Fem frågor om Kultur och hälsa

Jenny Åhrlin är bibliotekarie på Båstads bibliotek och tillsammans med Helena Strömblad ansvarig för experimentspårsprojektet Kultur och hälsa. Vi har ställt fem frågor till Jenny.

Ni har under hösten drivit ett projekt som heter Kultur och hälsa. Vad har syfte varit med ert projekt?
Vi ville lyfta fram kulturens betydelse för människors hälsa och valde att sätta fokus på dans (eftersom vi är två bibliotekarier som älskar att dansa och har upplevt vad dansen har att ge). Utifrån vårt tidigare projekt Vi läser film ville vi utveckla konceptet att knyta samman olika kulturella uttrycksformer för att bredda tilltalet och ge möjlighet att uppleva och fundera kring dans utifrån flera infallsvinklar.

Fem frågor till Cecilia Brisander

Foto: Hans Alm

Cecilia Brisander är nytillträdd handläggare på Kulturrådet för nationella minoriteters litteratur. Vi har ställt fem frågor till Cecilia.

Vad ingår i ditt uppdrag?
Kulturrådet har ett särskilt stöd för att främja utgivning och spridning av litteratur på minoritetsspråk. Det är ett tidsbegränsat regeringsuppdrag som vi genomför 2017-2019. Tanken med uppdraget är att det ska ge bestående effekter även efter 2019. Vi prioriterar litteratur för barn och unga. Vidare ingår det i uppdraget att i samverkan med romska företrädare och sakkunniga genomföra läsfrämjande insatser för romska minoriteter. 1 september 2018 började jag som handläggare på Kulturrådet för att genomföra uppdraget.

Fem frågor om LibLab på Staffanstorps bibliotek

Vi ställde fem frågor till Anna Jönsson, barnbibliotekarie på Hjärups bibliotek, om LibLab som pågår på Staffanstorps och Hjärups bibliotek just nu. (Obs - det är inte hon med antennerna på bilden ovan!)

Vad är LibLab?
LibLab är för barn som vill dyka ner i gränslandet mellan teknik, naturvetenskap experiment, lek och lärande. Till LibLab kommer barn för att testa sina idéer, träffa andra barn som skapar och experimenterar. Alla aktiviteterna och workshopsen är på Staffanstorps och Hjärups bibliotek. Vi har valt att ha aktiviteterna på lördagar och lov för att kunna nå så många barn som möjligt.

Hur kom ni på idén?
Personal på barnavdelningen har länge pratat om att vi ville utveckla vår verksamhet inom digitalisering och teknik. Vi har tidigare haft aktiviteter med fokus på teknik och naturvetenskap och de har alltid varit uppskattade och efterfrågade. Men vi ville nå fler genom att ha aktiviteterna på lördagar och lov och ta in kompetens utifrån genom en lärare för att förbättra våra aktiviteter. För att kunna utveckla denna del av vår verksamhet sökte vi bidrag från Region Skånes Experimentspåret.

Verkliga Sverige på Vellinge bibliotek

Ibland ska man bara ta saker på volley (säger jag som tycker om att planera…). När jag gick till kontoret på morgonen hade jag ingen aning om att jag skulle hamna på den skånska landsbygden samma eftermiddag. Volleyn skulle bära mig till Vellinge bibliotek och som anställd på Region Skåne tar jag naturligtvis bussen. På väg till den känner jag sötsug och osannolikt nog ropar någon bakom mig: vem vill ha en kanelbulle? Jag vänder mig om och en ung kvinna ger mig glatt en kanelbulle! Mycket nöjd kliver jag på bussen.

Varför just till Vellinge bibliotek? Jo för att Brit Stakston och Martin Shibbye skulle dit och berätta om deras projekt Verkliga Sverige. Startskottet gick just i Vellinge och under tre år ska de besöka alla landskap i Sverige. De kallar det slow journalism. Som resesällskap har de också en drönare som ska ta bilder på vissa utvalda platser. Låter det bekant? Precis, förlagan heter Nils Holgersson underbara resa av Selma Lagerlöf. Vad har förändrats på 100 år, och vad har inte förändrats nämnvärt?

Brit Stakston och Martin Schibbye in action.

Rapport från det regionala biblioteksrådet - om bibliotekens framtida kompetensbehov

Bild från det regionala biblioteksrådets möte den 5 september.

