KRUT - att gestalta ett jämställt rum

Vi bad vår studentmedarbetare Elise Jönsson skriva ett blogginlägg om KRUT, Malmö stadsbiblioteks nya kreativa mötesplats för unga vuxna, ett projekt som fått biblioteksutvecklingsbidrag från Region Skåne.

Men först en kort presentation av Elise och hennes tankar om bibliotek!

Elise Jönsson 

Vem är du? 
Jag heter Elise Jönsson och jag arbetar som studentmedarbetare inom biblioteksutveckling på Region Skånes kulturförvaltning. Jag studerar masterprogrammet Hållbar stadsutveckling, ledning, organisering och förvaltning vid SLU Alnarp. 

Vad inrymmer ett bibliotek för dig? 
När jag fick frågan om hur jag ser på bibliotek, dess samhällsfunktion och vad det inrymmer, tänkte jag mig ett offentligt rum bestående av olika funktioner, intressen och sinnevärldar. Av många förknippas biblioteket med dess traditionella utformning och användningsområde. En karaktär som präglas av höga hyllor vars placeringar kan skapa känslan av en sammanbunden mur. En mur mot världen men också en mur om världen. I detta rum finns för dem som kan tyda böckernas ryggar en mångfald av berättelser, tankar, idéer, fantasier, svårigheter eller kanske rent av lösningar på något som vi människor står inför. Upplevelserna av bokryggarna skiljer sig åt. För alla de människor som passerar är de inte lika tillgängliga, eller kanske lika intressanta. För någon är biblioteket främst en plats att få ro på. En möjliggörare för att tänka fritt och kanske rent av stora tankar. Ett rum att hitta sig själv i.

KRUT - att gestalta ett jämställt rum

Malmö stadsbibliotek har i samarbete med White arkitekter, Tjejer i Förening och 18 unga Malmöbor skapat en mötesplats för unga vuxna mellan 16 till 30 år. Tankarna kring projektet tog sin början 2016 då en projektgrupp på biblioteken i Malmö (BIM) fick ansvaret att definiera ett koncept i syfte att möjliggöra för varje medborgares rätt att få sina röster hörda. KRUT blev namnet för projektet vars arbetssätt skulle präglas av nya laborativa metoder i samverkan med medborgare och andra aktörer i Malmö. De olika samarbetspartnerna inom KRUT fick olika ansvarsområden baserat på tidigare erfarenheter och kompetensområden. Med den samlade kompetensen har målet varit att kunna bidra till en nyskapande och fördjupad kunskapsprocess. I metodboken för KRUT går det att läsa att ”Projektet utgår från ett kompensatoriskt förhållningssätt där de som saknar resurser, plattform och sammanhang kan få stöd och tillgång till nya möjligheter och gemenskaper”. Med projektet har Malmö stadsbibliotek vidgat bibliotekets användningsområden genom nya angreppssätt och metoder. KRUT är en kreativ mötesplats bestående av rum med transparenta väggar i varierande storlekar och med olika användningsområden. På Studio går det att spela in musik eller poddar. Bioteket är utformat så att det kan göras om till en blackbox för exempelvis filmvisning eller föreställningar. De andra rummen på KRUT är Projektrummet, Workshopen, Stadskontoret samt Galleri 3x4m som är en utställningsyta där det finns möjlighet att ställa ut under en treveckorsperiod.

Studio KRUT

Metodboksrelease på KRUT
Fredagen den 23 november bjöd Malmö stadsbibliotek tillsammans med White arkitekter och Tjejer i förening in till release av metodboken Att gestalta ett jämställt rum, en vecka efter KRUT:s officiella invigning den 17 november. Samtalet leddes av Viktoria Percovich Gutierrez, hållbarhetsstrateg på White arkitekter och Vlora Makolli, verksamhetsutvecklare för Tjejer i förening. Percovich Gutierrez inledde med att beskriva KRUT som en plats vars mål är att möjliggöra för yttrande och

På spaning efter demokrati och fri åsiktsbildning i praktiken

 Loreta Maloku och Vlora Makolli från Tjejer i förening

Jag upplever oro inför det kommande valet och funderar ofta på hur mitt dagliga agerande kan påverka i förstärkt demokratisk riktning. Där fri åsiktsbildning och mänskliga rättigheter är viktiga element i samhällsbygget.
Förra veckan mötte jag två unga kvinnor som fick mig känna hopp om demokratins utveckling och framtiden. Vlora Makolli och Loreta Maloku arbetar i Tjejer i förening när de inte studerar. De arbetar aktivt för stärkt demokrati genom det treåriga projektet Fördomsfri jämlikhet med medel från Allmänna arvsfonden. Projektet drivs av ABF Malmö/Tjejer i förening och syftar till att skapa möten och dialog mellan unga från olika geografiska områden i Malmö som idag inte har naturliga mötesplatser. Privata aktörer som Stena fastigheter deltar också genom att öppna upp sina lokaler som mötesplatser. Man vill även synliggöra och förebygga fördomar genom att arrangera aktiviteter med kreativt skapande i fokus.
Malmö kommun ansluter till projektet genom att anställa 140 ungdomar mellan 16-19 år som demokratiambassadörer inom ramen för Ung i sommar. Kommunen är möjliggörare genom att anställa de unga i programmet Ung i Sommar som är en form av sommarpraktik och drivs utifrån Malmö stads övergripande mål att öka sysselsättningen och ge Malmös ungdomar tillgång till en meningsfull fritid.
Tjejer i förening kommer sedan handleda och samordna insatserna. De kommer på olika sätt att stimulera till ökat valdeltagande bland annat genom att skicka sms till ungdomar som har anmält intresse för att bli påminda på valdagen.
Garaget och Malmö Stadsbibliotek är två av tio platser som kommer att fungera som mötesplatser och kontor för demokratiambassadörerna under sommaren. KRUT är en öppen plats och verksamhet för unga på Malmö stadsbibliotek som öppnar i början av juli och invigs under hösten. Rummen är formgivna av ungdomar i samarbete med White arkitekter.

