fredag 24 maj 2019

Fem frågor till Figge Heurlin





Figge Heurlin är projektledare för Unga berättarakademin. Vi har ställt fem frågor till honom.

Hej Figge Heurlin, vem är du?
Jag är film- och skrivpedagog, manusförfattare och filmmakare. Mellan 2009-2013 har jag arbetat på Drömmarnas Hus i Malmöstadsdelen Rosengård. Där har jag skrivit och gjort film tillsammans med barn och unga, bl.a. de två webb-tv-serierna och filmerna "Under" och "Deminas hämnd". Innan dess har jag arbetat i flera år inom film och tv som regiassistent mm. Jag har varit lärare i kreativt skrivande och har en gedigen utbildning inom skrivande från Biskops-Arnö, Lunds Universitets Författarskola, North by Northwest m.fl.


Vad är Unga berättarakademin?
Det är en skrivarverkstad som går på distans och i form av läger för unga, 13-19, i Skåne som vill arbeta med text och berättande oavsett uttrycksform (litteratur, filmmanus, scen, spel, serier, låttexter etc). Unga berättarakademin drivs som ett pilotprojekt av Hörby Kulturskola med stöd från Region Skåne i syfte att pröva nya metoder för att arbeta med kreativt skrivande för unga. De som är intresserade av lägret kan mejla till ungaberattarakademin@horby.se . 


Varför tycker du att ska man gå Berättarakademien?
För att dela med sig av sina berättelser och tankar, för att ta del av andras berättelser och tankar, för att sätta ord på det man vill förmedla och för att mötas och växa.


Har du några tips till bibliotekspersonal som möter unga människor som vill utveckla sitt litterära skapande?

Hjälp de unga att hitta intresserade läsare och lyssnare som kan ge respons. Kanske kan ni ordna någon uppläsning på biblioteket eller kanske finns det någon läsecirkel som skulle kunna läsa och ge respons på deras texter. Och tipsa så klart om Unga berättarakademin. Vi har skickat ut mejl med information till alla bibliotekschefer och barn- och ungdomsbibliotekarier på folkbiblioteken i Skåne.


Vad hoppas du händer med Unga berättarakademin i framtiden?
Först hoppas vi att vi hittar en grupp ungdomar som vill vara med i höst och att vi tillsammans får en spännande och inspirerande upplevelse. Sen önskar vi att det får fortsätta under 2020. Då vill vi sprida kunskap om det vi gjort, inspirera till att arbeta med kreativt skriande på nya sätt och kanske även till att använda distans- och lägerverksamhet som ett sätt för andra ämnen att kunna finnas på t.ex. kulturskolor som slår sig ihop och får ett större upptagningsområde. Och så hoppas vi att det ska bli en verksamhet som kan fortsätta och utvecklas och inspirera unga till skapande i framtiden.


onsdag 15 maj 2019

Fem frågor till Görel Reimer!




Görel Reimer är bibliotekarie och bibliotekssamordnare på Vellinge bibliotek och representant i den skånska referensgruppen inom Digitalt först med användaren i fokus.

1. Hur arbetar Vellinge bibliotek idag med det digitala uppdraget?
Vi har under våren haft två olika satsningar mot våra äldre brukare. På ”VR för seniorer” fick deltagarna besöka sitt drömresemål via Google Earth. Några gånger per termin erbjuder vi träffar under rubriken ”Appar för din telefon och surfplatta”, riktade både mot nybörjare och de som har lite vana. Vi har också satsat på VR och greenscreen. ”Åk jorden runt på biblioteket med greenscreen” och ”Gör ditt påskkort i greenscreen” är några av de lovaktiviteter vi har erbjudit. Vi har även haft workshops där barn har fått skapa egna sagor. Det har inneburit både att skriva, rita och printa ut bilder som är tagna med hjälp av greenscreen-tekniken. I maj har vi en workshop där barn skapar en undervattensvärld i lera och vattenfärg som sedan filmas med 360-kamera och som slutligen ska kunna upplevas i VR. En annan målgrupp som vi har nått via vår VR-satsning är de LSS-boenden som finns i kommunen. Där har vi anordnat visningar på förfrågan.
Görel Reimer, bibliotekssamordnare i Vellinge och medlem i referensgruppen 2019.
Foto: Region Skåne

måndag 13 maj 2019

Regionala biblioteksrådet uttalar sig gemensamt om: Demokratins skattkammare – Förslag till en nationell biblioteksstrategi


