Stärkta bibliotek i hela landet - så fördelas de 225 miljonerna

Nu kan vi ta del av mer information om hur de 225 miljonerna aviserade i budgetpropositionen ska fördelas till folkbiblioteken. Kulturrådet har fått regeringens uppdrag att genomföra satsningen.


Så här skriver Kulturrådet om Stärkta bibliotek i hela landet på sin hemsida:


"Stärkta bibliotek i hela landet
Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en treårig satsning för att stärka biblioteksverksamheten i Sverige. 2018-2020 får vi 225 miljoner kronor per år att fördela. Satsningen går under namnet Stärkta bibliotek i hela landet och syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet.

Folkbiblioteken är i fokus för satsningen och pengarna ska användas i enlighet med regleringsbrevets instruktion utifrån förordningen (1996:1608) om statsbidrag till folkbibliotek.

Det är folkbibliotekens huvudmän, det vill säga kommunerna, som har möjlighet att söka bidraget. En kommun får gärna söka i partnerskap med andra kommuner.


Två ansökningsomgångar i år
Under 2018 kommer två ansökningsomgångar äga rum – en på våren och en på hösten. Riktlinjer för ansökningar och information om prioriteringar beräknas vara klara i februari. Ansökningsperioderna är planerade till 15 mars-12 april och 14 augusti-11 september.

Bidragsfördelningen kommer att utgå från de verksamhetsområden och målgrupper som prioriteras i Bibliotekslagen (2013:108) och inom ramen för denna stödja insatser utifrån de sökande kommunernas behov. Stärkta bibliotek i hela landet kommer att genomföras i samarbete med Kungliga biblioteket och ta hänsyn till den nationella biblioteksstrategin som är under arbete.

- Regeringens satsning visar på bibliotekens viktiga roll som demokratisk mötesplats och nav för läs- och språkutveckling, kunskap och information. Tanken är att bidragen ska utjämna ojämlikheter och lägga grunden för en långsiktigt stärkt biblioteksverksamhet i hela landet, säger enhetschef Lotta Brilioth Biörnstad.

Webbinarium i februari
Löpande information kring den nya bibliotekssatsningen kommer att publiceras på vår webbplats och i våra sociala medier. 16 februari klockan 10-11 kommer vi även att arrangera ett webbinarium där vi presenterar Stärkta bibliotek i hela landet och där det finns möjlighet att ställa frågor och diskutera med handläggare. Webbinariet kommer att spelas in så att det finns möjlighet att titta på det i efterhand. Inbjudan till webbinariet kommer att skickas ut och även finnas tillgänglig på vår webbplats.

I samband med det kulturpolitiska konventet Folk och kultur i Eskilstuna kommer vi också att presentera Stärkta bibliotek i hela landet i ett seminarium 8 februari."

Är du en fena på barnlitteratur?

Då kanske du är intresserad av att bli ledamot i Kulturrådets arbetsgrupp för stöd till barn- och ungdomslitteratur. Just nu finns vakanser i gruppen och de söker därför nya ledamöter. Sista anmälningsdag för 2017 är den 30 september 2016.

Biblioteksplaner

Biblioteksplaner och viss mån dess koppling till ett långsiktigt kvalitetsarbete har varit en aktuell fråga i lite olika sammanhang under hösten:

Kungliga biblioteket och kvalitetsdialog
Enligt bibliotekslagens 18:e paragraf ska Kungliga biblioteket, de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna gemensamt ” följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används." För att hitta former för detta arbete arrangerade KB nu i november ett Kvalitetsdialog-möte. I denna kvalitetsdialog deltar representanter från alla läns- och regionbibliotek och två till tre kommunbiblioteksrepresentanter per län, KBs handläggare som arbetar med det nationella uppdraget och en representant för Kulturrådet. Det är en utökning av den grupp som tidigare bestått av representanter från KB och de regionala biblioteksverksamheterna. Från Skåne deltog Carola Beijer från Malmö stadsbibliotek och Lena Malmqvist från Ystads bibliotek samt Maria Jacobsson och jag (Kristina Elding) från Kultur Skåne.