Det regionala biblioteksrådet är Region Skånes referensgrupp och ”tänke-tank” som samlar representanter från olika bibliotekstyper i Skåne.
Det är ett forum för gemensamt informationsutbyte och samverkan mellan såväl skolbibliotek, universitetsbibliotek, folkbibliotek och sjukhusbibliotek. I rådet ingår också en representant från Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Tillsammans identifierar vi angelägna och aktuella frågor att lyfta. Vårt senaste möte ägde rum i Helsingborg den 5 september, och här tar jag upp några exempel på vad vi pratade om.

Framtida kompetensbehov inom bibliotekssektorn
En fråga som är högaktuell är bibliotekarieprofessionen och de framtida kompetensbehoven inom bibliotekssektorn. Nya uppgifter för biblioteken och på många sätt ett förändrat samhällsuppdrag väcker frågan om de kompetensutvecklingsinsatser och utbildningar som riktar sig till dagens och morgondagens bibliotekarier svarar mot behoven och efterfrågan. Det har uppmärksammats att för få utbildas från biblioteksutbildningarna och att det är svårt, åtminstone i folkbibliotekssektorn, att rekrytera personal med rätt kompetens. Många folkbibliotek har därför börjat titta efter annan kompetens och utbildningsbakgrund när man utlyser tjänster, något som BoI-utbildningarna är kritiska till.

En rapport från Next library i Berlin

Under förra veckan reste jag (Tove) och mina kollegor Anna, Annelie och Annelien till bibliotekskonferensen Next library i Berlin. Konferensen skapades 2009 av biblioteken i Århus, men arrangerades i år i samarbete med det tyska Central- och regionbiblioteket i Berlin.
Det blev tre intensiva dagar av föreläsningar, workshops och samtal med biblioteksmänniskor från 40 länder. Här är några anteckningar, reflektioner och intryck om allt från armstöd till höftrullningar i det offentliga rummet.

Bakom kulisserna på Bibblan svarar

Idag gästbloggar Nanna Ekman samordnare på Bibblan Svarar

När jag loggar in en måndagsmorgon i september finns här 59 frågor som väntar på svar. Idag ska ett team av åtta bibliotekarier svara på frågor om sniglar, fotboll, AIK, EU-statistik och Astrid Lindgren.
Bibblan svarar är ett samarbete mellan ungefär 50 kommuner med Kungliga Biblioteket som huvudman. Runt 150 bibliotekarier arbetar med att svara på frågor som ibland går att svara snabbt på efter en enkel googlesökning och som ibland kan ta en hel förmiddag att hitta svar på. Vi vet oftast väldigt lite om frågeställaren och försöker därför att hitta digitala källor istället för att bara hänvisa till böcker som kanske inte är tillgängliga i deras landsdel. Vi vet inte heller särskilt mycket om ålder och utbildningsnivå. Ibland får står det i frågan att den kommer från en förskoleklass eller en högskolestuderande men i de flesta fall gäller det att hitta källor som kan ge svar både på en grundläggande nivå men som också ger möjlighet till fördjupning.
De flesta frågor går det fint att svara på själv, även om det ibland kan vara bra att diskutera sitt svar med en kollega. Precis så var det i Jips fall med frågan om ett citat av Knausgård. Emelie som arbetar på Biblioteken i Malmö sökte efter citatet i Google Books. Tyvärr så anges inte sidnummer där och alla fysiska exemplar var utlånade på hennes arbetsplats.
I Bibblan svarar finns ett forum för oss som jobbar med tjänsten och Emelie frågade om någon annan kunde kika i boken och hitta på vilken sida citatet stod.
Bibblan svarar är Sveriges största digitala bibliotekssamarbete. För den som tror att medborgarna inte längre behöver hjälp med att hitta svar på sina frågor kan det vara intressant att kika in bakom kulisserna i vår digitala referensdisk.

Det gick fort för en kollega att kolla upp boken och Jip kunde få sitt svar inom de utlovade 48 timmarna.