Via en omvärldsanalys, fördjupande rapporter, ett utkast till strategi, ett flertal dialogkonferenser och mottagande av skriftliga synpunkter lämnade Sekretariatet vid Kungliga biblioteket det slutliga förslaget till nationell biblioteksstrategi till Regeringen den 7 mars. Nu stundar en beredning och prioritering av de förslag som lämnats.

Den skånska bibliotekssektorn har på olika sätt aktivt engagerat sig i arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi, bland annat genomfördes en dialogkonferens den 4 oktober 2018 i Hässleholm tillsammans med sydlänen. Synpunkter på utkastet till strategi framfördes från biblioteksrepresentanter från hela bibliotekssektorn.

Det regionala biblioteksrådet har vid sitt möte i Hässleholm den 26 april diskuterat och behandlat förslaget till strategi. Inför den återstående beredningen av förslagen i strategin är detta uttalande ett ytterligare medskick i denna avgörande process.

Det regionala biblioteksrådet i Skåne består av representanter från regional biblioteksverksamhet, från folk-, skol-, forsknings- och sjukhusbibliotek och från den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningen vid Lunds universitet. Här nedan följer rådets synpunkter på Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi.



Prioritera nationella biblioteksuppdrag
Region Skåne har i ett tidigare yttrande över utkastet till strategin framfört att en nationell biblioteksstrategi i huvudsak bör fokusera på de resurser, den stödstruktur och den kompetensutveckling som är gynnsam att samverka kring nationellt eller som lämpligast kan hanteras av en nationell biblioteksfunktion. Det regionala biblioteksrådet konstaterar med tillfredsställelse att det färdiga förslaget till strategi fokuserar till stor del på gemensam nationell infrastruktur för kunskapsstöd och kompetensutveckling till dem som arbetar på Sveriges alla bibliotek och på nationella digitala bibliotekstjänster. Att få juridisk rådgivning, kunskapsunderlag, stöd i omvärldsanalys, hjälp att ta fram kvalitetsindikatorer och andra mått för verksamheten är värdefullt och efterlängtat. En nationell digital struktur, med nationellt finansierat innehåll, skulle frigöra tid och resurser för många bibliotek.

Digidel i Båstad: Digitalt utanförskap + Baserat på verkliga problem + Samarbete= Digidel-aktivitet


Båstad kommun blev i november 2018 beviljade finansiering från Internetstiftelsen för att starta ett Digidel-center i kommunen. Tillsammans med 14 andra kommuner spridda runt om i Sverige. Intresset var enormt stort denna omgång; Internetstiftelsen fick in 50 ansökningar.

Jag och Annelie åker dit för att ta reda på mer. En vanlig torsdag i slutet av mars är det grått och gatorna är tomma. Långt ifrån det soldränkta, tennisintensiva centrum som man kanske främst förknippar kommunen med. Vi kommer lagom till lunch och det visar sig att det är få restauranger som är öppna. På huvudgatan ligger bokhandeln, vi går in i och ber om restaurangtips. Tacksamma över tips och lyriska över att detta är en bokhandel vi trivs i, går vi åter ut i det grå och letar upp restaurangen.

Mätta, nöjda och nyfikna kommer vi till kommunhuset och träffar projektledaren Fredrik Grubb.



Fredrik Grubb, projektledare för införandet av Digidel i Båstad.
Foto: Region Skånes Kulturförvaltning

torsdag 2 maj 2019

BiblioTech för digital delaktighet på Höganäs bibliotek

Digitala boxar på turné och ett målmedvetet arbete med de prioriterade grupperna - klart vi blev nyfikna på BiblioTech på Höganäs bibliotek! Vi bad därför projektledarna Maria Andersson och Nevena Pesic att gästblogga om projektet som finansieras av medel från Stärkta bibliotek 2018. Här kommer deras blogginlägg:

Maria Andersson och Nevena Pesic, projektledare för BiblioTech
på Höganäs bibliotek, gästbloggar.

