fredag 13 april 2018

Bibliotopia - en konferens om bibliotekens framtida möjligheter

I onsdags besökte jag (Tove) Trollhättan och bibliotekskonferensen Bibliotopia 2018.
Bibliotopia är en årlig konferens som har funnits sedan 2014. Kultur i Väst, alltså Västra Götalandsregionen, är arrangör, tillsammans med en ny kommun i regionen varje år.
Konferensen har som syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar, ur såväl nationella som internationella perspektiv.

En växande mötesplats
Konferensen har vuxit sedan den startade, och i onsdags var det 350 deltagare som fyllde Trollhättans Folkets hus, där också det nyrenoverade stadsbiblioteket ligger. De flesta kom förstås från regionen, men där fanns också många gäster från andra delar av landet.

Konferensen är intressant för alla som arbetar på bibliotek och med biblioteksutveckling, men definitivt även för politiker. Programmet var inte geografiskt betingat, utan precis lika relevant för en bibliotekarie i Skåne som för en i Västra Götaland.
Här kommer några nedslag i ett brett och fullproppat program:

Att hantera social oro
Den gemensamma nämnaren för de olika föreläsningarna var att de tog upp frågor som är omdiskuterade och aktuella för alla, eller nästan alla folkbibliotek, och som kommer att påverka dem under en överskådlig framtid.
Anna Troberg, ordförande i fackförbundet DIK gjorde en mycket tydlig och angelägen presentation på det aktuella temat social oro på bibliotek, bland annat med utgångspunkt i förbundets undersökningar om arbetsmiljön på biblioteken. Den sociala oro som har flyttat in på biblioteken har, som många är plågsamt medvetna om, påverkat allt från öppettider och aktiviteter till möblering och till och med inköp. Anna Troberg pratade bland annat om vikten av att fortsätta anmäla och rapportera in kränkningar och hot.
- Vänj er inte vid det som absolut inte ska förekomma på bibliotek, sade hon. Anna Trobergs föreläsning på en knapp halvtimme finns att se som film, och det rekommenderas.

Bubblande bibbla på stan
Mjölby bibliotek i Östergötland fick förra året Axiells utmärkelse Årets nytänkare 2017 för sitt arbete med Bibblan på stan. Projektet bygger på pop up-verksamhet av en mängd olika slag, och till sin hjälp har man bland annat en lådcykel.
Bibliotekschefen Anya Feltreuter och projektledaren Maria Niemi berättade för en mycket intresserad publik om hur de har varit med på marknader, idrottsevenemang, cyklat ut på stan och till arbetsplatser, till äldreboenden och pizzerian. De bjuder in till pop up-pyssel, pop up-bokutlåning och pop up-sagostunder, men ägnade också mycket tid åt att bara prata med folk och dela ut flyers, till exempel. Och det har fått effekt - besökarantalet på biblioteket har ökat kraftigt på bara ett år.

fredag 6 april 2018

Varsågod - ett stort fång idéer!


 
På Stora utvecklingsdagen den 15/3 fanns ett idérum där alla som var på konferensen kunde komma med utvecklingsidéer för projekt. Här nedan kommer hela listan. Låna gärna!
 
Bjuda in att prova på att vara bibliotekarie för en dag

Programserie i samverkan med någon tidning eller journalisthögskola kring kontroversiella frågor

Lyfta socialt/politiskt engagemang på olika sätt, erbjuda ingångar till densamma (föreningar, grupper, engagerade individer) se kopplingen kunskap-engagemang

Bibliotek borde koppla på och anknyta till Blankspots projekt Verkliga Sverige

Källkritik

Folkbildning i vad ett bibliotek är

Diskussionscirklar med aktuella samhällsämnen, eventuellt bokcirklar med utgångspunkt från debattböcker

Samverka med det lokala föreningslivet

Dela din nördkunskap

Skåneleden fyller 40 - boka föreläsning till biblioteket!

Verkeån. Foto: Mickael Tannus
Ligger ert bibliotek på Skåneleden eller i närheten?
Här kommer ett fint erbjudande till biblioteken i Skåne från våra kollegor på Regional utveckling:


Skåneleden fyller 40 år – bjud in oss till ditt bibliotek för en föreläsning om en av Sveriges bästa vandringsleder!

