så upplever särskilt grupperna med språkstörning och utvecklingsstörning svårigheter med det.
Fler delrapporter utlovas från Begripsam.

onsdag 22 november 2017

Daisykonsortiets konferens på film

Förra veckan hade Svenska Daisykonsortiet, SDK, sin årliga konferens i Stockholm. Årets tema var Talboken i framtiden. Nu går det att se föreläsningarna i efterhand, och det är värt att ta sig tiden, för det var ett intressant och väl sammansatt program som förtjänar uppmärksamhet från fler än de som var på plats på Norra Latin i Stockholm.
Föreläsningarna är relativt korta, så de kan passa bra använda som underlag för diskussioner med kollegor.

Här hittar du alla föreläsningarna: SDK-konferensen 2017

Skulle jag bara välja en föreläsning att lyssna på igen, så

onsdag 1 november 2017

Nytt på området tillgängliga medier

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, kom nyligen med en forskningsöversikt, Användning av tillgängliga medier. Den ger en bra bild av den samlade forskningen kring hur de tillgängliga medier som myndigheten förmedlar används av dess målgrupper, medier som exempelvis talböcker, taldagstidningar och lättlästa böcker.
En mycket spännande faktor som lyfts fram i översikten är bristen på forskning som ställer frågor om hur tillgängliga medier hänger samman med social inkludering, delaktighet och egenmakt. Ur ett demokratiperspektiv är det väldigt intressant.
Även MTM:s framtidsstrategi 2018-2020 sätter användaren och läsningen i centrum:
"Med ledande kunskap och användaren i fokus främjar vi tillgänglig läsning i samhället. Det här är den strategiska inriktning som ska vara vår ledstjärna i verksamhetsplanering och dagligt arbete från 2018. Vi utvecklas från att övervägande vara en producerande verksamhet till att allt mera vara ett kunskapscentrum som främjar tillgänglig läsning."

tisdag 14 februari 2017

MTM:s webbinarier i vår


Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, sitter på en guldgruva av redskap och material för den som arbetar med tillgänglighet och mångspråk på folkbiblioteken. Om man inte har möjlighet att åka på deras utbildningsdagar i Stockholm, så finns alternativet webbinarier. Det är webbsända seminarier där man får en genomgång och kan ställa frågor till MTM:s handläggare genom chatt.
Under våren finns det flera webbinarier om Legimus, det digitala biblioteket . För att ta del av ett webbinarium så behöver man bara en dator, en internetuppkoppling och ett par hörlurar.
Kolla in programmet för våren!


MTM:s webbinarier under våren

torsdag 29 september 2016

Utvecklingsprojekt i Landskrona på SVT

Roligt med välförtjänt uppmärksamhet till projektet "Börja ladda fortsätt läsa" i Landskrona på SVT!


 Äldre med svag syn ska lockas att läsa e-böcker 


”Börja ladda fortsätt läsa” är ett utvecklingsprojekt som Landskrona bibliotek leder i samarbete med tio kommuner i nordvästra Skåne. Region Skåne bidrar med 300 000 kronor till projektet.

onsdag 3 juni 2015

Utbildningsdag kring talböcker och Legimus i Sjöbo


 
I måndags arrangerades en studiedag i Sjöbo kring talböcker och Legimus för både bibliotekspersonal (skol- och folkbibliotek) och pedagoger.  Utbildningsdagen är ett samarbete mellan biblioteken i Skåne Sydost, Myndigheter för Tillgängliga Medier (MTM) och Kultur Skåne. Sammanlagt deltog ca 100 personer, uppdelad på ett förmiddagspass kring folkbibliotek och ett eftermiddagspass kring skolbibliotek. Utöver praktisk information kring nedladdningen förtydligades bibliotekets uppdrag enligt artikel 19 av FN:s allmänna förklaring för mänskliga rättigheter kring åsikts- och yttrandefrihet och Bibliotekslagen (2013:801). Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättningar, bland annat genom att utifrån deras olika behov och förutsättningar erbjuda litteratur och tekniska hjälpmedel för att kunna ta del av information.  Den svenska talboksmodellen med decentraliserad struktur är unik i världen.  Sveriges bibliotek är oersättliga länkar i modellen och avståndet mellan låntagare och MTM:s medier är i den här modellen betydligt mindre än i en centraliserad struktur. I de flesta länder finns det endast en organisation som arbetar med förmedling av tillgängliga medier.
För att kunna möta våra låntagare med läsnedsättning på bäst möjliga sätt rekommenderar MTM att
 
  • All personal på biblioteket ska veta vad talböcker är och vilka som får låna de
  • All personal ska kunna söka efter talböcker i Legimus.se
  • Alla bibliotek med talbokstillstånd ska ha en eller flera personer i personalen som är registrerare av tjänsten  "Egen nedladdning"
  • Alla bibliotek ska ha information uppsatt om vad talböcker är och vilka de är till för både i biblioteket och på bibliotekets webbsida.

Det är glädjande att det finns ett sådant stort intresse idag för härmed har vi i Skåne fått 100 nya ambassadörer på bibliotek och skola som kan sprida kunskapen om talböcker och Legimus i sin egen organisation och bland sina låntagare.