BiblioTech

På Höganäs bibliotek pågår just nu ett projekt som vill minska de digitala klyftorna i samhället. Projektledare är Maria Andersson och Nevena Pesic.
Projektet kallas BiblioTech och vill på olika sätt bidra till att fler människor kan bli delaktiga i den tekniska utvecklingen. Samhället blir alltmer digitaliserat vilket naturligtvis har sina fördelar men det kan också bidra till att olika grupper hamnar i ett digitalt utanförskap.

Teknikhjälp
Många äldre drabbas av detta digitala utanförskap och till våra seniorer erbjuder biblioteket teknikhjälp. Om man behöver hjälp med till exempel sin mobiltelefon, dator eller surfplatta kan personalen på biblioteket hjälpa till. Vi erbjuder oss också att komma ut till olika seniorboende om man är en liten grupp som vill ha hjälp med en specifik fråga. Vi kan också hjälpa till med bibliotekets olika e-tjänster.
Projektet vill också bidra till att våra nya svenskar får vägledning in i det svenska samhället. På olika träffar och workshops demonstrerar vi både bibliotekets och kommunens digitala tjänster.

Aktiviteter för barn och unga
För barn och ungdomar satsar vi på olika aktiviteter. Målet är att barnen ska lära sig teknik på ett roligt sätt. En gång i månaden kan barn mellan 6-12 år besöka barnavdelningen på Höganäs bibliotek. Då kommer man att kunna prova på digitala spel, robotar, programmering och teknikpyssel. Det kommer också att komma tillfällen när man kan få prova på VR-teknik. Då kommer vi att samarbeta med kulturskolan i kommunen och deras kompetenta personal.

                          

Lådor på turné
Under året planeras också några tillfällen när BiblioTech ger sig ut på turné mellan de olika filialerna i kommunen. Då tar vi med oss våra digitala boxar som bland annat innehåller en bärbar dator, ipads och blue-bots.
Genom att arbeta med digital delaktighet både i och utanför biblioteket hoppas vi att nå nya besökare som blir inspirerade att besöka och använda biblioteket för andra ändamål än de traditionella.
Vi hoppas på att projektet kan fortsätta i höst. Speciellt vår teknikhjälp för seniorer har blivit väldigt uppskattat.

/ Maria Andersson och Nevena Pesic, Höganäs bibliotek

tisdag 16 april 2019

Nytt nordiskt-baltiskt projekt om design thinking på bibliotek


Andrea Hofmann, utvecklare på Biblioteken i Malmö, gästbloggar här om ett nytt nordiskt-baltiskt samarbetsprojekt om design thinking på bibliotek.

"Design thinking for libraries"
I januari 2015 lanserade IDEO, Chicago Public Libraries och Århus bibliotek innovationsverktyget "Design Thinking for Libraries". Det är en heltäckande resurs för biblioteksmedarbetare som vill utveckla sin verksamhet genom användarorienterad innovation. Metodmaterialet utvecklades med stöd från Bill och Melinda Gates Foundation. Det översattes till svenska 2018.

Metodmaterialet för design thinking på
bibliotek finns att hämta på svenska
Utforska och testa metodmaterialet
Det nya projektet "Human-centered design in Nordic & Baltic Libraries" som Biblioteken i Malmö deltar i, handlar om att utforska och testa metodmaterialet från ”Design Thinking for Libraries” närmare, både lokalt och tillsammans på nätverksträffar. Varje bibliotek går in i projektet med en egen innovationsprocess som används som en lokal utmaning och som också blir ett verktyg att labba ifrån för att testa metoden.

måndag 25 mars 2019

Fokus digitalt i Ystad - all personal deltog i workshop kring självskattningstestet inom Digitalt först med användaren i fokus