Skåneleden är en över 100 mil lång vandringsled och tangerar nästan hela det skånska landskapet genom i princip samtliga skånska kommuner. Med sina fem delleder och över 80 etapper slingrar den sig fram över böjande backar, öppna vidder, utmanande klippkuster, djupa skogar och vidsträckta stränder, ja nästan all natur som går att uppleva i Sverige finns faktiskt i Skåne (förutom fjäll då). I år fyller leden 40 år och som en del av firandet vill Region Skåne erbjuda biblioteken i Skåneledskommunerna en föreläsning om Skåneleden för medborgarna. Under en föreläsning får deltagarna veta mer om Skåneleden och vilka satsningar som pågår samt få praktiska såväl som inspirerande vandringstips. 

Låter det intressant? Kontakta Sofie Norrby, sofie.norrby@skane.se för vidare planering, upplägg och datumbokning. 

OBS: Först till kvarn, det finns begränsat antal tillfällen.

onsdag 28 mars 2018

Fem frågor till Kristina Elding


Kristina Elding är enhetschef för Digitala och rörliga biblioteket på Folkbiblioteken i Lund. Hon är ansvarig för Experimentspårsprojektet Bibblan på Stadshallen LAB

Kristina, vad är Bibblan på Stadshallen LAB? 
Lunds stadshall ligger i centrala Lund och används vanligtvis för olika arrangemang, konserter etc. Nu ska byggnaden renoveras och turistbyrån och biljettbyrån har flyttat ut. I de tomma lokalerna öppnas ett tillfälligt rum, ett idélaboratorium där olika aktiviteter poppar upp under våren. 
Under april är det stadsbiblioteket som tar lokalerna i besittning i form av projektet ”Bibblan på Stadshallen LAB”. Under parollen ”Framtidens bibliotek är ditt bibliotek” bjuder vi in lundabor och andra intresserade att tillsammans med oss skapa, testa och prata om bibliotekets verksamhet och utveckling . Vi tar vår utgångspunkt i vårt uppdrag, så som det är formulerat i bibliotekslagen och i kommunens nya biblioteksplan. Som en röd tråd genom alla veckorna löper en utforskande ansats. Vi vill experimentera och ha dialog med lundaborna kring bibliotekets uppdrag och hur vi skulle kunna utföra det ännu bättre – eller på nya sätt.
 
Vad tänker ni hitta på under er LAB-tid? 
Vi kommer att hitta på många olika saker: workshops, vernissager, föredrag, prova på och dialog i olika former. De fyra veckorna har fyra olika teman och vänder sig till lite olika grupper, även om alla intresserade är välkomna under hela perioden. 
  •  Vecka 14, första veckan i april har inriktning mot lite äldre barn och unga och inleds med en visning av SVT-serien Klassen den 4/4. Det kommer också att finnas möjligheter att skapa sitt drömbibliotek med tex collage och stop motion film. 
  •  Vecka 15 ägnas åt barn i förskoleåldern och deras vuxna. Under hela veckan finns möjlighet att pyssla, testa robotar, läsa eller andra aktiviteter. Onsdagen den 11/4 kl 18.00 blir det en inspirationskväll om förskolebibliotek. Alla som arbetar med barn och läsning är välkomna oavsett roll: förskolepersonal, barnbibliotekarier, specialpedagoger, forskare eller vårdnadshavare.
  •  Vecka tre ägnas åt digital delaktighet med lite särskilt fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning. Det blir teknik- och talboksdropin, föreläsningar mm. Fredagen den 20/4 16-17 håller exempelvis Susanne Frennert, forskare på KTH, ett föredag kring robotar och digitalisering med sikte på bättre äldreliv, äldrevård och äldreomsorg.
  •  Sista veckan har temat drömbibliotek. Då blir det workshops, vernissager och panelsamtal kring framtidens bibliotek.
  • Onsdagen den 25/4 blir det finalkväll för biblioteket månad i Stadshallen LAB. Den inleds med en drop-in-workshop med arkitekt Josefina Vega Ezpeleta, där vuxna och barn kan bygga sitt eget drömbibliotek. I panelsamtal och mingel samlar vi sedan ihop våra intryck av veckorna på stadshallen LAB och blickar framåt tillsammans med inbjudna gäster och alla intresserade. För den som är nyfiken på vad vi som hänt under bibblans månad på stadshallen LAB är det ett utmärkt tillfälle att titta in. 
Hela programmet för Bibblan på stadshallen LAB finns här: https://biblioteksportalen.lund.se/sv/web/arena/nyheter
 
