onsdag 27 mars 2013

Mångspråk

Det har varit och är fortfarande ett intensivt arbete för oss på BBM, de delregionala ansvarsbiblioteken och Skånetransport för att få den nya modellen för regionalt mediesamarbete på plats. Ett av de prioriterade utvecklingsområdena är mångspråkig litteratur. Vi har inlett en dialog med Internationella biblioteket kring hur vi tillsammans med dem och med er på biblioteken i Skåne kan arbeta för att utveckla biblioteksverksamheten och mediebeståndet för användare som pratar andra språk än svenska.

Internationella biblioteket (IB) kommer framöver att lägga mer resurser på s.k konsultativt arbete. Det kan till exempel innebära att IB kan bistå biblioteken i landet med information om köpbara böcker och inköpskanaler för medier på olika språk. IB håller också på att utveckla sin hemsida (som man planerar att släppa lagom till bokmässan) för att den ska bli ett bättre stöd för låntagare men också för bibliotek som arbetar med medier på andra språk.

BBM kommer också att utvärdera de regionala depositionerna av litteratur på andra språk. Vi kommer inom kort att skicka ut en enkät kring depositionerna till er på kommunbiblioteken i Skåne. Det kommer att vara möjligt för er att beställa depositioner fram till och med juni. Parallellt med utfasningen av depositionerna vill vi tillsammans med er utveckla arbetet med mångspråkig litteratur på biblioteken. Om ni vill prata med oss på BBM om utvecklingsidéer kring mångspråkig litteratur är ni välkomna att höra av er till mig (kristina.elding@skane.se) eller till Karin Ohrt (karin.ohrt@skane.se) .

För den som redan nu vill lära sig mer och bli inspirerad när det gäller mångspråk vill jag rekommendera Botkyrka internationella bokmässa http://www.botkyrka.se/bibliotekochkultur/Bibliotek/bib . Fredagen den 3 maj är en fortbildningsdag för bibliotekarier, pedagoger, modersmålslärare och andra som arbetar med mångspråk.

ingressbild_bib2013.jpg

fredag 22 mars 2013

Utvecklingsprojekt inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete

Enligt den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne kommer BBM att lägga större fokus på utvecklingsarbete när det gäller kompletterande medieförsörjning än tidigare. Läs mer om på Kultur Skånes hemsida: http://www.skane.se/kultur/mediesamarbete eller här på bloggen: http://bibliotekbildningochmedia.blogspot.se/search/label/regionalt%20mediesamarbete

Under 2013 är följande utvecklingsområden prioriterade:
  • Mångspråk
  • E-medier
  • Delregionala medieplaner
Sex projekt har beviljats projektstöd för utvecklingsarbete inom den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne:
  • Malmö stadsbibliotek för förstudie och prototyputveckling av en ny e-bokstjänst.
  • Kävlinge bibliotek för ett projekt kring virtuella bokhyllor på perronger och/eller busshållplatser i Kävlinge kommun.
  • Malmö stadsbibliotek för en förstudie kring en webbplats med mångspråkigt digitalt material från den danska bibliotekstjänsten Bibzoom.dk.
  • De 11 biblioteken i Skåne NV-samarbetet för en förstudie kring biblioteken i Skåne NV som Libris-bibliotek.
  • Simrishamns bibliotek för en förstudie gällande införande av klassifikationssystement Dewey i en eller flera kommuner i sydöstra Skåne.
  • Helsingborg stadsbibliotek för ett projekt kring Digital Storytelling i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg.
Läs mer om utvecklingsprojekten här

När det gäller delregionala medieplaner kommer den delregionala mediestrategi som Annelien van der Tang Eliasson tagit fram för biblioteken i Skåne NV att presenteras på nästa chefsmtöe 25/4 samt på ett möte kring mediefrågor för all intresserad bibliotekspersonal i Skåne, med preliminärt datum 27/5. Erfarenheterna, metoderna och frågeställningarna från Skåne NV tror jag är intressanta även för övriga delregioner i Skåne.