Ingrid Borg, IT-bibliotekarie och Anna Sonesson, bibliotekarie i Ystad


Självskattningstestet inom det nationella projektet Digitalt först med användaren i fokus är utvecklat av läns- och regionbiblioteken i Dalarna, Stockholm, Uppsala och Örebro. Testet innehåller fyra bakgrundsfrågor och 24 påståenden som du ska ta ställning till utifrån din yrkesroll. Det utgår från EU:s ramverk Digcomp 2.0 (The European Digital Competens Framework for citizens). Detta ramverk lyfter fram de digitala kompetenser som är nödvändiga för att vara en fullt delaktig medborgare.

onsdag 20 mars 2019

Stora utvecklingsdagen 2019 i bilder

Vilken härlig dag vi fick på Studio i Malmö den 14 mars! Vi vill tacka alla medverkande och alla besökare för att ni var med och skapade så fin stämning på Stora utvecklingsdagen 2019.
Det hela inleddes med finstämd sång av manskören Svanholm singers och deras dirigent Sofia Söderberg, som också är Region Skånes kulturpristagare 2018. En och annan tår trillade i salongen.
Vi fick en trendspaning inom biblioteksutveckling från utvecklare Anna Åkerberg från den regionala biblioteksverksamheten i Skåne, och från Peter Björkman, handläggare för Stärkta bibliotek på Kulturrådet.
Moderatorn Anders Mildner fortsatte sedan med flera fördjupande intervjuer med projektdeltagare från olika skånska bibliotek, som frikostigt delade med sig av tips och erfarenheter från olika former av utvecklingsarbete inom tre teman; demokrati och inkludering, samverkan och läsning.
Hörby-författaren Lina Wolff inledde temat läsning med en veritabel lovsång till sin hemby, och läste högt ur sin roman De polyglotta älskarna.
Den stora biblioteksmässan som var öppen under delar av dagen bjöd på 20 utställare från hela Skåne - bibliotek som alla hade fått utvecklingsbidrag under 2017, och där de flesta också har hunnit avsluta sina projekt.
Läs mer om de medverkande projekten här.

Mot slutet av dagen tog vi del av en inspirationsföreläsning per länk med Nina Simon från Santa Cruz museum of art and history, som också är initiativtagare till den globala rörelsen OFBYFORALL, som handlar om att göra verksamheter, som bibliotek och museer till exempel, tillgängliga för fler med hjälp av delaktighet. Otroligt inspirerande!

Vi hoppas och tror att alla som var där gick hem med nya idéer, bekantskaper och en skön känsla av att vara del av en positiv, stark och viktig skånsk bibliotekskultur.
Stora utvecklingsdagen kommer tillbaka nästa år. Då är det de biblioteksprojekt som fick utvecklingsbidrag under 2018 som tar plats i rampljuset och får chansen att inspirera andra till utveckling.
Nu låter vi bilderna berätta!




























torsdag 7 februari 2019

Kompetensutvecklingsinsatser, våren 2019

KRUT på Malmö stadsbibliotek - en mötesplats för unga vuxna mellan 16 till 30 år.
Foto: Mimmi Widner


Nu har vi publicerat alla aktuella kompetensutvecklingsinsatser under våren 2019, se kalenderhändelser för biblioteksutveckling. Om du inte redan prenumererar på våra kalenderhändelser och nyhetsbrev, passa på att göra det - du hittar möjligheten till höger på sidan dit länken leder.

Den första kompetensutvecklingsdagen är redan den 14 februari och den sista för våren den 10 juni.

Dagarna spänner över följande ämnen och projekt:
Bokstart, Bokprovning, Bemötande, Bibliotek i områden med socioekonomiska utmaningar, Biblioteksplaner, Bussresa till NextLibrary, Chefsmöte, Digitalisering, Jämställdhets- och delaktighetsprocesser (KRUT), Nationella minoriteter, Mediavanor och källkritik, Länkade data, PubMed och 1177 och sist, men inte minst, Stora utvecklingsdagen (SUD).

Inom projektet Digitalt först med användaren i fokus, samarbetar vi med Biblioteken i Malmö, Folkbiblioteken i Lund och Helsingborgs stadsbibliotek i de flesta arrangemang som handlar om digitalisering.

