Fem frågor till Cecilia Brisander

Foto: Hans Alm

Cecilia Brisander är nytillträdd handläggare på Kulturrådet för nationella minoriteters litteratur. Vi har ställt fem frågor till Cecilia.

Vad ingår i ditt uppdrag?
Kulturrådet har ett särskilt stöd för att främja utgivning och spridning av litteratur på minoritetsspråk. Det är ett tidsbegränsat regeringsuppdrag som vi genomför 2017-2019. Tanken med uppdraget är att det ska ge bestående effekter även efter 2019. Vi prioriterar litteratur för barn och unga. Vidare ingår det i uppdraget att i samverkan med romska företrädare och sakkunniga genomföra läsfrämjande insatser för romska minoriteter. 1 september 2018 började jag som handläggare på Kulturrådet för att genomföra uppdraget.

Hur ser planen för att uppfylla ditt uppdrag ut?
En viktig del i uppdraget är att det ska genomföras i samråd med minoritetsgrupperna. Genom samråd och dialoger med dem finns det nu förslag på insatser som ska genomföras under 2019, till exempel:

• Skrivkurser på helgtid med syftet att främja professionellt skrivande och öka andelen författare som skriver och blir utgivna på nationella minoritetsspråk
• Informationsmaterial om befintliga Bokstart på alla nationella minoritetsspråk. Film och artiklar om minoritetsspråk, barns språkinlärning och vikten av att läsa med sitt barn. Kommer att publiceras på Bokstartswebben, www.bokstart.se
• Att informera potentiella sökande och andra relevanta aktörer om Kulturrådets bidrag inom litteratur (planerad utgivning). Syftet är att få in fler ansökningar som rör främjande av nationella minoriteters litteratur.
• Vi planerar att ha workshops i översättning till nationella minoritetsspråk och kurser i förlagskunskap.

I lagstiftningen om nationella minoriteter är samråd viktigt. Vad kan det innebära och vilka tips har du?

Ja, i minoritetspolitiken betonas att det är viktigt att ha dialog med nationella minoriteter – det som görs ska genomföras i samråd med dem som identifierar sig som nationell minoritet. Samtal, dialoger, samråd och att lyssna på de nationella minoriteterna är därför centralt i bibliotekens utvecklingsarbeten kring områdena.

Samtidigt behöver bibliotek själva sätta igång processen. Det kan ske genom att synliggöra utan efterfrågan och genom systematiskt och långsiktigt arbete i samråden med de nationella minoriteterna och brobyggare och/eller samordnare som finns i kommunen. Biblioteket behöver ha ett “erbjudande” som är tillräckligt nära användarnas behov för att kunna få en ökad efterfrågan. Och på så sätt i ökad grad komma i kontakt med de som känner samröre/identifierar sig som en nationell minoritet.

Ett exempel på en skrift med röster från minoriteterna är Nationella minoriteter: Kultur, identitet, språk bevara – utveckla utgiven av Länsstyrelsen i Stockholm. Den innehåller fem berättelser om hur det är att vara same eller tillhöra en nationell minoritet. Texterna kretsar kring språk, kultur och identitet. Upplevelserna är olika för de fem intervjuade personerna men för flera är minoritetsspråket viktigt. Det är en brygga till gemenskap, till kultur och det egna historiska arvet. Berättelserna förmedlar även mycket andra erfarenheter och tankar.

Vilka är dina bästa råd till ett bibliotek som vill stärka sitt arbete med våra nationella minoritetsspråk?

Mitt främsta råd är att alla bibliotek ska ha en verksamhet kring nationella minoriteter. Det handlar både om fysiska och digitala resurser om nationella minoriteter, tillgängliggöra litteratur i olika format (talböcker, tvillingböcker, UR:s program etc.) på minoritetsspråk och att tillsammans med nationella minoriteter utforma aktiviteter, eller haka i sådant som redan görs inom till exempel språkrevitalisering.

Att utgå ifrån att det bor personer som identifierar sig som en nationell minoritet i alla kommuner även om de lokala förutsättningarna och möjligheterna skiljer sig åt. För att kunna arbeta med detta krävs kunskap, personer som har uppdrag att arbeta med detta och dialoger med minoritetsgrupperna, till exempel genom lokala föreningar.

Kanske låter mina råd krävande men med erfarenhet av områdena så har jag sett att insatser ger ringar på vattnet. I mitt arbete här på Kulturrådet har jag ett flertal gånger stött på önskemål att bibliotek ska ha ett ökat utbud av såväl litteratur som program. Behov finns hos minoritetsgrupperna och bibliotek är även en viktig arena för att synliggöra nationella minoriteter.

En annan myndighet att hålla koll på för bibliotek är Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen. De arbetar på olika sätt för att stärka de nationella minoritetsspråken, till exempel genom att ge bidrag för språkbad, träffar och läger för att stärka minoritetsspråken. Goda exempel på språkrevitaliserande aktiviteter finns att läsa via deras webbsida. Jag tänker att bibliotek skulle kunna haka i många insatser som görs. http://www.sprakochfolkminnen.se/…/bidrag…/goda-exem...pel.html

I ett kompetenskit som vi utformade på Regionbibliotek Stockholm finns fler råd och konkreta tips på hur bibliotek kan vidareutveckla sina verksamheter, http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/2018/05/Kompetenskitet-nationella-minoriteter-AL.pdf

Har du några lästips till den som vill fördjupa sig i frågorna om nationella minoriteter och minoritetsspråk?

Det finns en mängd rapporter och artiklar som berör nationella minoriteter, via webbplatsen www.minoritet.se kan en få en mängd fakta och tips. Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget är ansvarig för minoritet.se

Biblioteksmagasinet Noll27 nummer 2, 2017 handlade om nationella minoriteter. Den innehöll många bra och matnyttiga artiklar http://www.noll27.se/2018/06/noll27-nr-2-nationella-minoriteter/

Till mötesplats Växjö profession – forskning, 2018 skrev jag och Elisabet Rundqvist, Kungliga biblioteket ett paper med rubriken Varför så svårt? Om nationella minoritetsspråk på kommunala bibliotek https://www.biblioteksforeningen.se/wp-content/uploads/2018/08/varfor-sa-svart-brisander-rundqvist.pdf

Litteratur, film och teater med temat nationella minoriteter kan ge en djupare förståelse och kunskap om områdena. För mig har det varit viktiga ingångar till områdena.