Vad hoppas ni på biblioteket få ut av labbandet? 
Vi hoppas på intressanta samtal med och inspel från lundabor och andra kring vårt uppdrag och hur vi utför det – vad är bra, vad saknar man, vad kan bli bättre? Vad tycker lundaborna är intressant och viktigt? Vilka behov har de? I vilken livssituation finns de?
Naturligtvis är också Stadshallen LAB ett sätt att synliggöra vår verksamhet i ett nytt sammanhang och på en plats i staden där många människor är i rörelse. Det är också ett sätt för oss att testa en ny form för vår rörliga verksamhet – att finnas på plats i en tillfällig lokal under en tid – i det här fallet en månad.
 
Och vad hoppas ni att lundaborna får ut av det? 
Kunskap och idéer kring vad bibliotek är och skulle kunna vara. En möjlighet att titta in, göra något kreativt, få ny kunskap, eller bara hänga. Och kanske framför allt – en möjlighet att vara med och labba och påverka hur framtidens bibliotek skulle kunna se ut.
 
Kommer vi att få se mer av bibliotekslabbande på andra platser i Lund efter april? 
Ja, vi kommer att fortsätta labba. Efter lördagen den 28/4 kommer vår rörliga verksamhet i form av biblioteksbuss och popup-cyklar att rulla vidare i kommunen. Vi kommer också att fortsätta med en ”prototypande” verksamhet. Ett uppdrag i vår nya biblioteksplan är bland annat att i dialog med användare, forskare, och andra aktörer utveckla ett lärcentrum – en plats eller verksamhet för att dela kunskap. Hur vårt fortsatta bibliotekslabbande kommer att ta sig uttryck är såklart också beroende på vad som händer på Stadshallen LAB i april. Vilka idéer vi kan bygga vidare på och vad vi kan lära oss av samtal, workshops och allt annat som förhoppningsvis kommer att bubbla under veckorna.

torsdag 22 mars 2018

Nyfiken på GDPR?

Vad innebär egentligen den nya dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation), som träder i kraft redan i maj?
Vi sitter själva och försöker sätta oss in i vad den nya förordningen betyder för vår verksamhet, och har samlat ytterligare några länkar för dig som vill ta reda på mer om vad den innebär för biblioteken.


Film
SKL har gjort en kort film som förklarar vad GDPR är:


Fem frågor till Eleonor Grenholm



Digitalt först är namnet på den nationella satsning som görs för att främja en ökad digital kompetens hos allmänheten i Sverige. Satsningen ska genomföras mellan 2018-2020, genom att kompetensutveckla bibliotekspersonal på landets folkbibliotek. De regionala biblioteksverksamheterna får i uppdrag att genomföra och samordna utbildningsinsatser, med stöd och finansiering från Kungliga biblioteket. Eleonor Grenholm är ny projektledare för att på nationell nivå samordna de regionala biblioteksverksamheterna inom satsningen. Vi har ställt fem frågor till Eleonor om hennes nya uppdrag.


Du är ny samordnare för Digitalt först. Vad tycker du känns mest spännande med ditt nya uppdrag?
Ja, 1 april börjar jag mitt uppdrag som nationell samordnare för de regionala biblioteksverksamheternas arbete med Digitalt först. Jag har arbetat med MIK, digitala kompetenser och digital delaktighet på regional nivå i Uppsala län länge nu och ser fram emot att arbeta ännu mer fokuserat med dessa frågor och vad de innebär för folkbiblioteken.

Hur kommer Kerstin Olsson, som jobbar med samma projekt på Kungliga Biblioteket, och du att arbeta ihop?
Digitalt först syftar till ett brett kompetenslyft och för att nå alla folkbibliotek och all bibliotekspersonal har de regionala biblioteken en nyckelroll. Mitt jobb blir att se till att de regionala biblioteken har de nätverk, kunskap och metoder de behöver för att fungera som nav för biblioteksutveckling. Kerstin Olsson kommer ha sitt huvudfokus på de nationella lärresurserna som ska tas fram.

