Leonards plåster

Utvecklingsledarna vid Regionbibliotek Stockholm är flitiga skriftmakare. Vi har tidigare, i lite olika sammanhang, bland annat tipsat om Taxonomier av Malin Ögland. Syftet med skriftserien är ett erbjuda folkbibliotek fler verktyg för analys och utveckling av sin verksamhet. Häromveckan fick vi en låda med 33 exemplar av skriften Leonards plåster om en av folkbibliotekens allra mest väletablerade verksamheter: sagostunden.

Åse Hedemark, lektor på institutionen för ABM, Uppsala universitet,  har gjort en förstudie och därefter en observationsstudie av sagostundsaktiviteter. Delar av detta  presenterades redan på bokmässan i höstas. I den andra delen av skriften och projektet Sagostunden presenteras det arbete som Regionbibliotek Stockholm gjort inom ramen för sitt partnerskap med Kungliga biblioteket: att testa KBs kvalitetsmodell på sagostunden, för att ta reda på hur vi vet att vi har kvalitet i sagostunden.

Resultatet från båda delarna av Projekt sagostunden är allmängiltiga och går att applicera på andra biblioteksverksamheter. Boken kommer att distribueras ut till kommunbiblioteken i Skåne, men kan också hittas här.

Bibliotek mot rasism

Bibliotek mot rasism

...är namnet på en kampanj just nu i Västernorrland. Under tre månader ska biblioteken i  bland annat arrangera föredrag, ge tips om litteratur inom ämnet och använda böcker om utanförskap i barnens sagostunder.
– Det är en kampanj som riktar sig både inåt i organisationen och utåt mot de som besöker våra bibliotek. Vi vill själva sätta fingret på våra fördomar eftersom vi alla bär på dem
säger bibliotekarien Lina Allard.

Idén är hämtad från HelGe-biblioteken i Gävleborgs län, som drev en liknande kampanj 2014.

Biblioteken har en viktig demokratisk roll, men kan ibland  ställas inför svåra dilemman då bibliotekets uppdrag att främja yttrandefrihet och samtidigt vara en plats där alla känner sig trygga och välkomna krockar (vi minns väl alla "Lilla hjärtat-debatten"?)

Litteratur X

Detta dilemma tar sig Stockholms stadsbibliotek an i projektet  Litteratur X genom lyfta fram äldre och samtida och ställa frågor kring rasism och rasisistiska stereotyper i litteraturen.

På våra hyllor finns mängder av böcker som upprör, oroar, skakar. Men det som gör biblioteket till så mycket mer än en samling böcker är att vi sätter böckerna i sammanhang, kopplar ihop och problematiserar, säger Katti Hoflin, nytillträdd stadsbibliotekarie i Stockholm i ett pressmeddelande.

– Biblioteken är yttrandefrihetens rum. Vi sorterar inte bort några böcker från våra hyllor på grund av otidsenliga värderingar. Men böckerna står inte ensamma. Vår bibliotekariekår har bred och djup kunskap för att kunna diskutera, rekommendera och kritisera litteraturen. När samhället är oroligt har biblioteken en särskilt viktig roll. Här ska man kunna vara trygg men också diskutera fritt. Ibland är de två svåra att förena.

Bibliotekens internationella manifest

Frågor kring bibliotekens uppdrag när det gäller mänskliga rättigheter och intellektuell frihet tydliggörs bland annat i skriften Bibliotekens internationella manifest, som vi bloggat om tidigare.

Vad händer på e-boksfronten?

 Förra veckan arrangerade Kultur i Väst konferensen Efter Litteraturutredningen II: E-böcker, som bjöd på en bra bild av läget när det gäller e-böcker och bibliotek och några nyheter.

Mest intressant var Louise Andersson  som berättade om SKL:s utgångspunkter i arbetet med att ta fram avtal kring utlåning av e-böcker via svenska folkbibliotek. Utgångspunkterna har man kommit fram till i dialog med bibliotek, förlag och andra aktörer.

Göran konstenius utredare på KB, berättade om de förstudier man tidigare gjort kring e-böcker och bibliotek Och att man nu håller på att rekrytera en samordnare för det nya uppdraget att inleda en försöksverksamhet för att tillgängliggöra e-böcker via Libris. Det blev en hel del diskussion om vad KB som nationell aktör kan och förmår göra. Louise Andersson menade att e-boksfrågan ligger inom kungliga bibliotekets grunduppdrag som nationell bibliotekssamordnare, och att man inte skulle behöva invänta särskilda uppdrag och medel för detta.