Utöver ovan nämnda utvecklingsprojekt vill BBM också att lägga särskilt fokus på mångfaldsfrågan under året. Vi vill i samarbete med bland andra Internationella biblioteket och intresserade bibliotek i Skåne, utveckla bibliotekens verksamhet för användare som pratar andra språk än svenska.

torsdag 21 mars 2013

Att diskutera kvalitet är som att diskutera livets mening

En av många oneliners från Mycket väl godkänd - Centrum för barnkulturs symposium om kvalitet i barnkulturen där jag varit i två dagar. "Om jag vore litteraturutredare skulle jag föreslå en massa åtgärder för att förstärka högläsningen" sa Ulf Stark. En säker väg in i läsintresse och läslust.
Det som kommer att stanna kvar i minnet är de panelsamtal som avslutade båda dagarna. Bra eller dåligt - vem bestämmer igår och dagens samtal om kvalitet och värderingar - Vad ska prinsessan läsa. Frågan om representation, vem som får synas i litteraturen och behovet av identifikation kom upp vid båda samtalen.
Vår omvärld ser annorlunda ut än för tjugo år sen men syns det i t ex barnlitteraturen eller i vad som finns på våra bibliotek? Att vi behöver diskutera etik och värderingar i de val vi gör - hela tiden.

Barnboksmässan i Bologna startar nästa vecka.Bologna Children's Book Fair har i år Sverige som hedersgäst med en rad svenska författare och illustratörer. Läs mer om mässan här

Svenska Barnboksinstitutets bokprovning åker som ni märkt inte längre på turné men på deras hemsida kan man läsa rapporterna om trender i utgivningen av barn och ungdomsböcker 2012. Det finns också en statistikbilaga som anger: den totala utgivningen, andel svenska och översatta böcker, förstaupplagor, upphovspersonernas kön och huvudpersonernas kön. Bokprovningen filmades av UR och filmen kommer att läggas upp på SBI:s webb.

Tidigare i år bjöd stiftelsen En bok för alla genom Lena Lundgren in till ett läsfrämjandeprojekt. Härifrån Skåne var det biblioteken i Bjuv, Höör, Osby och skolbiblioteken på Dammfriskolan och Möllevångsskolan i Malmö som var intresserade.

Vi har fått info från LL-förlaget med ett erbjudande till barn och ungdomsbibliotekarier. Läs mer här

På besök på Komedianten i Varberg

I januari 2012 öppnade det ombyggda biblioteket i Varberg. Det gamla biblioteket stod klart 1981 och det nya är byggt på samma bottenplatta, så att säga. Källarplanet är relativt intakt, entréplanet är ombyggt och övervåningen är helt ny. Huset är ihopbyggt med den gamla teatern och i samma huskropp som biblioteket finns också en ny konsthall som i första hand visar samtidskonst.

Planlösningen är öppen och tydlig, det är ingen tvekan vad som finns var. I bottenvåningen på biblioteket möts man allra först av ett torg med ny skönlitteratur och aktuell facklitteratur utifrån olika teman och så finns t ex barnavdelningen och tidskriftsavdelningen där. För att göra upplägget ännu tydligare så har vuxendelen svarta bokhyllor och barnavdelning har vita.
Till vänster i entrén finns dagstidningar och ett kafé med många besökare. Verksamheterna drar besökare till varandra kan man säga.

På ovanvåningen finns vuxenavdelningen med fack- och skönlitteratur. Hela biblioteket är ljust och det finns väldigt många sittplatser och arbetsplatser för bibliotekets besökare.

Det finns två olika miljöer med filmduk och projektor, ett öppet i biblioteksrummet och ett med full mörkläggning i anslutning till barnavdelningen. Rummet vid barnavdelningen heter Lilla teatern och har plats för 100 besökare. Det användas för större sagostunder men också föredrag eller filmvisning. Den andra visningsmiljön finns ute i biblioteket, miljön har många användningsmöjligheter. Bl a serverades där afternoon tea under förarbetet inför prisutdelningen av Sveriges Radios romanpris, som delades ut Varberg i förra veckan.