Projektet vänder ju sig till personal på folkbibliotek. Hur kommer de som jobbar på folkbibliotek att påverkas av projektet?
För den individuella biblioteksmedarbetaren tror och hoppas jag att denne kommer få en mängd möjligheter till att fördjupa sin kompetens och bredda sin yrkesroll.

Vilken blir din första arbetsuppgift?
Ett självskattningstest kring digitala kompetenser har arbetats fram och det är ett första gemensamt verktyg inom Digitalt först, ni hittar det på https://www.regionuppsala.se/digikomp. Självskattningstestet synliggör vad digitala kompetenser är och skattningarna kan fungera som ett diskussionsunderlag på arbetsplatserna. Resultatet i självskattningstestet kommer också ge oss en nationell bild av bibliotekspersonalens styrkor och svagheter vilket hjälper oss att prioritera i arbetet framåt. Att arbeta med detta är en av mina första arbetsuppgifter!

Om du får drömma: vad blir resultatet av projektet när det avslutas om tre år?
Projekt må ta slut men bibliotekens uppdrag i sjunde paragrafen i bibliotekslagen kring att arbeta med att öka de digitala kunskaperna består. Under de här åren hoppas jag att kompetensutveckling och verksamhetsutveckling har gått hand i hand och att många bibliotek har hittat sin form för hur det arbetet kan bedrivas även fortsättningsvis.

fredag 9 mars 2018

Nu finns vi på Facebook!

Biblioteksutveckling Region Skåne


Nu kan du hitta den regionala biblioteksverksamheten i Skåne även på Facebook!


Biblioteksutveckling Region Skåne är namnet på facebook-sidan och där kommer du att kunna läsa  biblioteksutveckling i Skåne och på andra ställen, ta del av tips, länkar och bilder från bibliotek, konferenser och nätverksträffar, bland mycket annat.


Gå in och gilla och/eller följ oss där, så hörs vi i kommentarsfältet, hoppas vi....!

måndag 26 februari 2018

Ny rapport om biblioteken och de nationella minoriteterna

Nu finns rapporten Biblioteken och de nationella minoriteterna - en lägesbeskrivning från KB och den nationella biblioteksstrategin som pdf.
Elisabeth Rundqvist är författare och hon konstaterar i sammanfattningen att det finns tre utvecklingsområden där biblioteken i samråd med de nationella minoriteterna skulle kunna bidra mer i att främja och synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, och samtidigt följa bibliotekslagen:


1) Synliggöra oavsett efterfrågan. Biblioteken kan informera och öka kunskapen och förståelsen om de nationella minoriteterna i majoritetssamhället genom att synliggöra de nationella minoriteterna och minoritetsspråken.


2) Samverkan kring medier och aktiviteter. Biblioteken kan tillhandahålla medier, kultur och programverksamhet på minoritetsspråken mer effektivt genom samverkan.


3) Prioritera barnen. Genom samråd och olika typer av samarbeten på det lokala planet kan biblioteken bidra till revitalisering av språken och kulturerna.

måndag 12 februari 2018

Webbinarium om satsningen Stärkta bibliotek

Kulturrådet har fått i uppdrag att via ett bidragsförfarande fördela 225 miljoner kronor per år i tre år till de svenska folkbiblioteken. Syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet.
Den första ansökningsperioden är planerad till 15 mars-12 april. Det kommer ytterligare en chans att söka under 2018, den 14 augusti-11 september.

Ställ frågor i förväg
Fredagen den 16 februari klockan 10-11 anordnar Kulturrådet ett webbinarium där man får veta mer om satsningen. Man kan anmäla sig online, och då finns också möjlighet att i förväg ställa frågor som man vill ha svar på under webbinariet. Anmäl dig här.
Under webbinariet får man en presentation av satsningen och ansökningsförfarandet, vem som kan söka och för vad, riktlinjer och prioriteringar. Därefter blir det en öppen frågestund via chatt med Kulturrådets handläggare.
Om man inte har möjlighet att delta vid sändningstillfället så kan man ta del av en inspelning som läggs upp på webbsidan efteråt. Man kommer även att kunna läsa frågorna och svaren från chatten i efterhand.

Använd Experimentspåret
Vi på Region Skånes kulturförvaltning ser Regeringens satsning som en enorm möjlighet för Skåne att få en extra skjuts i det utvecklings- och omställningsarbete som redan sker i att möta en större och mer diversifierad efterfrågan av bibliotekstjänster.

tisdag 6 februari 2018

Samernas nationaldag idag!