Diskussionerna under dagen handlade en hel del om vilka hinder som finns för att ta fram biblioteksplaner i kommunerna och framgångsfaktorer för att kunna ta fram användbara planer som är relevanta för såväl skol- som folkbibliotek. En reflektion jag själv bär med mig från dagen är att det oftare är besluts-, samverkans- och förankringsprocesserna kring att ta fram en biblioteksplan som är det svåra och där skiljer det sig också åt i förutsättningar mellan olika kommuner och landsting, beroende på storlek, politisk organisation etc. En knäckfråga är till exempel hur skolan och folkbiblioteken kan samverka kring och utifrån en gemensam biblioteksplan.

Men för den som vill ha mer konkret stöd med utformningen av planen finns bland annat de skrifter som KB tagit fram:

• Biblioteksplan 2.0 med tips på hur andra gör, vad lagstiftarna avsåg och några ”komihåg” för vad som kan vara bra att tänka på när man utformar en biblioteksplan som är kopplad till den nya biblioteklagen.
• Nyckeltal 1.0 om man vill jobba med att formulera uppföljningsbara mål

KB:s statistikblogg är också ett tips, och där finns numera också en särskild flik kring kvalitetsdialogen

Kulturrådets inköpsstöd kräver biblioteksplan
Just med hänvisning till lagens krav om att alla kommuner ska ha en giltig biblioteksplan har  Kulturrådet, som ni kanske noterat, gjort en ändring i villkoren för inköpsstödet till litteratur för folk- och skolbibliotek: Inför ansökningsomgången 2015 måste alla kommuner som ansöker om inköpsstöd ha en aktuell och giltig biblioteksplan. Saknas en plan ska fullmäktigebeslut om att en sådan kommer att tas fram lämnas till Kulturrådet senast den 15 december 2015. Om det varken finns en färdig plan eller beslut om att ta fram en plan kan kommunen bli tvungen att återbetala hela eller delar av bidraget.

Uppdaterad information om villkor för inköpsstödet till litteratur för folk- och skolbibliotek 2015 finns på Kulturrådets webbplats:  http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/bibliotek/Inkop-av-litteratur-till-folk--och-skolbibliotek/

Remissvar bibliotekslagen

Nu i mitten av september duggar alla dead-lines tätt, så det gäller att hänga med i svängarna. I fredags var det sista dag för remissvar på den regionala kulturplanen såväl som förslaget till Ny bibliotekslag, och i lördags gick ansökningstiden ut för höstens omgång av Kulturnämndens utvecklingsbidrag. Och igår var det sista dag att söka projektstöd från KB.

Remissvaren på bibliotekslagen finns samlade på kulturdepartementets webbplats. Förutom SKLs svar som vi redan nämnt är bland andra Svensk biblioteksförenings, Kungliga bibliotekets samt Statens kulturråds svar värda att ta del av. Svensk biblioteksförening menar i sitt remissvar att det behövs en helt ny bibliotekslag

I det 25 sidor långa remissvaret från Kungliga biblioteket, som i stort välkomnar den nya lagen, efterlyser man bland annat tydligare användarperspektiv, en bredare ansats när det gäller uppföljning av lagen samt att det tydligare framgår att lagen rör alla offentligt finansierade bibliotek (och inte bara folkbibliotek). Statens kulturråd  har berett sitt remissvar i samråd med Kungliga biblioteket och menar bland annat att lagen bör ge ett tydligare stöd för den nationella nivån inom biblioteksväsendet.

Vårt eget,  Region Skånes remissvar , är i stort positivt till förslaget om ny bibliotekslag och menar att formuleringarna kring det regionala biblioteksuppdraget med mindre (=inget) fokus på kompletterande medieförsörjning och mer fokus på samverkan, kunskapsutveckling och kvalitet ligger mer i linje med hur läns-, regionbibliotek eller motsvarande (Kultur Skåne - Bibliotek, bildning och media till exempel) arbetar idag. Vi pekar dock på vissa problem och otydligheter i lagförslaget som till exempel det regionala uppdraget när det gäller skolbibliotek. Vi menar också att lagen är alltför inriktad på begreppet litteratur och bibliotekens (i och för sig viktiga, men inte enda) läsfrämjande uppdrag.