Ett par bibliotek som inte har väntat på nationella lösningar för e-boksfrågan är Stockholms och Malmö stadsbibliotek, som också medverkade på konferensen. Mikael Petrén från Stockholms stadsbibliotek berättade om hur man i Stockholm tar ett helhetsgrepp kring det digitala biblioteket, som nu också är ett "riktigt" bibliotek, likställt med övriga stadsdelsbibliotek. Fredrik Karlsson från Malmö stadsbibliotek berättade om Kaliber, en ett koncept för en app för att söka, låna och läsa e-böcker. För att kunna fortsätta med nästa steg i utvecklingen behöver Malmö fler bibliotek som samarbetspartners.

E-lib, Atingo och FörlagEtt medverkade också under dagen. En mer fyllig rapport från dagen finns på Länsbibliotek Sydosts blogg Bibliotek 25.  Framsidan har också skrivit och föreläsarnas presentationer finns på Kultur i Västs webbplats.

Så det händer saker på e-boksfronten, men kanske inte så snabbt som många önskar. Louise Andersson påminde om att detta är en komplex fråga med många aktörer och därför kräver tid...Rubriken på Svenska förläggarföreningens symposium nu i veckan:Allt är nytt - ingenting har förändrats är kanske ganska talande...

Jag vill också påminna om artikeln Spelet om de svenska e-böckerna , som jag tipsade om häromveckan, som ger en bra bakgrund och sammanfattning av e-boksfrågan.

E-böcker och bibliotek - vad händer?

Nu har det varit lite tyst ett tag (i alla fall på den här bloggen) om det annars heta ämnet e-böcker och bibliotek. Frågan om e-böcker och bibliotek är komplex och ingår i ett ekosystem med många aktörer och intressenter, detta blev tydligt inte minst under BBM:s e-boksseminarieserie i vintras. 

När det gäller vad de nationella aktörerna kan/ska göra har förväntningarna varit ganska höga: Svensk biblioteksförening har drivit frågan om e- böcker och bibliotek hårt och satt ljuset på problemen. John Augustsson på KB, presenterade i våras rapporten Sammanhållet nationellt system för distribution av e-böcker till bibliotek . Rapporten pekar på att det effektiva för både biblioteken och låntagarna är att utgå från Libris, men också på vikten av en central förhandlingspart vad gäller licensiering av e-böcker å kommunernas och bibliotekens vägnar (SKL) . KB menar också att de behöver ett tydligare uppdrag, innan de kan gå vidare med e-boksfrågan. Från SKL, som tog på sig uppdraget att vara kommunernas företrädare i förhandlingar kring e-bokslicenser har det ännu så länge varit ganska tyst.

Det mest intressanta som händer när det gäller e-böcker och bibliotek nu är kanske istället initiativ från andra aktörer: lokala bibliotek, förlag, eller andra aktörer inom "läsandets eko-system". Här är några exempel:

Publit presenterade på Biblioteksdagarna, på seminariet E-böcker åt folket! sin nya distributionskanal för e-böcker till bibliotek. Framsidan rapporterar från seminariet under rubriken Ny kanal för e-böcker till biblioteken och Eleonor Grenholm på Länsbibliotek Uppsala, har tittat lite närmare på Publit-modellen och bloggat om det på Länsbibliotek Uppsalas blogg.

Stockholms stadsbiblioteks samarbete med Ordfront beskrivs på bloggen Digitala biblioteket som ett oväntat möte i efterdyningarna av det skyttegravskrig som rått mellan bibliotek och förläggare en längre tid. Striden har gällt villkoren för kommersiell försäljning av e-böcker kontra utlåning. När röken och dammet väl hade lagt sig stod ett folkbibliotek och ett förlag kvar på slagfältet och upptäckte att de, trots att de antogs vara fiender, hade en gemensam syn på värdet av att fler böcker hittar fram till sina läsare. 
Samarbetet har resulterat i att Ordfront under en försöksperiod tillgängliggör ett par hundra titlar som e-böcker för utlåning på Stockholms stadsbibliotek. SSB:s e-boksutbud ökar, låntagarna får också tillgång till helt nyutgivna böcker. Under perioden testas också en differentierad prismodell: Biblioteket betalar mindre för de av Ordfronts äldre titlar än för de nyare. Stockholms stadsbiblioteks del av avtalet är att hjälpa till med att digitalisera 25 titlar för att ytterligare ökat utbudet av e-böcker.