På några platser i biblioteket finns det pekskärmar där man kan få lästips. En av skärmarna tipsar om tidskrifter som biblioteket prenumererar på, en finns vid återlämningen och visar de böcker som lämnats tillbaka senaste eller de allra senast inköpta, den tredje skärmen länkar till nyinköpta ungdomsböcker och till bloggen där ungdomsbibliotekarien tipsar om böcker.

Kulturhuset Komedianten i Varberg är väl värt en resa. Några bilder därifrån finns nedan, tyvärr ligger de lite huller om buller men det går förhoppningsvis att förstå vad som är vad.

















måndag 18 mars 2013

Samsökningsmöjligheter och mediesamarbete

En av de bärande tankarna bakom den nya modellen för det regionala mediesamarbetet är alla ger och alla får och de skånska biblioteken är duktiga på att låna av varandra. Genom de dagliga transporterna mellan biblioteken i Skåne (som nu varit igång i drygt två månader) ökar också möjligheterna till snabb leverans av böcker mellan biblioteken i Skåne.

En av de vanligaste synpunkterna hittills på den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne, är att det är krångligt för de bibliotek som inte ingår i  något katalogsamarbete, att låna av grannbiblioteken inom samma delregion. När det gäller samsökningsmöjligheter har biblioteken i exempelvis Skåne NV med sin gemensamma katalog en stor fördel och medieflödet mellan de 11 biblioteken i samarbetet är stort. Intressant är också att Skåne NV inlån från bibliotek utanför Skåne NV, minskat med över 60% sedan den gemensamma katalogen sjösattes.

Den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne kan också ses som ett steg på vägen mot en gemensam skånsk infrastruktur för media och information. Så här beskrivs det i den regionala kulturplanen för Skåne 2013-2015: "Region Skåne ska tillsammans med kommunerna arbeta för en gemensam infrastruktur för media och information i Skåne. Utvecklingen är snabb och dynamisk och går mot ett gemensamt skånskt mediebestånd, via ett antal delprojekt. Målet är att de skånska medborgarna ska ha likvärdig tillgång till media..."

Samtidigt händer det ju saker nationellt när det gäller bibliotekens gemensamma infrastruktur. Att nationella samsökningstjänster som Bibliotek.se och Bibliotek24  läggs ner, gör att allt större hopp ställs till Libris som nationell katalog.  Libris-tanken innebär ju att alla bibliotek i Sverige drar sitt strå till stacken. Kultur Skåne har bland annat därför beviljat projektbidrag ur den utvecklingspott som är kopplad till den nya modellen för regionalt mediesamarbete, för biblioteken i Skåne NV, för att undersöka och förbereda för att biblioteken i Skåne NV blir Libris-bibliotek.

Bibliotek.se läggs ner

I november 2013 stängs Bibliotek.se ned. Beslutet har tagits gemensamt av KB och BTJ Sverige AB. Bibliotek.se utvecklades hösten 2001 som ett samarbetsprojekt mellan Kungliga biblioteket/Libris och BTJ Sverige AB, och är ett gemensamt gränssnitt mellan Libris och BURK som möjliggjort samsökning i svenska offentligt finansierade samlingar av böcker, kartor, skivor, musiktryck, videokassetter, ljudböcker, talböcker, punktskriftsböcker, tidningar, tidskrifter mm. Söktjänsten har inte vidareutvecklats sedan 2001.
Idén om samsökning i de offentligt finansierade bibliotekens samlingar diskuteras och vidareutvecklas idag inom KB i det pågående arbetet med en nationell katalog. Läs om aktuell status för Nationell katalog på Libris bloggen: http://librisbloggen.kb.se/category/nationell-katalog/

måndag 11 mars 2013

Kort rapport från bibliotekschefsmöte 7/3

Temat för bibliotekschefsmötet var skolbibliotek, så därför var även samordnarna för skolbibliotekscentralerna inbjudna. Intresset var stort och över 30 personer var anmälda tll dagen.