Boka in datumen i din kalender och välkommen med din anmälan!


fredag 18 januari 2019

KRUT - att gestalta ett jämställt rum

Vi bad vår studentmedarbetare Elise Jönsson skriva ett blogginlägg om KRUT, Malmö stadsbiblioteks nya kreativa mötesplats för unga vuxna, ett projekt som fått biblioteksutvecklingsbidrag från Region Skåne.
Men först en kort presentation av Elise och hennes tankar om bibliotek!

Elise Jönsson 
Vem är du? 
Jag heter Elise Jönsson och jag arbetar som studentmedarbetare inom biblioteksutveckling på Region Skånes kulturförvaltning. Jag studerar masterprogrammet Hållbar stadsutveckling, ledning, organisering och förvaltning vid SLU Alnarp. 

Vad inrymmer ett bibliotek för dig? 
När jag fick frågan om hur jag ser på bibliotek, dess samhällsfunktion och vad det inrymmer, tänkte jag mig ett offentligt rum bestående av olika funktioner, intressen och sinnevärldar. Av många förknippas biblioteket med dess traditionella utformning och användningsområde. En karaktär som präglas av höga hyllor vars placeringar kan skapa känslan av en sammanbunden mur. En mur mot världen men också en mur om världen. I detta rum finns för dem som kan tyda böckernas ryggar en mångfald av berättelser, tankar, idéer, fantasier, svårigheter eller kanske rent av lösningar på något som vi människor står inför. Upplevelserna av bokryggarna skiljer sig åt. För alla de människor som passerar är de inte lika tillgängliga, eller kanske lika intressanta. För någon är biblioteket främst en plats att få ro på. En möjliggörare för att tänka fritt och kanske rent av stora tankar. Ett rum att hitta sig själv i.

KRUT - att gestalta ett jämställt rum

Malmö stadsbibliotek har i samarbete med White arkitekter, Tjejer i Förening och 18 unga Malmöbor skapat en mötesplats för unga vuxna mellan 16 till 30 år. Tankarna kring projektet tog sin början 2016 då en projektgrupp på biblioteken i Malmö (BIM) fick ansvaret att definiera ett koncept i syfte att möjliggöra för varje medborgares rätt att få sina röster hörda. KRUT blev namnet för projektet vars arbetssätt skulle präglas av nya laborativa metoder i samverkan med medborgare och andra aktörer i Malmö. De olika samarbetspartnerna inom KRUT fick olika ansvarsområden baserat på tidigare erfarenheter och kompetensområden. Med den samlade kompetensen har målet varit att kunna bidra till en nyskapande och fördjupad kunskapsprocess. I metodboken för KRUT går det att läsa att ”Projektet utgår från ett kompensatoriskt förhållningssätt där de som saknar resurser, plattform och sammanhang kan få stöd och tillgång till nya möjligheter och gemenskaper”. Med projektet har Malmö stadsbibliotek vidgat bibliotekets användningsområden genom nya angreppssätt och metoder. KRUT är en kreativ mötesplats bestående av rum med transparenta väggar i varierande storlekar och med olika användningsområden. På Studio går det att spela in musik eller poddar. Bioteket är utformat så att det kan göras om till en blackbox för exempelvis filmvisning eller föreställningar. De andra rummen på KRUT är Projektrummet, Workshopen, Stadskontoret samt Galleri 3x4m som är en utställningsyta där det finns möjlighet att ställa ut under en treveckorsperiod.

Studio KRUT
Metodboksrelease på KRUT
Fredagen den 23 november bjöd Malmö stadsbibliotek tillsammans med White arkitekter och Tjejer i förening in till release av metodboken Att gestalta ett jämställt rum, en vecka efter KRUT:s officiella invigning den 17 november. Samtalet leddes av Viktoria Percovich Gutierrez, hållbarhetsstrateg på White arkitekter och Vlora Makolli, verksamhetsutvecklare för Tjejer i förening. Percovich Gutierrez inledde med att beskriva KRUT som en plats vars mål är att möjliggöra för yttrande och

Inga förändringar för utvecklingsbidrag till bibliotek under 2019

Som ni alla har kunnat läsa i nyhetsflödet har Region Skånes nya kulturnämnd nu sammanträtt och på sammanträdet den 10 januari togs beslut om verksamhetsplan och budget för 2019. I december beslutade regionfullmäktige om en minskad ram för kulturnämnden med den effekt att regionbidraget minskas med totalt 17,1 miljoner kronor.

