fredag 8 december 2017

Bibliotekschefsmöte om folkbibliotekens demokratiuppdrag

Fredagen den 1 december samlades merparten av Skånes bibliotekschefer för ett möte på Region Skånes kulturförvaltning i Malmö. Folkbibliotekens demokratiuppdrag i praktiken var ämnet för dagen och flera inbjudna talare gav olika perspektiv på ämnet.

Dagen inleddes med ett kort anförande av Maria Ward, ordförande i Region Skånes kulturnämnd, under rubriken ”Det viktiga demokratiuppdraget”. Hon reflekterade bland annat över vad som händer med yttrandefrihet och öppenhet när demokratin snörs åt. Hur klarar sig till exempel public service i de här lägena? Maria uppmanade till viss vaksamhet inför den pågående utvecklingen runt om i Europa.
– Biblioteken är en av få öppna och fria mötesplatser, om inte den enda. De är ett offentligt rum för bildning och dagdrömmar. Bibliotek gör skillnad och är en viktig och öppen mötesplats och kulturscen. Det är viktigt för regionen att stärka biblioteken i sin roll som kulturspridare. Och det som är bra för Skåne är bra för hela Sverige, sa Maria Ward.

Någon i publiken undrade vilka råd hon hade till bibliotekscheferna när det gäller att försvara sitt bibliotek.
Maria Ward
Ta plats!
– Mitt första råd är att ta plats! Bjud in er till kommunens olika nämnder, ta kontakt med nämndordföranden och prata och informera dem så mycket ni kan. Mitt andra råd är att föra samtal om demokratiuppdraget, tillsammans med bland andra stadsbyggnadsnämnden, kulturnämnden och skolans representanter. Vi behöver bygga in fler mötesplatser, där biblioteket kan ha en roll, men där även fritidsgården, socialförvaltningen och andra instanser kan rymmas. Så bygger vi ett socialt och demokratiskt hållbart samhälle, sa Maria Ward.


Dagens andre talare var Nils Funcke, journalist, författare och expert på yttrandefrihet. Han gav oss inledningsvis en historisk tillbakablick kring förutsättningarna för yttrandefrihet och nämnde skrivmaskinens och tryckpressens roller, avsaknaden av censur samt möjligheten till distribution av budskap, där ju biblioteken är en av flera viktiga aktörer.
Nils gick sedan över till att prata om tryck- och yttrandefrihet i dag och vilka lagar som styr detta, i Sverige och i övriga världen. I Sverige spelar tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen centra roller, med meddelarfrihet och offentlighetsprincipen som viktiga beståndsdelar.
Nils Funcke

Unikt för Sverige
– Att kunna lämna sekretessbelagda uppgifter till media är unikt för Sverige. Ibland står detta dock i konflikt med tystnadsplikten. Men meddelarskyddet går inte att förhandla bort, underströk Nils Funcke.
Nils nämnde även att Polisen, som inte är politiskt styrd, aldrig ska gå in och värdera vad som är demokratiskt och inte. Det är inte deras roll. Han resonerade vidare kring vad som händer när vi går in och reglerar och här var han tydlig med sin ståndpunkt:

– Ju mindre reglering desto bättre, i det långa loppet. Det är bara att titta bakåt. Att reglera är inte vägen fram. Frågan är vad vi kan göra i dag för att inte göra dumt för oss själva framåt? Var går gränsen och vad är yttrandefrihet? Jag tycker att biblioteken har en oerhört viktig funktion när det gäller att släppa in aktuell debatt, framför allt de aktörer som inte tar sig in på större arenor. Så släpp in dem!

Annika Liljengren
Föreläsningsserie om yttrandefrihet
Därefter fick vi en kort inblick i den föreläsningsserie om yttrandefrihet som arrangerats av Landskrona bibliotek. Annika Liljengren gav oss sina reflektioner kring de utmaningar och händelser som präglat satsningen. Antalet besökare var till en början litet, men växte efter hand. 

– Vi har lärt oss att det är svårt att locka publik till en okänd talare och att saker ger sig lite vart efter. Vi jobbar vidare med metoden och fortsätter att utveckla dess form, sa hon sammanfattningsvis.