Dagen inleddes med att Lotta Kårlind, från Skolinspektionen, berättade om Skolinspektionens uppdrag. Skolispektionen har funnits sedan 2008 och inspekterar 1 000 skolor per år. Uppdraget är att värna en likvärdig skola och med barns och elevers bästa i fokus. Det blev en ganska livlig diskussion kring de siffror som presenterades: att det bara var brister på 7 % av de granskade grundskolorna och 14 % av gymnasieskolorna. Man bör då komma ihåg att dessa siffror bygger på de inspektioner som är gjorda och att Skolinspektionen utgår från vad det står i skollagen och de juridiska tolkningar som är gjorda efter det:

"Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildningsförvaltningen att bidra till att nå målen för denna. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket är anpassat till alla elevers behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning."

Lärarnas ansvar för att använda sig av skolbiblioteket kom också upp samt frågan hur mycket flerspråkigt material som finns på skolbiblioteken.

Efter var Johanna Hansson inbjuden. Johanna är områdeschef på Stockholms stadsbibliotek och sitter även som ordförande i KB:s expertgrupp för utbildning och lärande. Hon pratade utifrån rubriken "Varför händer det inte mer? eller Vad är det egentligen som händer?". Några av de saker som hon konstaterade var att krav, önskemål och bilder av vad ett skolbibliotek är varierar beroende på vem som talar, samt att skolbiblioteken är mer angelägna för folkbiblioteken än för skolorna...

Johannas råd till hur folbiblioteken ska förhålla sig till skolbiblioteken var:
- Folkbiblioteken ska lämna skolbiblioteksfrågan åt skolan, men anstränga sig för en god samverkan
- Utveckla det egna erbjudandet
- Förhålla sig professionellt i frågor om avtal och försäljning av tjänster

Efter lunch var det Åsa Berglunds tur att berätta mer om Malmö stadsbiblioteks nya uppdrag att vara en partner till KB och utveckla webbtjänster till folk och skolbibliotek. I samarbete med Elin Lucassi, KB:s expert på skolbiblioteksfrågor har man kommit fram till att man "genom en kartläggning och analys ska tydliggöra ansvar, mandat och åttagande för områdets intressenter och aktörer, samt beskriva och exemplifiera de funktioner som gör ett skolbibliotek välfungerande".

Några exempel på hur samarbetet mellan folk- och skolbiblioteken i Skåne fungerar kom upp under dagen. Bl.a. från Tomelilla (samordning av inköp), Helsingborg (uppsägning av avtal med skolorna) och Lund (ansvarsfrågan viktig när man har delade tjänster). Flera kommuner tog upp probematiken med att skolbibliotekarietjänster ofta är oattraktiva, eftersom man ofta måste vara på flera olika skolor och inte alltid är heltid. Detta leder i sin tur till ganska stor omsättning av personal.

Dagen avslutades med lite information från BBM (Bibliotek, bildning och media):
- en kontakt med Internatonella biblioteket har tagits för att se hur vi gemensamt med dem kan utveckla arbetet med flerspråkighet
- medieplanen för Skåne nordväst är klar och kommer att presenteras under våren
- just nu pågår kulturpolitiska överläggningar i respektive delregion och biblioteksfrågorna har lyfts i de två möten som hållts hittills (sydost och nordost)
- sista e-boksseminariet genomförs fredagen den 15 mars
- Simrishamns kommun har fått i uppdrag av Kultur Skåne att arrangera tre seminarier kring aktuella frågor för barnbibliotekspersonal och övrig intresserad bibliotekspersonal - det första äger rum den 20 mars

fredag 8 mars 2013

Barns och ungas medie- och informationskunnighet

Utan mediekunniga medborgare ingen demokrati var rubriken på ett intressant seminarium på Meg13, om medie- och informationskomptens hos barn och unga, och bland lärare och andra som arbetar med barn och unga. 

