Synpunkter på utkastet till Nationell biblioteksstrategi

Stärkt efter en semester med mycket sommarkänsla och sol startar vi i den regionala biblioteksverksamheten nu så smått igång arbetet med en intensiv, spännande och innehållsrik höst. I planeringen ligger naturligtvis att engagera oss i det pågående arbetet med en Nationell biblioteksstrategi. Den 8 maj i år släpptes ett första utkast på strategi från Sekretariatet för Nationell biblioteksstrategi på KB. En öppen remissrunda pågår fram till den 31 oktober med möjlighet för alla som vill lämna synpunkter på utkastet att bidra till vad slutversionen slutligen ska ha fokuserat på fram till mars 2019. (Använd adressen strategi@kb.se för att lämna synpunkter.)

Som vi tidigare har informerat om på vår Facebook och i vårt nyhetsbrev genomför vi ett dialogmöte ihop med sydlänen och Kungliga biblioteket den 4 oktober i Hässleholm. Dagen ger möjlighet att bekanta sig med identifierade utmaningar och förslag, lyssna och delta i samtal under ledning av moderator Anders Mildner med medverkan av representanter från olika bibliotekstyper.

Med detta inlägg önskar vi dela några av de synpunkter som vi i den regionala biblioteksverksamheten kommer föra fram i ett kommande yttrande från Region Skånes kulturnämnd.

Gränser för biblioteksverksamhet
En svår men också spännande diskussion som utkastet till strategi föranleder är frågan om var gränsen går för vad som är att betrakta som biblioteksverksamhet. Vem ska definiera gränserna? Behövs gränser, och vad vill samhället ha sina folkbibliotek till? Vi har tidigare skrivit på bloggen om rapporten Samhällets allt-i-allo - om folkbibliotekens sociala legitimitet där forskare från bibliotekshögskolan i Borås skriver om bibliotekens roll och synen på bibliotek. Här menar artikelförfattarna bland annat att det är inte självklart att biblioteket ska svara på alla frågor som ställs, hur legitima dessa frågor än är och att det finns gränser för vad som kan betraktas ingå i bibliotekens identitet. Vidare menar de att bibliotekets sociala legitimitet främjas om folkbibliotek uppfattas som lämpliga för att kunna fylla nya behov i samhället. Om bibliotek inte har en tydlig identitet kan detta medföra att verksamheten erbjuds på ett sätt som upplevs vara icke adekvat och att bibliotekets sociala legitimitet utmanas. Med andra ord: här finns en farhåga som behöver ventileras ordentligt såväl hos bibliotekssektorns företrädare, som utanför bibliotekssektorn – men detaljstyrning kan knappast vara lösningen.

Spänningsfält mellan mer statlig styrning och behov av lokala lösningar
Den avgörande frågan under arbetet med strategin bör rimligen vara: Vad vill vi uppnå tillsammans och hur organiserar vi det på olika nivåer? Denna övergripande strategiska ansats saknar vi, och många med oss, i detta första utkast. I månaderna som kommer bör därför en bredare vision, gärna med utgångspunkt i vad samhället utanför biblioteken behöver av biblioteken och en tydligare gemensam målbild arbetas fram. Med en gemensam målbild kan sedan olika bibliotekstyper, oavsett nivå eller huvudman, arbeta utifrån sina förutsättningar.
I utkastet till nationell strategi lämnas flera förslag som pekar mot en ökad statlig styrning och inom ramen för sådana förslag också en ökad nationell samordning. Vi ser positivt på förslag som gynnar en stärkt nationell och regional samverkan t.ex. kring nationella utvecklingslinjer och mer dialog. Samtidigt menar vi att det är kommunerna och den lokala nivån som ska äga utrymmet att i dialog med lokalsamhället få definiera sitt uppdrag och göra lokala anpassningar.
Vidare menar vi därför att en nationell biblioteksstrategi i huvudsak borde fokusera på de resurser, den stödstruktur och den kompetensutveckling som är gynnsam att samverka kring nationellt eller som lämpligast kan hanteras av en nationell biblioteksfunktion. Region Skåne önskar att sekretariatet för nationell biblioteksstrategi i det fortsatta arbetet fokuserar på att utreda förslagen om nationella biblioteksfunktioner.

Positiva förslag i utkastet till strategi
Några av de bra förslag som utkastet till strategi lägger fram är avgörande strukturinvesteringar så som behovet av en fungerande nationell biblioteksmyndighet och strukturella lösningar på nationella digitala biblioteksfunktioner. En stärkt nationell biblioteksmyndighet bör bland annat ges ansvar att bygga upp en nationell bibliotekswebb med ingångar till nationellt finansierade digitala tjänster, katalog och e-bokbestånd på ett liknande sätt som har gjorts i flera andra länder, bland annat Danmark. En nationell digital struktur med nationellt finansierat innehåll, skulle frigöra tid och resurser för kommunbiblioteken vars verksamheter ofta är underfinansierade. Den skulle också skapa bättre förutsättningar för en likvärdig tillgång för alla till digitala resurser samt verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas.
Vi ser också positivt på en gemensam nationell struktur för kompetensutveckling kopplad till nationella utvecklingslinjer och inom de områden som är gemensamma för många bibliotek och/eller för bibliotekspersonal med liknande funktioner. Sådana nationellt initierade initiativ får dock inte utesluta eller ersätta den kompetensutveckling och kunskapsdelning som bedrivs bäst lokalt på arbetsplatserna. Då säkerställs att kompetensutvecklingen utgår från ett reellt och upplevt behov i verksamheten och att de nya kunskaperna används.

Den regionala biblioteksverksamheterna har under många år tillsammans med kommunerna tagit fram relevanta kompetensutvecklingsinsatser och metodutvecklat dessa i samverkan med målgruppen. I det kompetensutvecklande uppdraget har forskningskompetens från många olika forskningsområden och discipliner t.ex., litteraturvetenskap och pedagogik (lärarutbildningen) inhämtats. För tillfället förbereder de regionala biblioteksverksamheterna en samordnad kompetensutveckling inom det digitala området.
Uppdraget som kompetens- och utvecklingsnod med stöd i vår regionala biblioteksplan och med stöd av uppdraget i bibliotekslagen önskar vi behålla och vidareutveckla i samverkan med er ute på folkbiblioteken.

Hoppas vi ses den 4 oktober och på några av de många kompetens- och utvecklingsinitiativ som genomförs under hösten i Skåne. Följ med i vårt kalendarium och i vårt nyhetsbrev så missar du inget!