Samiska flaggan. Foto: Marie Enoksson. Källa: www.samer.se
Vi uppmärksammar idag den 6 februari samernas nationaldag med att lyssna till den samiska nationalsången Sámi soga lávlla, framförd av Maxida Märak på lulesamiska.(SVT)


Sámi soga lávlla (Samefolkets sång)


Nordvart genom Karlavagnen ser du Samelandet skymta: Fjäll bak fjäll i fjärran blåna, sjöar sträcka sig vid sjöar, bergens branter, fjällens toppar höja sig mot själva himlen, bäckar brusa, skogar susa, tvärbrant stupa stålgrå uddar strävande mot stormigt hav.


Frosten härjar här om vintern, yrsnön vräks av vilda vindar, ändock älskar sameätten denna jord av allt sitt hjärta: Månens ljus en färdman fägnar, flygga norrskensflammor fladdra, klövkäpp, rengrymt hörs bland snåren, ut på insjön, över slätten, slamrar släden vägen fram.


Och när sommarns sol förgyller skogen, havet, havets stränder, guldomglänsta fiskefartyg vaggas utav vågor, gullhamn får var vattenfågel, strömmarna som silver glittra, åror blänka, stakar blixtra, under sång ses männen styra utför eda, fors och fall.


Lapplands släkte, sameätten, obräckt har sen mäktat utstå mördartjuder, slemma köpmän, sluga skattekrävarskaror. Hell, var hälsat, sega släkte! Hell dig fridens rot och fäste! Krigisk fejd har aldrig flammat, aldrig spilldes brödrablodet ibland Lapplands lugna ätt.


Våra fäder övervunno vrånga våldsmän fordomtima, bröder låt oss likaledes strida segt emot förtrycket! Solens söner starka släkte! Dig kan ingen ovän kuva, blott ditt väna språk du vårdar, minnes forntidsfädrens maning: Sameland åt samerna!


Musik: Isak Saba
Text: Arne Sörlie
Läs mer om samernas nationaldag på samer.se

måndag 5 februari 2018

Ny rapport om svenskarna med funktionsnedsättning och internet

Svenskarna med funktionsnedsättning och internet är namnet på en ny rapport från organisationen Begripsam.
Den är resultatet av en undersökning av hur människor med olika former av funktionsnedsättningar använder internet, och om vad de upplever som svårigheter i användandet.
Man kan betrakta rapporten som ett slags skuggrapport till den stora undersökningen Svenskarna och internet 2017, från Internetstiftelsen.
Begripsams rapport bygger på svar från nästan 800 personer med olika diagnoser, funktionsnedsättningar och svårigheter. I rapporten bryts resultaten ner på ett 30-tal olika grupper och på ett antal bakgrundsfaktorer, som ålder, utbildning, sysselsättning och liknande.
Mycket i undersökningen är intressant för biblioteken, inte minst det faktum att många av de grupper som omfattas av samhällets speciella stöd för läsning läser relativt lite talböcker.
Man kan också se att läs- och skrivsvårigheter, olika former av språkstörningar och även diskalkyli slår igenom brett och skapar svårigheter inom många områden av internetanvändande.
Ett annat intressant resultat är att människor med adhd och bipolär sjukdom återfinns i relativt hög utsträckning bland dem som använder ljud- och talböcker dagligen.
När det gäller att läsa dagstidningar på nätet, så upplever särskilt grupperna med språkstörning och utvecklingsstörning svårigheter med det.
Fler delrapporter utlovas från Begripsam.

onsdag 31 januari 2018

Fem frågor om projektet Berättelser - vägar in i språket



Projektgruppen för Berättelser - vägar in i språket, från höger: Catrin af Malmborg, Måns Söderberg, Margaret Svensson, Annika Nilsson, Helén Bengtsson, Jonas Larsson, Sura Mashat, Tim Lukic


I bibliotekssamarbetet Skåne nordost, SKNO, pågår just nu projektet Berättelser – vägar in i språket. Vi ställde fem frågor till Helén Bengtsson på Kristianstads stadsbibliotek om projektet:
Beskriv projektet Berättelser – vägar in i språket!
Det är ett SKNO-projekt som riktar sig till nyanlända och där vi använder skönlitteratur på olika sätt för att få målgruppen att utveckla och träna svenska språket och även för att väcka läslust. Nyanländ är ju ett ganska brett begrepp och man befinner sig på olika nivåer vad gäller språket och därför vill vi testa olika metoder och använda skönlitteratur i olika former, allt från muntligt till sagor och lättläst. Vi riktar oss till både barn och vuxna.