"Business as usual" för den regionala biblioteksverksamheten
För den regionala biblioteksverksamheten som är ett lagstadgat uppdrag och en statsbidragsmottagande verksamhet inom kulturförvaltningen görs inga neddragningar eller andra förändringar under 2019. För denna del av kulturförvaltningens verksamhet är det ”business as usual”. Vi arbetar vidare efter den beslutade regionala biblioteksplanen och kommer att under 2019 fortsatt kunna utlysa bidrag för kunskapsdelning, kompetensutveckling, biblioteksutveckling och experimentspår. Härutöver fortsätter satsningar såsom Bokstart, Digitalt först, nätverksarbete och planerade konferenser. För att följa med i vår verksamhet som finns till för er, vill vi uppmana alla att prenumerera på vårt nyhetsbrev om biblioteksutveckling och att hålla koll på vår facebooksida, Biblioteksutveckling Region Skåne.

Intensivt år för förvaltningen
För stora delar av kulturförvaltningens övriga verksamhet blir 2019 ett intensivt år för att anpassa kulturnämndens budget till regionfullmäktiges beslut. Kulturnämnden gör uppehåll när det gäller utlysningar av sökbara utvecklingsmedel, verksamhetsbidragen fryses i stort sett på samma nivå som 2018 och förvaltningens administration minskar med 3 miljoner kronor. Kulturnämnden kommer också enligt regionfullmäktiges beslut att göra en översyn av bidragsstrukturen och villkoren för bidrag under 2019.

Planerar att förlänga kulturplaneperioden
Ny mandatperiod och nya förutsättningar gör att kulturnämnden planerar att förlänga perioden för den regionala kulturplanen för Skåne 2016-2019, så att den sträcker sig till och med 2020. Samråd om den nya kulturplanen hölls på bibliotekschefsinternatet i oktober. Beslut om en eventuell förlängning tas på kulturnämndens sammanträde den 14 februari. Detta ger oss mer tid och möjligheter till analys och dialog.

Introduktion av ny kulturnämnd
Precis som i kommunerna får också Region Skånes kulturnämnd många nya politiker – hela 18 av 22 är nya. I februari månad arrangerar förvaltningen en introduktion för den nya nämnden.
Här ser ni ledamöterna i Region Skånes kulturnämnd.

Gästblogg: Mer för fler och Stärkta bibliotek, ett lyft för Landskrona stadsbibliotek











Susann Ek, bibliotekschef i Landskrona, som gästbloggar hos oss idag:


Mer för fler och Stärkta bibliotek, ett lyft för Landskrona stadsbibliotek
Ibland har en som notorisk projektbidragsansökare flow. Ibland kommer en utlysning i alldeles rättan tid. Och med helt rätt kriterier. Och med rejält med pengar i potten. Det händer inte ofta. Men det kan hända. Och det hände oss i Landskrona i våras.

Stadsbiblioteket ligger i ett av Landskronas två socialt utsatta områden vilket självklart påverkar både arbetsmiljö och besökssiffror. Då det finns flera stora kulturinstitutioner i staden som delar på kulturbudgeten är det dessutom knapert med resurser. Under senare år har därför i princip all verksamhetsutveckling skett i samband med att vi erhållit projektmedel. 

Under våren 2017 fick vi möjlighet att arbeta med tjänstedesign i form av Kundresan.  Kundresan är i korthet en metod där kartläggning av kundens kontaktytor med verksamheten ligger till grund för ett förbättringsarbete. Vi skapade personas och listade diskfrågor, identifierade och åtgärdade lågt hängande frukter (enklare problem) och skrev handlingsplaner för de problem som krävde mer omfattande åtgärder. Vi gillade metoden. Den var enkel att arbeta med, utgick från ett kundperspektiv och gav snabba resultat. Vi sökte därför till första omgången av SKL:s utvecklingsprogram Mer för fler – hur når vi fler inom kulturområdet?, där bibliotek och kulturskolor erbjuds utbildning i just tjänstedesign, genom verktyget Innovationsguiden.