Och så ett par skånska exempel:
Kristianstads stadsbibliotek och Eslövs stadsbibliotek har, med projektstöd från Kultur Skåne, arbetat med två förstudier kring bibliotekets roll när det gäller digitalisering av lokalt material, utifrån lokala behov och förutsättningar. Arbetet håller på att avslutas och vi ser fram emot rapporter i höst.

Malmö stadsbibliotek arbetar med ett större projekt kring en e-bokstjänst, med stöd från Kultur Skåne. Så här beskriver Malmö stadsbibliotek projektet:

På Malmö Stadsbibliotek pågår för närvarande en förstudie, kring en e-bokstjänst för svenska bibliotek. I förstudien tar vi fram ett koncept och demo för en sådan tjänst, undersöker vi tekniska möjligheter/hinder, möjliga samarbetspartners och finansiärer samt intresse från bibliotek och användare. Förstudien kommer att presenteras på bokmässan i Svensk biblioteksförenings monter C02:32 (preliminärt torsdagen 26 september kl.13) men vi finns på plats även under övriga tider. I projektgruppen ingår Linda Johansson, Mimmi Widner, Fredrik Karlsson och Torbjörn Bondesson från Malmö Stadsbibliotek. Det går även bra att kontakta Mimmi Widner mimmi.widner@malmo.se för frågor kring projektet.

Intressant e-boksavtal

Som vi tidigare har bloggat om, börjar det hända saker när det gäller e-böcker och bibliotek

Ordfront förlag, Stockholms stadsbibliotek och Publit har inlett ett samarbete, rapporterar både DN och Sveriges radio.

Under rubriken Enad front för e-boken på bloggen Digitala biblioteket berättar Mikael Petrén på Stockholms stadsbibliotek mer om varför det här samarbetet är så intressant:
"SSB har idag undertecknat ett ytterst viktigt avtal – ett pilotprojekt mellan bokförlaget Ordfront och Stockholms stadsbibliotek. Rent tekniskt är avtalet enkelt. Idéerna bakom dem desto större. Och symboliskt tror jag rent av det kan vara banbrytande!

Avtalet gäller ett pilotprojekt för e-boksutlåning som sträcker sig över 20 månader. Rent faktiskt får då biblioteket tillgång till ytterligare 300 e-böcker. Förutom att Stockholms stadsbibliotek genom detta kan erbjuda fler e-bokstitlar totalt, kan vi också erbjuda låntagarna helt nyutgivna böcker (många av förlagen håller i dag nya e-böcker i karantän, som kan sträcka sig från i ett par månader till obestämd tid).

Det som är banbrytande är att vi får tillfälle att testa modeller för e-boksutlåningen och samarbete över huvud taget. Jag har länge förespråkat en differentierad modell, där äldre e-böcker skulle vara billigare att låna ut än nya"

Och så här säger Ordfronts vd, Pelle Andersson:
" Biblioteken är oerhört viktiga för kunskapsspridningen i samhället och lönekuvertets storlek ska inte avgöra vilka böcker folk ska läsa – därför ska alla böcker finnas på biblioteken. Även e-böckerna. Detta pilotprojekt är ett första försök att lösa de problem som förlagen och biblioteken står inför."

E-boksenkät på Stockholms stadsbibliotek

DN skriver idag om den e-boksundersökning som Stockholms stadsbibliotek genomfört. Den visar på att e-böcker är ett mycket uppskattat inslag i bibliotekens utbud, 2 av 10 låntagare skaffar lånekort på Stockholms stadsbibliotek enbart för att läsa e-böcker. Men man tycker att utbudet är för dåligt och att karantänen är ett problem.

Enkätanalyserna från E-boksenkäten finns påbloggen Digitala biblioteket, där  virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek skriver om arbetet med digitala bibliotekstjänster. Där finns också en översikt över hur läget ser ut när det gäller förlagens karantän av e-böcker via biblioteken.

Missa inte virtuella enhetens chef Mikael Petrén, som kommer att medverka vid vårt e-boksseminarium 19/11!