 

Att arbeta med Bibblan svarar ger möjlighet att träna sin digitala informationssökningskompetens. Något som ofta kommer till användning i arbetet i det fysiska biblioteket. Ofta är det enklare att hitta svar på svåra frågor i någon av de digitala resurser som finns i Bibblan svarars systersajt Bibblan guidar än att leta i en tryckt bok.
Alla frågor som besvaras i Bibblan svarar publiceras också i svarsarkivet. Här går det att få en bild av vilka frågor som ställs och frågorna och deras svar rankas högt i Googles sökningar.
Vi som jobbar tillsammans i Bibblan svarar har stor hjälp av det nationella nätverk som vi utgör tillsammans. Ett par gånger om året ordnas också seminarier, konferenser och webbinarier för gemensam kompetensutveckling.
Att arbeta i Bibblan svarar motsvarar att ha ett pass i informationsdisken var femte vecka. Vi arbetar utifrån ett löpande schema och varje dag är minst fyra bibliotekarier schemalagda.
De senare åren har antalet frågor till Bibblan mer än fördubblats och vi behöver bli fler. Vi vet att tjänsten blir bättre ju fler personer med olika kunskapsområden vi blir. Vi vet också att det är en kul kompetensutveckling för oss som deltar.
Vill du veta mer? Skulle du vilja prova på att svara på frågor i Bibblan svarar och glädja användare som Jip.
Hör av dig till oss som samordnar tjänsten:
nanna.ekman@malmo.se eller daniel.bjorkund@malmo.se

 

Bibblan svarar leverar!

Det händer inte ofta, men när det händer blir jag riktig lycklig. I måndags åt sonen hemma mitt i nollningens tumult. Under måltiden pausade han ätandet: ”Mamma kom du ihåg det citatet jag skickade dig av Karl Ove Knausgård om äppleträdet och frihet” 
”Jag tror det”, svarade jag lite osäker, men varken sonen eller jag kunde hitta meddelandet med citatet. Ni ska veta att det bara skrek ”Yes” inombords, sonen visade för ett ögonblick ett genuint intresse för litteraturen. Jag slutade äta omedelbart och började frenetiskt googla på Knausgård, äppleträdet och frihet. Äntligen en lite öppning för att vidareutveckla min roll som läsfrämjande bokälskande mamma och bibliotekarie. En roll som jag inte helt lyckats med. Sonen öppnar aldrig någon bok som finns i hemmet, varken de som finns i bokhyllan eller på soffbordet. Man börjar undra, speciellt när man pratar om vikten av tillgång till böcker och läsande förebilder.  Vad har jag missat. Sonen själv är förresten inte ett dugg bekymrad om alla olästa böcker i hemmet.
Google gav inte svaret.

Några dagar tidigare hade jag träffat Nanna Ekman ansvarig på  Bibblan Svarar. Hennes påstående att svenska bibliotekarier svarar på alla frågor fanns kvar i huvudet. Jag berättade för sonen att Bibblan svarar säkert kunde ge svar. Ärligt talat visste jag inte hur tjänsten fungerade i verkligheten. Sonen tittade skeptiskt på mig: ”Vadå bibliotek?”, men hade ändå under tiden hunnit skriva in sin fråga på Bibblan svara-sidan och fick löftet att inom 48 timmar skulle han få svar och därmed förhoppningsvis det efterlängtade citatet. Så enkelt.

Efter 32 timmar ……………………………….

 

 

Sonen djup imponerad. Mamman nöjd att bibblan levererade, lämnade allt och cyklade till Lomma bibliotek. Boken inne, lyckan komplett.
Citatet på sidan 23 skickades omedelbart till sonen med meddelandet att boken fanns hemma. Sonen svarade ”Visst är det ett vackert stycke, jag behöver inte boken, det räcker med sidan 23”
Man ska vara glad för det lilla…………………….  Ett hipp hipp hurra för Alex och Sigge, deras podcast, väckte sonens nyfikenhet. Skönt att det finns läsande förebilder utanför hemmet också. Och klart ska även ni få läsa sidan 23 (ur Om hösten / Karl Ove Knausgård):

”Jag tog barnen på en tur i skogen, som växer ända ned till sandkanten, och som för det mesta består av lovträd, med en och annan rödstämmig tall. Luften var varm och stilla, solen hängde tung av ljus på den svagt mörkblå himlen. Vi följde en stig inåt, och där, mitt i skogen, stod ett äppelträd fullt av äpplen. Barnen var lika förundrade som jag, äppelträd var något som växte i trädgårdar, inte vilt ute i skogen. Får vi äta dem, frågade de. Jag sa ja, ta bara. Jag förstod i en plötslig glimt, lika fylld av lycka som av sorg, vad frihet var”

Om ni vill veta vad som hände bakom kulisserna av Bibblan svarar, håll utkik efter Nanna Ekmans gästblogg inlägg.