KRUT är en mötesplats för aktiviteter och tillhandahåller vägledning, verktyg och relevanta nätverk för skapandet genom nya uttryck i bild, text och film. Ett rum där de unga själva och med stöd kan utforska sin egna demokratiska röst. KRUT har erhållit biblioteksutvecklingsmedel från Region Skånes kulturförvaltning. Gå gärna in på KRUTs superfina Instagramflöde via Malmö stads hemsida.
Jag som arbetar både med bibliotek, studieförbund och idéburen sektor ser med glädje hur ett bra samarbete mellan de olika parterna tagit form här. Med utgångspunkt från de ungas intresse och engagemang skapas möjlighet för egna uttryck och ett välkomnande att gå och rösta.


/Ann Lundborg

Läsfrämjande insatser på folkbibliotek i södra Sverige

Folkbibliotekens uppdrag att verka läsfrämjande har lyfts fram i Litteraturutredningen, i proppen Läsa för livet och nu senast i Kulturrådets Handlingsprogram för läsfrämjande.

För att kunna bedriva ett framgångsrikt läsfrämjande arbete behöver vi ställa oss frågorna: 

• Vad innebär det att främja läsning?
•  Vilka metoder används? Hur har de fungerat?
•  Vilka insatser genomför man på biblioteken?
•  Hur kopplas det läsfrämjande arbetet till bibliotekens uppdrag, i biblioteksplaner och andra styrdokument?

I ett forskningsprojekt i sex sydliga län och regioner har de regionala biblioteksverksamheterna  (i Blekinge/ Kronoberg, Halland, Jönköpimg, Kalmar  och Skåne) tillsammans och med stöd från Kulturrådet försökt få en bild av detta arbete. En enkät skickades i våras ut till alla kommunbibliotek och svar kom in från drygt 80 av biblioteken. Catarina Schmidt, lektor i pedagogik och i sin forskning inriktad på läsning har gjort en rapport utifrån de ca 480 exempel på läsfrämjande insatser på dessa bibliotek.

På konferensen i Hässleholm den 26 februari får vi höra Catarina S. berätta om sina iakttagelser, men också Kulturrådets forskare Jonas Andersson om internationell och nationell läsforskning och KUR:s handläggare för läsfrämjande, Nina Frid,  om hur man avser att arbeta de närmaste åren. Sex olika kommuner ger också konkreta exempel på hur man arbetat läsfrämjande i praktiken med små och stora barn, ungdomar och vuxna.

Vi hoppas på ett brett deltagande från hela södra Sverige. Sista anmälningsdag är framflyttad till den 13 februari. Hela programmet här.

Bild från rapporten "Vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut"

 

Läsning från många håll

Unga läsare i Norden
Varför läsa litteratur, Pojkars läsning och Litterär och medial kompetens var några av ingångarna när Kulturrådet arrangerade ett nordiskt expertmöte om litteratur och läsfrämjande för barn och unga i Lund för två veckor sedan. Nu kan man lyssna på föreläsningarna som presenterar forskning och nationella läsfrämjande projekt från de nordiska länderna.

Läsombud, boken kommer ...
I senaste numret av Länsnytt (Stockholms länsbibliotek) har temat bibliotek för äldre. Spännande att läsa om bl.a. bok- och filmcirklar, hur man jobbat med läsombud och boken kommer-verksamhet på olika sätt. Olika former av samarbeten med studieförbunden tas också upp.

Framsidan, Kultur i Västs magasin om biblioteksfrågor, har också fokus på läsning i sitt senaste nummer. Om böcker i gränsland mellan fakta och fiktion, musik och läsfrämjande och mycket mer.

Ungdomslitteratur eller cross-over

För drygt en vecka började vi planera för höstens författardag i Hässleholm. Om någon undrar så är datumet den 19 november. Dagen är ju ett samarbete mellan Författarcentrum, Kultur Skåne, Länsbibliotek Sydost, Länsbibliotek Jönköping och Regionbibliotek Kalmar och vi sågs i Nässjö som ligger någonstans mitt emellan, i deras fina kulturhus Pigalle. Olika tema och olika författare hann vi diskutera och fortsätter nu under våren med regelbundna möten via nätet.Vi har fått flera önskemål om författare som vi tittar närmare på. Den som deltog förra året i november minns att Jessica Schiefauer talade om att skriva crossover för unga och unga vuxna och flera hade velat höra mer om detta.

Nu finns möjlighet att läsa och höra mer dels i lördagens avsnitt av Lundströms bokradio där Monica Masri hade ett inslag om ungdomsböcker/crossover http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4381 och i en söndagsartikel i SvD om samma sak http://www.svd.se/kultur/en-bok-for-alla_7860172.svd.