Sedan var det dags att få en inblick i Malmö stadsbiblioteks satsning på att ge mer plats för unga röster. Stefan Wahlstedt från Malmö stadsbibliotek och Jenny Wang från Tjejer i förening gav oss sina erfarenheter från projektet ”KRUT”, som vill hitta en form för att arbeta mer med ungdomar. 

Egen yta för ungdomar
I korta drag går satsningen ut på att skapa en egen yta för ungdomar på Malmö stadsbibliotek. Att få unga att delta i demokratiska processer och demokratisk verksamhet samt att ge dem kultur som ett verktyg för demokrati, var några av projektets förutsättningar.
Stefan Wahlstedt och Jenny Wang

– Vi har bland annat diskuterat hur och av vem miljön ska bemannas samt vilka behov som finns. Vi har också pratat mycket om jämställdhet och hur vi formar en miljö för skapande, utan prestation, sa Stefan Wahlstedt.

Projektprocessen har varit brukardriven och bygger på delaktighet. Här kommer Jenny och andra ungdomar in i bilden. De har bland annat arbetat med att mejsla fram vilken känsla de vill skapa på platsen. För att ta reda på det har de varit ute och pratat med ungdomar. Önskemål om en trygg, rolig och flexibel plats där man bland annat kan plugga, mysa och spela spel, fördes fram. Idéerna togs sedan vidare till White Arkitekter, som hjälpte ungdomarna att bygga modeller, som arkitekterna skissade utifrån. Om allt går enligt planerna startar ombyggnaden i vår.

– Vi lärde oss efter ett tag att vi inte skulle säga att lokalen som vi skulle utforma fanns på biblioteket. Då fick vi fler kreativa och helt andra förslag än när vi frågade i början, sa Jenny Wang.
”Vi pratar om det”
Efter lunch fick vi ta del av erfarenheter från Halmstads bibliotek och deras föreläsningsserie ”Vi pratar om det”. Tomas Johansson, ansvarig för programverksamheten, guidade oss genom satsningens historik samt med- och motgångar. Från en liten publik och ett i princip obefintligt kontaktnät 2011, till dagens verksamhet som nästan sköter sig själv med två till tre föreläsningar per vecka, har mycket hänt. En viktig framgångsfaktor har varit att Tomas satsat på att bygga upp ett nätverk och att samarbeta flitigt.

– Det är bra att samarbeta med aktörer utanför biblioteket, till exempel med föreningar. Hitta eldsjälarna och låt andra göra delar av jobbet, då blir mycket självgående. Bland de erfarenheter vi dragit är att samarrangemang är bra och att lokaltidningen Hallandsposten har varit en viktig samarbetspartner för oss. Vi ger också ut ett digitalt nyhetsbrev en gång i veckan, som betytt mycket. Vår tanke är att vi står för själva varumärket och är kvalitets-garanter, men sedan måste vi inte göra allt arbete själva, sa Tomas.

Han sa avslutningsvis att det svåra är att bestämma programmet och att marknadsföra det. Fri entré är något han tror starkt på samt möjligheten att kunna agera med ganska kort framförhållning, för att kunna vara aktuell.

Att brottas med uppdraget
Därefter var det dags för Johanna Hansson från Almedalsbiblioteket på Gotland att prata om vikten av att brottas med bibliotekens demokratiska uppdrag.
Johanna Hansson

– Varför ska man ens brottas med uppdraget, undrar ni kanske. För att uppdraget är viktigt och för att vi inte ska hitta på andra uppdrag. En fråga jag ställer mig är om det går att kombinera fri och neutral tillgång till information med ett folkbildande och värderingsstyrt uppdrag, inledde Johanna.

Hon pekade också på att biblioteken har ett tydligt demokratiuppdrag sedan 2014, då den senaste bibliotekslagen började gälla. I lagen står det bland annat att ”biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.” Biblioteken ska vara öppna och tillgängliga för alla.

– Lagen säger att vi ska inta en neutral hållning i förhållande till den information som vi tillhandahåller. Vi ska ha en öppenhet för olika perspektiv och vara fria från censur. Allas rätt att läsa, höra och bilda sig en åsikt ska finnas, utan förhandscensur. Här menar jag att ett av bibliotekens viktigaste värden är trovärdighet. Kommunens politiska majoritet ska inte spela någon roll för vårt utbud, sa Johanna.

