Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället

Boklådor på Eslövs bibliotek. Foto: Tove Eriksson

Bibliotekslagen fastslår att alla allmänna bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska. Att erbjuda litteratur på många språk är ofta en utmaning för folkbiblioteken. Inköp, urval och förmedling är särskilt svårt om språkkunskaper saknas hos personalen.
Biblioteken kan vara en mycket viktig resurs för att stärka nyanländas möjligheter till ett gott liv i sitt nya land även på andra sätt än genom litteraturförmedling. Att med knappa resurser och ett brett uppdrag utveckla sitt bibliotek till att vara en stark sådan resurs kan också vara en utmaning. Det finns stor potential att utveckla bibliotekens arbete med och för personer med annat modersmål än svenska genom kompetensutveckling och kunskapsdelning. Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser att det är många skånska bibliotek som arbetar intensivt och framgångsrikt för att förstärka sin service till den här prioriterade målgruppen, bland annat genom projekt finansierade av oss. Genom vårt mångspråksnätverk kan bibliotekspersonal träffas, dela kunskaper, inspireras och utvecklas tillsammans.
Bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald är också en av de nationella utvecklingslinjerna . De nationella utvecklingslinjerna ska löpa parallellt medan biblioteksstrategin tas fram. Kungliga biblioteket, KB, har just publicerat en studie med namnet Migration och språklig mångfald. Bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället. Studien är en kartläggning över bibliotekens arbete med migration och språklig mångfald. Flera goda exempel lyfts, t ex Välkommen till Skåne där många skånska bibliotek slutit upp tillsammans med andra viktiga samhällsarenor för att vara en del av etableringsplattformen för nyanlända.



Studien belyser också några områden där utvecklingsbehov identifierats. De områden det gäller formuleras som:

• En samhällsaktör utan mandat: I den dagliga verksamheten stöter biblioteken på hinder som begränsar den demokratifrämjande uppgiften. Bibliotekens verksamhetsplaner behöver samplaneras med övrig verksamhet i kommun och region för att främja ett mer socialt hållbart samhälle.
• Mångspråk, världsspråk, klarspråk: Språkliga utmaningar är hinder i möten med biblioteksanvändare och arbete med mångspråkiga digitala resurser behöver utvecklas. Det finns behov av flerspråkiga bibliotekarier med digital kompetens.
• Medieförsörjning kräver kompetens och samordning: Att utveckla ett mångspråkigt bestånd kräver kompetens och samordning. Det nationella och regionala stödet är bristfälligt och ojämnt och det finns behov av strategier och mer samordning.

När det gäller resonemanget om det bristfälliga nationella och regionala stödet för medieförsörjning skriver man att det verkar som om vår mångspråkiga lånecentral Internationella biblioteket, IB, är en underutnyttjad nationell resurs. De skulle kunna stödja biblioteken mer effektivt med kompetensutveckling och vägledning, särskilt om samarbetet med de regionala biblioteksverksamheterna fördjupades. Inför 2019 ska IB:s uppdrag förnyas och eventuellt omformuleras och utvidgas för att kunna tillgodose de behov och utmaningar som finns. I samband med detta rekommenderas en översyn av den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag i förhållande till Kultursamverkansmodellen.


Ett nytt ettårigt forskningsprojekt som berör arbetet med målgruppen personer med annat modersmål än svenska har just sjösatts vid Bibliotekshögskolan i Borås. Det handlar om nyanländas inflytande och delaktighet via folkbiblioteken. Vilken betydelse har folkbiblioteken och dess tjänster för nyanlända användare? Intervjuer med både biblioteksbesökare och -personal kommer att göras, liksom observationer på utvalda bibliotek.