Nordicom (Göteborgs universitet) har precis släppt en bok om medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället (med underrubriken Skolan och demokratin)Boken behandlar frågor som: Har medieanvändarna den kompetens som krävs i dagens samhälle? Vad gör politiken och skolan för att skapa kritiskt tänkande medborgare och kreativa medieproducenter? Och vilket ansvar har medieföretagen?

Några av författarna medverkade i seminariet: Cecilia Boreson, verksamhetsutvecklare, Utbildningsradion, Michael Forsman, lärarutbildare, Södertörns högskola, Lotta Bergman, litteraturforskare, Malmö högskola, Ulrika Sjöberg, barn- och ungdomsforskare, Malmö Högskola, Martina Wagner, expert mediekunnighet, Statens medieråd och moderator Ulla Carlsson, professor och direktör, Nordicom, Göteborgs universitet.

Mediekompetens är en oerhört viktig färdighet i det kommunikations- och informationsintensiva samhälle vi lever i idag. I grunden är det en demokratifråga eftersom det handlar om alla medborgares (även barns och ungas) möjligheter och kompetens att kunna ta del av och agera i nätverkssamhället. För att kunna läsa och producera multimodala texter krävs verbal, visuell och audiovisuell kompetens. Barnen måste också kunna röra sig mellan olika medier och kritiskt granska innehåll och form i olika medier. Dagens lärare måste ju själva kunna behärska den här nya läs- och skrivkunnigheten.

Lärarutbildningen och skolan lever inte upp till detta, utan har en begränsad syn på till exempel svenskämnet och språket och lärare är ofta osäkra på andra medier än den skrivna texten. Nätverkssamhället kräver en annan form av läs- och skrivförmåga. Panelen var rörande enig om att skolan idag inte arbetar tillräckligt mycket med barns- och ungas medie- och informationskompetens, och att det behövs bred samordning, samverkan, mer forskning och framför allt initiativ från lärare och rektorer i kombination med politiska beslut för att detta ska bli bättre.


Vem är det som hörs och syns på Twitter?

Igår presenterades twitterbarometernmediedagarna i Göteborg, . I Sverige finns nu 1/2 miljon twitterkonton och förra året gjordes 10 miljoner tweets.

Så här den 8 mars är det kanske lite tråkigt att konstatera att 9 av de 10 mest inflytelserika twittrarna är män. Hur inflytelserik en twittrare är avgörs av hur många följare twittraren har, hur många följare hens följare har och hur många retweets, tweets som delas/twittras vidare av andra. Frida Boisen har skrivit en krönika om mansdominansen i twittervärlden och tipsar också om en sajt http://twee-q.com/  där du kan räkna ut din genuskvot, dvs hur fördelningen mellan manliga resp kvinnliga twittrare i dina, eller valfritt twitterkontos, retweets. Själv har jag retweetat (inte så många) inlägg, från män  25% och från kvinnor 75%, av gångerna, men det beror nog på att mina tweets speglar en (biblioteks)värld, som är kvinnodominerad.

Något som också är tydligt i twitterbarometern är att komikerna dominerar, flera av topp-tio-twittrarna är komiker och humorns/satirens roll i media och för det demokratiska samtalet i media, har varit lite av en röd tråd här på mediedagarna, även under seminarierna.

torsdag 7 mars 2013

Lagrådsremiss: ny bibliotekslag

Det har tagit lite tid, men idag har Regeringen överlämnat lagrådsremissen gällande ny bibliotekslag. Efter att snabbt skummat igenom lagrådsremissen kan jag konstatera att remissinstanserna påverkat det nya lagförslaget - åtminstone till viss del (den så kallade ändamålsparagrafen är ett sådant exempel) - samt att man hänvisar till Region Skånes yttrande på ett flertal ställen. Något jag spontant funderar på är vilka konsekvenser det får att man tagit bort sjukhusbiblioteken i uppräkningen av vilka bibliotek lagen gäller (skälet är att man menar att den ryms inom "övriga offentligt finansierade bibliotek").