 

fredag 13 mars 2015

Dagstidningar tillgänglig via Legimus appen!




Goda nyheter för era låntagare med läsnedsättning. de kan nu även läsa sin dagstidning genom Legimus appen!
Taltidningen är en oavkortad version av dagstidningen. Allt är med från ledare till familjsidan. Taltidningen kan läsas överallt, genom till exempel appen  Legimus eller med en Daisy-spelare. Taltidningar kommer ut samtidigt som dagstidningen. Prenumerationen ordnas via dagstidningar.

Bra om även era dagstidningar på bibliotek skulle kunna få sällskap av taltidningarna!

Vill du veta mer eller beställa informationsmaterial gå in på taltidningarna.se

fredag 21 november 2014

Tillgänglighet framför allt!



Om olika sätt att öka tillgången till tryckt information och litteratur för personer med funktionsnedsättning

Förra veckan deltog jag i Svenska Daisykonsortiets årliga konferens ”Tillgängligheten framför allt!”. Det var första gången för mig till skillnad från de flesta deltagare som brukar besöka konferensen varje år. Som relativ ny på tillgänglighetsområdet fick jag en bra överblick om vad som pågår, både i teori och i praktik. Ärligt talat hade jag som bibliotekarie inte kommit längre att lada ned böckerna för mina låntagare med Legimus app. Tillgänglighet är så mycket mer!
En kort intryck av dagen.
Markus Gylling gav en lägesrapport om EPUB3, som har utifrån tillgänglighetsperspektiv flera fördelar. Läsaren får möjlighet att ta del av texten på olika sätt, t.ex. som uppläst text eller med punktskriftdisplayer. Vidare är det möjligt att lägga till ljud, rörlig bild och interaktiva inslag.
Torbjörn Lundgren och Kerstin Ivarsson Ahlstrand berättade om sina erfarenheter med projekt Begripsam. Det är ett projekt vars syfte är att hitta lösningar för människor med olika diagnoser och med olika förutsättningar för att kunna ta del av information i dagens komplexa samhälle. En grupp personer med bl.a. dyslexi, ADHD, autism, asperger och utvecklingsstörning har under projektets tid fått möjlighet att definiera sina egna specifika behov och utifrån sina erfarenheter medverka vid utvecklingen av nya metoder.
Jag blev entusiastisk för en Ipadd kurs med tillgänglighetsappar som Kultur i Väst har utvecklat för bibliotekarier, assistenter och läs- och skrivtekniker. Det bästa med det hela är att kursen fortfarande finns fritt tillgängligt för alla på nätet. Kolla in den på http://www.kulturivast.se/tillganglighet/distansutbildning-i-tillganglig-it-2014

Anna-Klara Ehn Ericson, bibliotekarie vid Uppsala stadsbibliotek gav oss något att fundera över när hon redovisade erfarenheter från ett kompetensutvecklingsprojekt (inom KUB) kring talböcker och bemötande. Genom att betrakta bemötande som en kompetensfråga blev personalen medveten om problematiken i sitt arbete med barn som har läsnedsättningen. Projektet resulterade bl.a. i en omorganisation och kompetensutveckling där personalen lärde sig allt kring talboksnedladdning.

Roland Esaiasson, generaldirektör på MTM avslutade dagen med att ge mer information om MTM som den 1 januari 2015 övertar ansvar för Centrum för lättläst. Det finns många fördelar med att all verksamhet för människor med läsnedsättning kommer att finnas under samma tak.

måndag 1 oktober 2012

TPB blir MTM


TPB syntes väl på bokmässan i år. Montern utsågs till exempel av Biblioteksbladet till mässans snyggaste och var startskottet för den nya talbokskampanjen - "Jag läser" och överallt i mässvimlet syntes kampanjens knallgula knappar och kassar. (Ett kampanjpaket med affischer och broschyrer skickas till varje huvudbibliotek och högskolebibliotek, men materialet kan också beställas via TPBs webbplats )

I budgetpropositionenför 2013, som presenterades i september, föreslår regeringen att Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, från och med 1 januari 2013 byter namn till Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.

– Vi är väldigt glada över regeringens förslag till namnbytet. Nu får vi ett namn som omvärlden förstår bättre samtidigt som det klargör att vi är en statlig myndighet. Dessutom förtydligar det myndighetens allt mer omfattande nationella uppdrag för tillgängliga medier, kommenterar Roland Esaiasson, myndighetschef, i ett pressmeddelande.

onsdag 28 mars 2012

Talboksnedladdningar för barn och unga i Skåne

Tillgänglighet och Barn och unga är två prioriterade områden enligt Regional kulturplan för Skåne 2011-2012. 

Därför är det roligt att kunna konstatera att vi i Skåne, enligt statistik i senaste numret av TPB:s tidning Bibliotek för alla har kommti långt när det gäller nedladdning av talböcker för barn och unga. Över en nedladdning per talboksberättigat barn (mellan 5 och 19 år) i Skåne gjordes under 2011. Det är en fördubbling jämfört med 2010 och därmed är Skåne näst bäst i landet. Statistiken gäller både nedladdningar gjorda av biblioteken och av låntagarna själva genom Egen nedladdning.

Och arbetet med Egen nedladdning fortsätter ju...