Regionalt biblioteksråd 17 maj på temat flyktingar, nyanlända och integration

Regionala biblioteksrådets möte 2016-05-17 ägde rum i Bromölla.
 

Pernilla Tomasson, kulturchef i Bromölla, berättade om några aktuella satsningar i Bromölla och visade runt på biblioteket:

• Bromölla kommun/Ifö Center har nyligen beviljats bidrag om 400 000 kronor av Region Skånes kulturnämnd för att restaurera och vidareutveckla "Scanisaurus" – ett nationellt kulturarv som också är Europas största stengodsfontän. Genom projektet kan Bromölla både rädda ett kulturarv och vidareutveckla ett centrum för konstnärer, hantverkare och för besökare.
•  Utveckling av Kulturpunkten, där biblioteket är kärnan men som också handlar om skapande, kulturpedagogik, service/fritid, turistinformation samt samhällsvägledning.
• Ny biblioteksplan tas politiskt i vår/försommar.
• Integration är en aktuell prioriterad fråga i Bromölla och det var också temat för mötet i övrigt.

Tema: bibliotekens arbete med flyktingar, nyanlända och integration
Till detta möte med Regionala rådet var  Katrin Ferstl och Lina Andreasson, studenter vid ABM-utbildningen, Lunds universitet, särskilt inbjudna. De skriver under vårterminen sin master-uppsats inom ABM-utbildningen. Temat för Katrins och Linas uppsats är ”Ett folkbibliotek för alla” – en diskursanalys kring tre folkbiblioteks (Malmö, Lund och Helsingborg) möjligheter att arbeta med det demokratiska uppdraget. Hur kan folkbiblioteken anamma nya utmaningar, behov etc i en samhällskontext? Vad tycker/tänker bibliotekspersonalen i relation till de styrdokument som finns? Vad är det som formar en institution?

Katrin och Lina har i sin studie identifierat utmaningar kopplade till folkbibliotekens arbete med nyanlända som tex:

• Brist på kulturell och språklig kompetens – svårt att veta vilka behov de olika grupperna/personerna har.
• Språklig och kulturell barriär – som innebär en ojämlik service till olika målgrupper
• Kompetens att möte personer i krissituationer saknas
• Motsättningen mellan alla och vissa prioriterade målgrupper

Katrin och Linas presentation introducerade en diskussion kring hur bibliotek arbetar med frågorna. Diskussionen berörde bland annat:

• Vad är biblioteksyrkets roll i sammanhanget?
• Begreppet ”biblioteket som en väg in i samhället” innebär en statisk bild av vad både biblioteket och samhället är och innebär social exkludering – vilket samhälle är det som avses och vilka är det som är med i det?
• Mötesplatsrollen – biblioteket som en plats där man känner sig välkommen och som kan bygga tillit och sammanhang
• Mycket av arbetet är upp till enskilda individer bland bibliotekspersonalen att hantera. Ledningen ger resurser och uppmuntrar arbetet men tydlig styrning och struktur för arbetet saknas. Biblioteksplanerna utgör inget stöd i arbetet, utan har mer karaktären av strategiska dokument eller visioner.
• Vilken är kärnverksamheten? Bygga demokrati och tillit – hur gör vi det?
• Balansgången mellan nya och ”gamla” grupper med olika intressen.
•  ”Problemet” med riktade satsningar. Vi behöver också hitta fler tillfällen där man träffas tillsammans.
• Fokus på fler språk är ett mångårigt arbete som bara har börjat.
• Erfarenheter från biblioteksbussen i Lund som kör till boenden för ensamkommande flyktingpojkar pekar på svårigheten att möta personer med väldigt olika behov: från  välutbildade pojkar till ungdomar som är väldigt nära analfabetism. Pingis har visat sig vara en aktivitet som förenar.
• Bemötande, samverkan med andra och att arbeta på tvärs är framgångsfaktorer
• Biblioteket har en viktig funktion som nod – att knyta samman olika funktioner, aktörer, personer och kan skapa samhörighet i kommunen eller närområdet.
• Arbetet med flyktingar gör att man kommer väldigt nära stora och viktiga frågor som: Vem är du i grund och botten? (du är inte en ensamkommande flyktingpojke från Afghanistan)

Andra aktuella frågor och information från Kultur Skåne:

Arbetet med nationell biblioteksstrategi som varit en röd tråd vid regionala biblioteksrådets möten fortgår och vid biblioteksdagarna presenterades en första delrapport: http://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/files/2016/05/Lagesrapport-Nat.biblstrat.-1.pdf

Christina Gedeborg Nilsson på Kultur Skåne (som arbetat med bland annat Kultur och hälsa-frågor på Kultur Skåne) arbetar sedan februari med att samordna arbetet  att ta fram en regional biblioteksplan Planen omfattar Region Skånes verksamheter på biblioteksområdet dvs den regionala biblioteksverksamheten vid Kultur Skåne och sjukhusbiblioteken. Eftersom den regionala biblioteksverksamheten syftar till att främja verksamhetsutveckling, samverkan och kvalitet när det gäller folkbiblioteken i Skåne har arbetet med den regionala biblioteksplanen förstås relevans för folkbiblioteken och kommer att tas fram i dialog med kommunerna. Vid nästa möte för Regionala biblioteksrådet kommer den regionala biblioteksplanen att vara i fokus.