Den nya bibliotekslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Här finns hela lagrådsremissen, inklusive kommentarer.

MEG 13

Just nu är jag och Annelie på väg till Mediedagarna i Göteborg, MEG13, mediebranschens motsvarighet till Bokmässan. Själv siktar jag framför allt in mig på några seminarier och föreläsningar kring medievanor och media literacy. Den som vill följa MEG 13 från hemmaplan kan göra det via MEGPlay, eller SVT som sänder en del därifrån.

fredag 1 mars 2013

Minnesanteckningar DUO-möte 5 februari

Minnesanteckningar DUO- möte 2013-02-05
Emma Lang-Åberg, Jonas Bolding, Magdalena Jeppsson, Magnus Cadier, Katarina Tollback Ericson, Agneta Jacobson, Kerstin Turesson, Britt-Marie Norström, Karin Ohrt, Lena Sundgren Brorsson, Roland Persson och Maria Jakobsson


Roland presenterade KB:s rapport ” Barnen i planerna”, efterföljande diskussion

Rapporten redovisar ett kritiskt perspektiv på barnverksamhetens närvaro i biblioteksplanerna. Kritiken betonar
• skrivningarnas ofta visionära karaktär och därmed att de inte kan utvärderas;
• att skolbiblioteken är omnämnda med det finns inga konkreta åtgärder omnämnda; samarbeten är oftast konkretiserade till ett fåtal aktörer såsom BVC och förskolor;
• det saknas separata barnplaner, vilket rapporten tycker skulle vara en bra idé; d
• et saknas i de allra flesta fall utvecklingstrappor (modell Järfällas ) liksom uppföljning.

Rapporten konkretiserar en rad aspekter på barnverksamhet som också saknas t ex de dagliga aktivisterna på ett bibliotek och verksamhet för barn med annat modersmål än svenska.
KBs tolkning av bibliotekslagen är att
1. Kraven på samverkan mellan bibliotekstyperna kommer ur en önskan om effektivisering
2. Planerna skall skrivas så att medborgarna förstår hur biblioteksverksamheten utformas

Diskussionen rörde sig om planen egentligen måste vara så konkret, hur mycket en plan skall omfatta, planens närvaro i den dagliga verksamhetenj kulturplane eller biblioteksplan mm
Målgrupp för planerna är ofta politiker  och man ställer sig delvis frågande till KB:s krav på konkretion och mätbarhet. Planen måste vara visionär, men det motsäger inte att man har konkreta mål. Publika aktiviteter saknas oftast i planen. Man tar inte med det som man gör nu, utan det man tänker göra.
Hur konkretiserar man t ex ett förhållningsätt till FNs barnkonvention?
Vad är mätbart? Svårt att göra planer för 4-5 år framöver
Planerna är ett folkbiblioteks- och tjänstemannaansvar men det är problematiskt att som lagen önskar, få den att innefatta alla bibliotekstyper eftersom det är svårt och tidskrävande att få till en gemensam plan med andra förvaltningar. Vissa bibliotek har skrivit åt BUN för att det inte fanns något initiativ där. Skolbiblioteken hamnar ofta på sidan om i särskilt kapitel.
En separat barnplan ansågs inte som någon bra idé. Avvägningar måste göras när det redan finns verksamheter för barn och unga som t ex Barbacka i Kristianstad.
Kulturplan eller biblioteksplan?
Det går att ha ett delregionalt samarbete runt planer – man kan anta samma plan eller vissa block av den.


