Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället

Boklådor på Eslövs bibliotek. Foto: Tove Eriksson

Bibliotekslagen fastslår att alla allmänna bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska. Att erbjuda litteratur på många språk är ofta en utmaning för folkbiblioteken. Inköp, urval och förmedling är särskilt svårt om språkkunskaper saknas hos personalen.
Biblioteken kan vara en mycket viktig resurs för att stärka nyanländas möjligheter till ett gott liv i sitt nya land även på andra sätt än genom litteraturförmedling. Att med knappa resurser och ett brett uppdrag utveckla sitt bibliotek till att vara en stark sådan resurs kan också vara en utmaning. Det finns stor potential att utveckla bibliotekens arbete med och för personer med annat modersmål än svenska genom kompetensutveckling och kunskapsdelning. Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser att det är många skånska bibliotek som arbetar intensivt och framgångsrikt för att förstärka sin service till den här prioriterade målgruppen, bland annat genom projekt finansierade av oss. Genom vårt mångspråksnätverk kan bibliotekspersonal träffas, dela kunskaper, inspireras och utvecklas tillsammans.
Bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald är också en av de nationella utvecklingslinjerna . De nationella utvecklingslinjerna ska löpa parallellt medan biblioteksstrategin tas fram. Kungliga biblioteket, KB, har just publicerat en studie med namnet Migration och språklig mångfald. Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället. Studien är en kartläggning över bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald. Flera goda exempel lyfts, t ex Välkommen till Skåne där många skånska bibliotek slutit upp tillsammans med andra viktiga samhällsarenor för att vara en del av etableringsplattformen för nyanlända.

Biblioteken bryter ny mark i arbetet med nyanlända

Idag fick jag en efterlängtad och intressant rapport i min hand, nämligen slutrapporten Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända av Ola Pilerot och Frances Hultgren, Högskolan i Borås.
Rapporten presenterar resultatet av en studie av biblioteksarbete för och med nyanlända i Dalarna och Uppsala län. Underlaget är stort - enkäter skickades till samtliga folkbiblioteksmedarbetare i de båda länen (41,5 procent svarade) och fokusgruppsintervjuer gjordes med 51 personer.
Några intressanta slutsatser och spår gällande biblioteksarbetet för och med nyanlända, som jag särskilt fastnar för i rapporten, är:

• Arbetet kan vara känslomässigt påfrestande för personalen, och detta kan behöva följas upp mer systematiskt.
• Det finns en idé om ett vidgat uppdrag för biblioteken i samband med arbetet för och med nyanlända, men för att det ska kunna genomföras så måste personalens kompetensbehov kartläggas.

Rapport: Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats

För dig som arbetar med bokprat - eller som bara är allmänt intresserad av läsfrämjande arbete för barn: nu finns rapporten Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats att beställa. OBS! Innehåller även studiematerial!

Aktuell forskning om folkbibliotekens arbete för nyanlända

Idag kom en första delrapport i ett pågående forskningsprojekt vid Bibliotekshögskolan i Borås, "Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända - om förändring, svårigheter och inspirerande utmaningar" av Ola Pilerot och Frances Hultgren.
Här beskrivs och analyseras svaren från en enkät som gått ut till bibliotekspersonal som arbetar med nyanlända i Upplands län och Dalarna under november i år.

Några tips inför Bokmässan i Göteborg

Snart är det dags för bokmässa i Göteborg för många av oss. För oss som är särskilt intresserade av vad som är på gång i biblioteksvärlden så finns det naturligtvis hur mycket som helst att ta del av under mässan.

Aktionsforskning och läsfrämjande

Nu finns “Aktionsforskande bibliotekarier – en rapport om läsfrämjande verksamhet” att hämta på Kultur Skånes webbplats. Den erbjuder en spännande inblick i bibliotekens viktiga läsfrämjande arbete genom erfarenheter från tio olika aktionsforskningsprojekt på sju bibliotek i Skåne och Halland under hösten 2015 och våren 2016.

Forskningscirklar utvecklar läsfrämjande på bibliotek

Sju bibliotek i Skåne och Halland har från oktober 2015 till juni 2016 deltagit i forskningscirklar om aktionsforskning som metod och redskap för läsfrämjande arbete på sina respektive bibliotek.
Kultur Skåne har arrangerat forskningscirklarna tillsammans med Malmö Högskola.
På slutseminariet i förra veckan var vi drygt 70, bibliotekspersonal från ett tjugotal skånska kommuner och utvecklare inom regional biblioteksverksamhet från Blekinge i söder till Norrbotten.

Två röster från dem som varit med i cirklarna:

"Detta är den bästa form av fortbildning jag tagit del av! Den är långsiktig, den varvar teori och praktik och den känns djupgående. I alla fall med vår frågeställning känner jag att jag kan relatera nästan allt jag gör i mitt dagliga arbete till projektet. Jag älskar att så här efter ca 10 år i arbetslivet få ta del av teori och forskning inom ett ämne jag brinner för, och verkligen kan ta till mig och relatera till, jämfört när jag studerade"

"Jag är glad att jag hoppade på detta erbjudande. Däremot måste jag nog säga att jag inte visste riktigt vad jag hoppade på och att det innebar så pass mycket jobb och är tidskrävande. Jag är rädd för att det hade verkat skrämmande. Men eftersom jag nu är nöjd så var det kanske bra att jag inte visste det. "

Lotta Bergman från Malmö Högskola gav en introduktion i aktionsforskning som en metod för förändring och professionell utveckling. Metoden har använts mycket inom t ex skola och  socialförvaltning. Aktionerna  spände alltifrån GOTD (googla!) att närma sig boken genom berättelsen, utveckling av de spontana boksamtal man har ute i biblioteket, poesi eller barnlitteratur som en ingång gentemot asylsökande och att ta fram läsaren i de vuxna som följer med på bokpraten för barn. 

Kultur Skåne fick förra året en miljon från Kulturrådet till forskningsbaserat läsfrämjande och valde att använda delar av detta till forskningscirklar som erbjöds biblioteken i Skåne. (En annan del har gått till följeforskning kring bokprat för åk 2, det senare berättar jag om i ett kommande blogginlägg).  Till hösten publiceras en rapport om forskningscirkeln, aktionsforskning och med texter från alla deltagare.  
I sin inledning gav Lotta Bergman länkar till info om aktionsforskning från Göteborgs universitet,  Mer om aktionsforskning.

Mer om forskningscirklarna och seminariet hittar du i artiklarna från Malmö Högskola och Framsidan från Kultur i väst.