Hur kom ni på idén till projektet?
I Bromölla hade Margaret Svensson gjort ett försök med en LL-bokcirkel och berättade om den och det ville vi spinna vidare på. Det kändes också som en naturlig utveckling utifrån våra föregående projekt i SKNO, då vi jobbat bland annat med inventering och inköp av medier och kompetensutveckling. Nu ville vi ta det ett steg vidare.

Forskningscirklar upprepas på grund av framgång!


I vår splitternya biblioteksplan, Regional biblioteksplan 2017-2020, betonar vi vikten av att arbeta med forskning och metodutveckling inom det läsfrämjande området. Forskningscirklar i samarbete med Malmö universitet är ett sätt att jobba enligt planen.
Favorit i repris
Redan under hösten 2015 fick ett antal bibliotekarier möjlighet att utveckla sin läsfrämjande verksamhet på bibliotek i en forskningscirkel på Malmö universitet. Under ett år gjorde bibliotekarier läsfrämjande aktioner på sina egna bibliotek, som kopplades ihop med aktuell forskning. Allt från sommarboken på högstadiet till bokcirklar med nyanlända föräldrar, från samarbete med SFI till läsfrämjande insatser för pedagoger utforskades i den första omgången av forskningscirklarna. De spännande projekten beskrivs i rapporten Aktionsforskande bibliotekarier.
Just nu gör Lotta Bergman, universitetslektor i Svenska med didaktisk inriktning på Malmö universitet och handledare i våra forskningscirklar, en follow up-studie bland ett antal bibliotek som deltog i forskningscirklarna hösten 2015-våren 2016. Frågorna som hon bland annat undersöker är: Hur har arbetet förankrats i organisationen? Har arbetssättet kring den läsfrämjande verksamheten påverkats?


Bokstart+forskningscirklar = sant
Region Skånes Kulturförvaltning och Malmö universitet har fortsatt sitt samarbete och i september deltog elva bibliotekarier från fem bibliotek i sin första forskningscirkel. Från Kulturförvaltningens sida har det gjorts en liten intervention och två bibliotek som arbetar inom Kulturförvaltningens utvecklingsprojekt Bokstart har kopplats till forskningscirklar. Både Landskrona och Åstorps bibliotek undersöker hur de kan implementera Bokstart i sin kommun.
Läs mer i artikeln Bred satsning på Bokstart i Skåne.


Stor variation
Nära relaterade till Bokstart är den läsfrämjande verksamheten som utvecklas i Lund och Trelleborg, där båda projekten är inriktade på att nå ut till barnens familjer.

tisdag 30 januari 2018

Vem får vara med?

Igår deltog jag på Vem får vara med? - en kulturpolitisk dag om inkludering och integration på Dansens hus i Stockholm. En start på Sveriges roll som ordförande i Nordiska ministerråd 2018 med utgångspunkt i ett inkluderande, hållbart, innovativt, tryggt och öppet Norden.
Under dagen presenterades tre  rapporter varav två är helt nya från Kulturanalys Norden som nu finns tillgänglig att inspirera till ett mer tillgängligt och inkluderande kulturliv.
Kultur med olika bakgrund - rapporten visar på likheter och skillnader mellan de nordiska länderna, särskilt avseende representation i chefsyrken och konstnärliga yrken. Resultatet visar på vikten av att ta fram statistik i frågan och att identifiera hinder för lika förutsättningar till anställning inom kultursektorn.

Modebibliotek öppnar på Österbro i Köpenhamn

Mode har fått ett ökat fokus i Köpenhamn de senaste åren och därför har man nu öppnat ett bibliotek i biblioteket med fokus på just mode.
"Med det nye modebibliotek vil vi øge Østerbro Biblioteks relevans for nye målgrupper, som ikke kommer her så ofte, især de yngre københavnere. Vi håber også, at denne idé vil kunne tjene som et eksempel på, hvordan biblioteket kan sætte fokus på forskellige dele af kultur- og samfundslivet,” fortæller Peter Christensen i en pressemeddelelse.