Eget skapande - Lena Sundgren Brorsson - diskussion

Vilken plats och utrymme det egna skapandet har på biblioteken aktualiseras i utvecklingen mot biblioteken som kulturhus. Lena inledde diskussionen med frågorna om vilken kompetens som finns och som saknas på biblioteken, hur biblioteken möter upp önskemål och behov och hur biblioteken samverkar med andra.
Det egna skapandet sträcker sig över så många områden alltifrån pyssel med bokmärken till att göra film. Det gäller att finna en balans mellan teknik, lokala förutsättningar, egen kompetens och professionalitet. Gränsen mellan ungdomsgården och biblioteket kom också upp.
Se, prata och skapa! Lusten i det konstnärliga uttrycket. Positiva bieffekter som reflektioner över att vara människa tillsammans med andra.
ET skrivit böcker om ungas medievanor. Barn blir alltmer ensamma på grund av att man äger en mobil i fickan. Vill ha sammanhanget och närvaron av andra barn och vuxna.

Erfarenheter av samarbete kring det egna skapandet:

I Ängelholm skall många kulturområden samsas och man har haft en workshop för att lära känna varandras områden. Man upptäckte att kompetensen ofta finns inom räckhåll med galleri och kulturskola nära.
Estetiska läroprocesser, teknik och estetiska läroprocesser gick inte alltid ihop tidigare och kanske påverkar denna dåliga erfarenhet ännu. Men tekniktröskeln har blivit lägre eftersom mindre specialutrustning krävs idag. Digital kompetens, tillgänglighet, infrastruktur, pratar egentligen om samma saker, men delar upp frågorna på ett osunt sätt. Ersätt med MIK-begreppet (media- och informationskunnighet).
I Kristianstad med ett barnkulturhus har biblioteket koncentrerat sig på berättandet. Barnen med invandrarbakgrund vänder sig mer till filialerna. Det kommer mer folk om man tar in folk utanför biblioteket. Småbarnsföräldrar är en stark målgrupp.
I Burlöv finns Möllegårdens kultur och bibliolioteket ger möjlighet att ställa ut. Man försöker knyta ihop med Skapande skola som ställer större kompetens till förfogande och tycker att samarbetet med skolan ger mer.
I Simrishamn stämmer man av mellan kulturpedagogisk enhet – museum och bibliotek men har inget direkt samarbete.
Lite olika samarbeten med folkbildningen – Burlöv med Ung nu (ABF), Kristianstad med Folkuniversitetet och Simrishamn tidigare med Vuxenskolan.
Alla känner att samarbetet med de lokala föreningarna kan utvecklas.

Nästa möte i april
 






Seminarieserie - barnbibliotek i samarbete med Simrishamn

Tre seminarier kring aktuella frågor för barnbibliotekspersonal och övrig intresserad bibliotekspersonal i Skåne,
som arrangeras av Simrishamns bibliotek på uppdrag av Bibliotek, bildning och media.
Välkomna att anmäla er!  Anmälan till första seminariet senast 13 mars!

Plats: Kulturhuset Valfisken (mittemot Stationen) Järnvägsgatan 2 Simrishamn, Galleriet
 

Samarbetsprojekt barn + kultur mellan skånska kommuner

Den rörliga bildens konst Skåne Nordost har barn och unga som en av sina målgrupper. Man skall bland annat anordna en mobilfilmstävling med arbetsnamnet Det Utvidgade Ögonblicket och har anordnat eller planerar även visningar av konstfilm för barn och unga, animationsverkstäder med mera.Det är sju kommuner som är verksamma tillsammans.

Landskrona stadsbibliotek är ett av de bibliotek som fått bidrag från Region Skånes kulturnämnd inom kulturhusprojekten. Projektet fokuserar på att fortbilda personalen inom spelområdet och att utveckla spel – digitala och fysiska. Landskrona samverkar i projektet med biblioteken i Helsingborg, Lomma, Osby och Oxie (Malmö stad). Projektet innehåller kompetensutveckling för personalen när det gäller diskussioner med barn, berättarworkshops och workshops med barn för att utveckla PRONG den spelmotor som används i projektet.