Val utifrån demokratiuppdraget
Hon förtydligade genom att säga att urval självklart måste göras vid inköp av böcker, allt annat är en omöjlighet. Men att valen ska göras utifrån demokratiuppdraget. Och att framföra åsikter som inte förespråkar allas lika värde är ok, så länge det som sägs inte är brottsligt. Istället för att avstå från att ta in en omdebatterad eller ”tveksam” bok var hennes råd att ta in ytterligare en debattbok, som debatterar mot den förstnämnda.

– Jag tycker att vi ska ha en vilja att tillgängliggöra så mycket information som möjligt. Jag brukar ibland ställa mig själv frågan hur jag skulle motivera olika val eller beslut inför en journalist, sa Johanna.

Hon menade vidare att demokratiuppdraget inte gäller enbart för böcker, utan även inkluderar programverksamheten. 

– Vi har ett tvådelat demokratiuppdrag som innebär att vi ska ha ett brett och allsidigt utbud och även en programverksamhet som bidrar till att främja läsning och lärande. Här gäller det att skilja på materialet och på arbetet som vi gör. Vi kan vara aktivt kurerande och visa vad demokrati är och därmed kanske vara lite lugnare över att vi har lite ”allt möjligt” på hyllorna. Vi vill hjälpa människor att bredda sin uppfattning, sa Johanna.

Var transparent och ärlig
Avslutningsvis pratade hon en del om vad som är speciellt med demokratifrågorna ur ett ledarskapsperspektiv och vad man som chef kan göra. Johanna menade att det är viktigt att vara transparent och ärlig med egna tvivel.

– Lyft fram, synliggör och hantera de dilemman som uppstår. Erkänn att det är svårt och att det är helt ok. Se dessutom till att inte göra dig ensam och hjälp medarbetarna att orientera sig; visa att en professionell hållning inte handlar om att byta övertygelse. Den fria åsiktsbildningen måste prägla också det interna samtalet, sa Johanna.

Efter lite gemensamma funderingar och frågor med publiken, avslutades dagen med fika följt av en del praktiska punkter från teamet bakom konferensdagen: biblioteksutvecklarna på kulturförvaltningen.

Tre deltagarröster:

Vilka möjligheter och utmaningar ser du när det gäller bibliotekets demokratiska uppdrag?
– Det finns ofta en rädsla att göra fel. Av rädsla väljer man kanske att inte köpa in en bok. Jag tycker att vi snarare ska bredda och skapa en helhet; då blir alla förhoppningsvis nöjda med något och då skapar vi demokrati. Det är viktigt att våga prova. Det kanske blir fel, men det är inte hela världen. Jag tycker också att vi måste bli bättre på att prata om bibliotekariens funktion, alltså om vår egen profession, säger Viktoria Zuniga, bibliotekschef i Klippan. 


Vad tar du med dig från dagens konferens?
– Nils Funckes anförande gav mig tankeställare kring yttrandefrihet. Hur mycket kan vi om detta i vår verksamhet? Vet vi vad som är tillåtet och inte enligt lag? Kan vi mota Olle i grind? Om alla är välkomna så måste vi kanske tänka annorlunda: Kan vi vara mer pedagogiska och mer källkritiska? Till exempel tänker jag att vi skulle behöva inventera olika former av motstånd och ta reda på vad de egentligen handlar om, säger Athanasios Patsias, chef för Malmös områdesbibliotek, och fortsätter: 
– Därefter behöver vi fundera över om vi har någon skyldighet att ta en sådan diskussion eller inte och hur vi i så fall ska ta den. Frågar du mig så tycker jag att vi ska ta diskussionen.



Vilken är bibliotekens viktigaste roll i dag?
– Det är att ge fri tillgång till information och kunskap, så att alla ges möjlighet till fri åsiktsbildning och möjlighet att delta i det demokratiska samhället. Och här gäller det att se till morgondagen och inte bara till i dag. För det vi gör i dag kan få efterverkningar, när det gäller bokinköp och allt vi gör. Om vi gör begränsade bokinköp i dag så påverkar det vår framtid. Jag försöker ha en väldigt generös inställning till allt; när det gäller såväl inköp av böcker som olika former av möten. Självklart måste vi ibland också sätta gränser, säger Catharina Isberg, bibliotekschef i Helsingborg.






Text: Lotta Solding, Ordspråk.
Foto: Anna Åkerberg, Region Skånes kulturförvaltning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar