Siffrornas vecka!

I veckan publicerade Svensk biblioteksförening nyckeltalen för folkbiblioteken i Skåne. Jag kommer ihåg publikationen på fikabordet i personalrummet från tiden jag jobbade på bibliotek. Rangordningen med andra bibliotek och jämförelser i tiden var ingången till rapporten. I år får vi välja ett annat angreppsätt eftersom Kungliga bibliotek har genomfört omfattande förändringar under 2014. Statistikinsamlingen bygger numera på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll. Dessutom är det inte heller solklart om samtliga bibliotek har uppfattat innebörden av de nya variabler på exakt samma sätt.

Vi bör vara observanta för att svensk biblioteksförening har vid vissa nyckeltal använt sig av en annan skala som vid första anblicken ser likadan ut som i den förra rapporten.

Generellt kan man säga att lånesiffror i Skåne för 2014 är på ungefär samma nivå som i 2013, medan besökssiffrorna har ökat. Vi vet inte om detta beror på om att antalet aktiviteter som anordnas av biblioteket har ökat eller om att fler människor i Skåne besöker biblioteket. Förmodligen spelar båda faktorer en roll. Oavsett är detta verkligen en positiv utveckling.

I samtal med bibliotek hör man ofta att biblioteken lånesiffror för barn ökar. Vi kan tyvärr inte jämföra årets siffror för barnutlån och barnmedia med fjol eftersom KB har definierat ett annat åldersintervall för barn och unga. Föregående år har man hanterat åldersintervall 0-14 år medan 0-17 år gäller från och med i år.

Antal biblioteksdatorer per 100.000 invånare kan man inte heller jämföra med föregående åren eftersom KB från och med 2014 har preciserat vilka datorer som ska ingå. Det hade varit intressant att jämföra de här siffrorna med de siffrorna som publicerades häromveckan i Svenskarna och internet 2015.  År 2015 har 93 % av svenska befolkning har tillgång till internet och 91% använder internet. 90% av svenska befolkningen har bredband och 97 procent en mobiltelefon. När så många har tillgång till internet kan man undra sig hur bibliotekets publika datorer används. Kanske är det så att platsen är viktigare och roligare än själva dator.

Nyckeltalen ger upphov till flera frågor och ger endast en fragmentarisk bild av en omfattande verksamhet. Diskussionen kring hur vi mäter bibliotekets kvalitativa insatser förs inom olika forum i landet. T.ex. har vi i Skåne sedan augusti en referensgrupp statistik som arbetar med frågorna.

 

Internationella bibliotekets nya webb

Vill du ha knubbtexter på Japanska?

Söker du kinesiska deckare för vuxna?

Vill du veta mer om arabisk barnlitteratur?

Söker du polska fantasyböcker för barn mellan 10 och 12 år?

Vet du inte vad du ska äta ikväll?

Den nya hemsidan för Internationella biblioteket i Stockholm ger dig svaren. Ta en titt på www.interbib.se och bli inspirerad. Den nya hemsidan är ett ovärderligt verktyg för alla som arbetar med mångspråk på bibliotek.

Jag vill passa på och även uppmärksamma IB’s roll när det gäller mångspråk. Junko Söderman som gästade mångspråksseminarium i Landskrona berättade att IB har ett nationellt uppdrag 2013-2015 när det gäller:  

1.      Kompletterande medieförsörjning av mångspråkig media

2.      Utveckla en webbresurs kring mångspråkighet 

3.      Berika Libris katalog med poster för mångspråkig media 

4.      Gymnasiebiblioteken som en ny målgrupp för utvecklingsinsatserna 

5.      Utveckla nationellt och internationellt samarbete i frågan 

6.      Kommunicera verksamhet och resultat till svenska bibliotek

  

IB satsar på de språk som få eller inga andra bibliotek kan köpa in eller de språk som har relativt få läsare i Sverige. När det gäller de lättillgängliga språk: ara, per, pol, rus, ser, som, spa, tha, tur satsar IB på smalare litteratur och inte på underhållnings- och populärlitteratur eller vardagshandböcker. Junko poängterade att bibliotek fortfarande kan beställa enstaka lån eller depositioner inom de språken men beställningen ska specificeras och motiveras.

Internetfonden finansierar projekt för digital delaktighet i Landskrona

SE:s Internetfonden har sedan 2008 finansierat projekt i syfte att höja den digitala kompetensen hos människor i Sverige som av olika anledningar står utanför Internet. Nu har ytterligare elva projekt fått finansiering från Internetfonden, berättar .SE i ett pressmeddelande 2012-10-22. Ett av de 11 projekten är:

DigIT Karlslund
Folkuniversitetet, Stiftelsen Kursuniversitetet vid Lunds Universitet driver projektet i samverkan med Landskrona Bibliotek och IM-Individuell Människohjälp. Syftet är att erbjuda en öppen datastuga med drop-in-hjälp för föräldralediga och arbetslösa kvinnor i bostadsområdet Karlslund.

Digital delaktighet - konferens 22/10 samt studie om icke-användarna

Idag hålls ett möte kring Digidel 2013, anslutning till Internetdagarna, i Stockholm. Digidelmötet direktsänds via http://www.digidel.se/ . 

En av de medverkande på konferensen idag är Ole Findahl, som berättar om vilka slutsatser man kan dra utifrån statistiken i den nya undersökningen "Svenskarna och Internet".

I rapporten Ickeanvändare har Ole Findahl födjupat sig i just icke-användarna. Här finns Ickeanvändarna 2012 pfd för nedladdning

Där kan man bland annat se detta:

• Antalet icke-användare blir färre, men nya Internetanvändare tillkommer allt saktare.
• Största orsaken till att inte använda Internet är ointresse. I andra hand upplevs också tekniken som krånglig.
• Utöver de 1,2 miljoner som inte använder Internet finns det en grupp sällan-användare som saknar kontinuitet i användandet av nätet. Lägger vi till dessa får är de totalt drygt 1,4 miljoner som använder Internet ibland men säger att de har bristfälliga datorkunskaper.
• I åldern 46-55 år är 10% är fortfarande ca 10% sällan eller icke-användare.
• Av de äldre, 56-65 år har något fler skaffat sig Internet. Tillgången till Internet har de senaste två åren ökat bland de yngre pensionärerna. Anmärkningsvärt är att antalet som har tillgång till Internet men inte använder det i denna åldersgrupp har ökat. Tillgång och användning är separata företeelser.
• Tillgången till Internet har alltså ökat för den äldre åldersgruppen men samtidigt så har antalet sällan-användare ökat samt de som har tillgång till Internet men inte använder det.
• Det visar på att tillgång till Internet är steg ett, men inte fullgott för att öka användningen.
• Andelen som saknar kunskap för att använda Internet stiger snabbt i åldrarna över 50.
• Gruppen utan Internet och utan kunskap om Internet är i stort sett lika stora. De som är kunniga om Internet avstår mycket sällan från Internet. Sällan-användare med tillgång till Internet saknar däremot ofta kunnighet om användning av Internet.