Vår utmaning, Hur kan vi skapa välkomnande och angelägna mötesplatser för Landskronaborna?
Målgrupper: Främst barn 9-13 år samt vuxna ”efter SFI”
, var brett formulerad men tanken var inte att vi bara skulle arbeta med ett projekt. Vi tänkte långsiktigt. Vi skulle ändra hela vårt arbetssätt och alla på biblioteket skulle vara med. Så parallellt med utbildningsdagarna i Stockholm och fokusgruppsarbeten ordnade vi workshops med metoder från Innovationsguiden på våra personalmöten. Köpte whiteboardtavlor och post it-lappar. Och testade lösningar.

Workshop på personalmöte.

När Mer för fler avslutades i maj i år hade vi startat ett biblioteksråd för barnen, kreativa verkstaden Biblioteksklubben (med inspiration från LabLandskrona) på onsdagskvällar och Maker space en lördag i månaden. 

Biblioteksklubben gör slime.

torsdag 13 december 2018

Fem frågor om Kultur och hälsa



Jenny Åhrlin är bibliotekarie på Båstads bibliotek och tillsammans med Helena Strömblad ansvarig för experimentspårsprojektet Kultur och hälsa. Vi har ställt fem frågor till Jenny.

Ni har under hösten drivit ett projekt som heter Kultur och hälsa. Vad har syfte varit med ert projekt?
Vi ville lyfta fram kulturens betydelse för människors hälsa och valde att sätta fokus på dans (eftersom vi är två bibliotekarier som älskar att dansa och har upplevt vad dansen har att ge). Utifrån vårt tidigare projekt Vi läser film ville vi utveckla konceptet att knyta samman olika kulturella uttrycksformer för att bredda tilltalet och ge möjlighet att uppleva och fundera kring dans utifrån flera infallsvinklar.

Fem frågor till Cecilia Brisander

Foto: Hans Alm


Cecilia Brisander är nytillträdd handläggare på Kulturrådet för nationella minoriteters litteratur. Vi har ställt fem frågor till Cecilia.

Vad ingår i ditt uppdrag?
Kulturrådet har ett särskilt stöd för att främja utgivning och spridning av litteratur på minoritetsspråk. Det är ett tidsbegränsat regeringsuppdrag som vi genomför 2017-2019. Tanken med uppdraget är att det ska ge bestående effekter även efter 2019. Vi prioriterar litteratur för barn och unga. Vidare ingår det i uppdraget att i samverkan med romska företrädare och sakkunniga genomföra läsfrämjande insatser för romska minoriteter. 1 september 2018 började jag som handläggare på Kulturrådet för att genomföra uppdraget.

torsdag 8 november 2018

Fem frågor om LibLab på Staffanstorps bibliotek


Vi ställde fem frågor till Anna Jönsson, barnbibliotekarie på Hjärups bibliotek, om LibLab som pågår på Staffanstorps och Hjärups bibliotek just nu. (Obs - det är inte hon med antennerna på bilden ovan!)


Vad är LibLab?
LibLab är för barn som vill dyka ner i gränslandet mellan teknik, naturvetenskap experiment, lek och lärande. Till LibLab kommer barn för att testa sina idéer, träffa andra barn som skapar och experimenterar. Alla aktiviteterna och workshopsen är på Staffanstorps och Hjärups bibliotek. Vi har valt att ha aktiviteterna på lördagar och lov för att kunna nå så många barn som möjligt.

Hur kom ni på idén?
Personal på barnavdelningen har länge pratat om att vi ville utveckla vår verksamhet inom digitalisering och teknik. Vi har tidigare haft aktiviteter med fokus på teknik och naturvetenskap och de har alltid varit uppskattade och efterfrågade. Men vi ville nå fler genom att ha aktiviteterna på lördagar och lov och ta in kompetens utifrån genom en lärare för att förbättra våra aktiviteter. För att kunna utveckla denna del av vår verksamhet sökte vi bidrag från Region Skånes Experimentspåret.