Maria Tsakiris är från 1/8 ny enhetschef för Kultur och Samhälle, där den regionala biblioteksverksamheten är en del. Hon kommer närmast från en tjänst som senior rådgivare vid Nordisk kulturfond. Eftersom jag, Kristina Elding, slutar på Kultur Skåne för att i augusti börja som enhetschef inom folkbiblioteken i Lund är det Maria Tsakiris som blir sammankallande i regionala biblioteksrådet framöver. Nästa möte har tema regional biblioteksverksamhet och den aktuella processen kring regional biblioteksplan.

Bibliotek och människor på flykt - fortsättningen

Sedan vi sist skrev här på bloggen om bibliotek och människor på flykt har det  hänt en hel del:

I Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 trycker kulturnämnden på att kultursektorn kan föra människor samman, ge nya berättelser och vidga perspektiven: "med kunskap och insikt i andra människors liv stimuleras vår nyfikenhet och därmed vår förståelse och tolerans gentemot andra. Kulturen är en kraft som kan stärka arbetet med att utveckla demokratins former, yttrandefriheten och synen på alla människors lika värde."

I kulturnämndens verksamhetsplan och budget för 2016  har kulturförvaltningen fått i uppdrag att "se på möjligheterna för att kunna bidra till förbättrade integrationsinsatser".

Folkbibliotek, kulturarvsaktörer och aktörer inom den idéburna sektorn gör redan många olika insatser för människor som kommer till Sverige på flykt från krig och förtryck. Frågor kring språkutveckling, berättelser, relationsbyggande och skapa mötesplatser mellan människor i lokalsamhället ligger nära dessa aktörers kontinuerliga uppdrag och arbete. En regional uppgift är att bygga vidare på det som görs och stärka de strukturer som redan finns.

7/12 höll vi ett välbesökt seminarium för bibliotek, kulturarvsaktörer och idéburen sektor för erfarenhetsutbyte och för att stimulera till samverkan och samarbeten. Det var också ett tillfälle för att identifiera de behov som finns i kommunerna i Skåne för att jobba med dessa frågor.

Utmaningar som lyfts är exempelvis språkkompetens, behov av informationsmaterial översatt till olika språk samt mer medier på fler språk. Förutom för metod-, kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sökbara "snabba" pengar medel för mindre projekt för att utveckla arbetet är exempel på regionala insatser som efterlysts. 


Arbetet kommer att fortsätta under 2016, nu med extra stöd från Region Skånes kulturnämnd:
14/12 tog Region Skånes kulturnämnd beslut om att avsätta 1 500 000 kr att fördela till kommunförbundet Skåne för att i ett samverkansprojekt med Region Skånes Kulturnämnd stimulera olika kulturinsatser inom ramen för folkbibliotekens verksamheter i Skåne, riktade till barn och deras föräldrar som är på flykt.

Det kan handla om att stärka upp mediebeståndet på relevanta språk, lätt svenska, språkkurser, databaser eller annat relevant material som efterfrågas av målgruppen och/eller större möjlighet att anordna aktiviteter för barn och unga tillsammans med andra aktörer.

Beslutet kan ses som ett erkännande av det viktiga arbete som biblioteken gör för människor på flykt och ett sätt för Region Skåne att stödja och utveckla arbetet.

Ett annat steg i det fortsatta arbetet är nästa träff (den 10/2) för nätverket kring mångspråkig biblioteksverksamhet, som har människor på flykt som tema.

Advent - tid för all slags berättande

I samband med årets familjeföreställning Tusen och en natt, slår Malmö Opera ett slag för sagor och det muntliga berättandet. I deras Sagokalender kan man fram till och med 24 december försvinna bort en stund i sagans värld.

Under december kan man också lyssna på Mårten Sandén och Lina Bodéns bok Skorstensjul som adventskalender på DN.se. Inspelningen är producerad av Rabén & Sjögren och det är skådespelaren Julia Dufvenius som läst in boken.

Mårten Sandén fick nyligen Astrid Lindgrenpriset 2015 med motiveringen ”För ett omfattande, rikt och betydelsefullt författarskap inom såväl magisk realism och spänning som vardagsnära utsatthet, väl förankrat hos unga läsare i alla åldrar".

SVTs julkalender Tusen år till julafton är mer omdebatterad än tidigare år. För mycket lärande och fakta tycker somliga, andra gör tummen upp men som vanligt har tv-kalendern storpublik.

Sveriges Radios julkalender, Månsaråttan i Barnradion är inte alls lika omstridd. Vad är speciellt med att skriva en julkalender för radio? ”Det ska vara exakt 24 avsnitt och vart och ett ska vara 8 och en halv minut långt, vara spännande och innehålla en cliffhanger.” Allt enligt Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson som skrivit historien. Illustrationerna är gjorda av Gabrielle Nilsson.

Barnens bibliotek har också en julkalender, där en kan läsa eller lyssna på ett stycke från olika böcker varje dag fram till julafton.

Den som vill berätta själv kan vara med på Berättarkväll på Stadsbiblioteket i Malmö, 16 december kl 18.00. Då öppnar Berättargruppen Ägir porten in i skrönornas och magins värld. Under hela kvällen finns en ordfördelare som bjuder in publiken och uppmuntrar alla att vara med och berätta.

På biblioteken runt om i Skåne pågår under december precis som annars sagostunder på olika språk, bokfikor, bokcirklar, berättarverkstäder, högläsning för alla åldrar, författarscener och språkcaféer. Och den som vill läsa själv eller för någon annan kan få tips i allehanda genrer på bibliotekens webbsidor.

Själv har jag de senaste dagarna umgåtts med tidskriften Opsis Kalopsis, Tema Flykt (nr 3, 2015) Alltigenom intressant och gripande om flykt i barnlitteraturen genom historien, flykt in i fantasygenren, reportage från ett klassrum med barn från hela världen, berättelser från Eritrea och inte minst ungas egna dikter på tema frihet. En bok som återkommer i flera olika sammanhang i detta temanummer är Annika Thors och Maria Jönssons Flickan från långt borta. Den fick nyligen Elsa Beskow-plaketten och uppförs i dramatiserad form under hösten på regionteatern Blekinge-Kronoborg. Har ni inte läst den än så skynda till närmaste bibliotek där den helt säkert finns. Den börjar så här: ”Det var kväll när hon kom. Alla Stjärnor var tända och snön runt huset lyste i månskenet.”

Biblioteken och människor på flykt

Flera tusen vuxna, familjer och ensamkommande barn och unga söker asyl i Sverige varje vecka. De flesta flyr från krig och svåra förhållanden i Syrien, Afghanistan, Irak och Eritrea. Kommuner och landsting i Sverige gör sitt yttersta för att ge de asylsökande ett bra mottagande.

Vad spelar biblioteken för roll i denna situation? Och vad kan biblioteken bidra med, på kort och låg sikt? Efter en allmän förfrågan till folkbiblioteken i Skåne kan vi konstatera att biblioteken gör ganska mycket. Här är några exempel:

• anordnar en dag då frivilligorganisationer kan komma och informera samtidigt som invånarna kan få en väg in i frivilligarbetet (man ser det som ett bra tillfälle för biblioteket som har plats/kanaler/teknik för ett sådant möte och det finns ett behov att få hjälpa till hos allmänheten)
• har lyft ut kommunala datorer till asylboenden för att ge dem tillgång till språkdatabaser 
• justerar öppettider på de filialer som ligger närmaste boendena för att skapa utrymme för de nyanlända att nyttja bibliotekets resurser 
• lägger om rutten för bokbussarnas turer för att kunna köra till flyktingboenden och ser över hur bokbussen kan stärka flyktingboenden
• samarbetar med studieförbunden kring att skapa aktiveringstillfällen och utbildningar
• arbetar för att förbättra utbud av böcker på andra språk och förstärka skyltning/service kring detta
• språkcaféer , läxhjälp och sagostunder på olika språk (ofta tillsammans med studieförbund och frivilligorganisationer)
• bokprat och bokcirklar med SFI
• så kallade ungdomsguider en eller ett par kvällar i veckan (gymnasister med annat modersmål som kan lotsa besökarna i biblioteket) 
• Bokstart-projektet i Landskrona 
• posters med ”Refugees welcome” att ha i biblioteket

Finns det fler goda exempel? Berätta gärna om det i kommentarsfältet.

Med anledning av den aktuella flyktingsituationen kommer Kultur Skåne också att bjuda in aktörer från bibliotek, kulturarv och idéburen sektor till ett seminarium den 7 december för att tillsammans skapa en bild av vad som redan görs och utbyta erfarenheter. Det är också ett tillfälle för att identifiera de behov som finns i kommunerna i Skåne för att jobba vidare med dessa frågor.

Mer information om seminariet kommer läggas upp i kalendariet på Kultur Skånes hemsida inom kort.