 

Synpunkter på utkastet till Nationell biblioteksstrategi

Stärkt efter en semester med mycket sommarkänsla och sol startar vi i den regionala biblioteksverksamheten nu så smått igång arbetet med en intensiv, spännande och innehållsrik höst. I planeringen ligger naturligtvis att engagera oss i det pågående arbetet med en Nationell biblioteksstrategi. Den 8 maj i år släpptes ett första utkast på strategi från Sekretariatet för Nationell biblioteksstrategi på KB. En öppen remissrunda pågår fram till den 31 oktober med möjlighet för alla som vill lämna synpunkter på utkastet att bidra till vad slutversionen slutligen ska ha fokuserat på fram till mars 2019. (Använd adressen strategi@kb.se för att lämna synpunkter.)

Som vi tidigare har informerat om på vår Facebook och i vårt nyhetsbrev genomför vi ett dialogmöte ihop med sydlänen och Kungliga biblioteket den 4 oktober i Hässleholm. Dagen ger möjlighet att bekanta sig med identifierade utmaningar och förslag, lyssna och delta i samtal under ledning av moderator Anders Mildner med medverkan av representanter från olika bibliotekstyper.

Med detta inlägg önskar vi dela några av de synpunkter som vi i den regionala biblioteksverksamheten kommer föra fram i ett kommande yttrande från Region Skånes kulturnämnd.

Gränser för biblioteksverksamhet
En svår men också spännande diskussion som utkastet till strategi föranleder är frågan om var gränsen går för vad som är att betrakta som biblioteksverksamhet. Vem ska definiera gränserna? Behövs gränser, och vad vill samhället ha sina folkbibliotek till? Vi har tidigare skrivit på bloggen om rapporten Samhällets allt-i-allo - om folkbibliotekens sociala legitimitet där forskare från bibliotekshögskolan i Borås skriver om bibliotekens roll och synen på bibliotek. Här menar artikelförfattarna bland annat att det är inte självklart att biblioteket ska svara på alla frågor som ställs, hur legitima dessa frågor än är och att det finns gränser för vad som kan betraktas ingå i bibliotekens identitet. Vidare menar de att bibliotekets sociala legitimitet främjas om folkbibliotek uppfattas som lämpliga för att kunna fylla nya behov i samhället. Om bibliotek inte har en tydlig identitet kan detta medföra att verksamheten erbjuds på ett sätt som upplevs vara icke adekvat och att bibliotekets sociala legitimitet utmanas. Med andra ord: här finns en farhåga som behöver ventileras ordentligt såväl hos bibliotekssektorns företrädare, som utanför bibliotekssektorn – men detaljstyrning kan knappast vara lösningen.

På spaning efter demokrati och fri åsiktsbildning i praktiken

 Loreta Maloku och Vlora Makolli från Tjejer i förening

Jag upplever oro inför det kommande valet och funderar ofta på hur mitt dagliga agerande kan påverka i förstärkt demokratisk riktning. Där fri åsiktsbildning och mänskliga rättigheter är viktiga element i samhällsbygget.
Förra veckan mötte jag två unga kvinnor som fick mig känna hopp om demokratins utveckling och framtiden. Vlora Makolli och Loreta Maloku arbetar i Tjejer i förening när de inte studerar. De arbetar aktivt för stärkt demokrati genom det treåriga projektet Fördomsfri jämlikhet med medel från Allmänna arvsfonden. Projektet drivs av ABF Malmö/Tjejer i förening och syftar till att skapa möten och dialog mellan unga från olika geografiska områden i Malmö som idag inte har naturliga mötesplatser. Privata aktörer som Stena fastigheter deltar också genom att öppna upp sina lokaler som mötesplatser. Man vill även synliggöra och förebygga fördomar genom att arrangera aktiviteter med kreativt skapande i fokus.
Malmö kommun ansluter till projektet genom att anställa 140 ungdomar mellan 16-19 år som demokratiambassadörer inom ramen för Ung i sommar. Kommunen är möjliggörare genom att anställa de unga i programmet Ung i Sommar som är en form av sommarpraktik och drivs utifrån Malmö stads övergripande mål att öka sysselsättningen och ge Malmös ungdomar tillgång till en meningsfull fritid.
Tjejer i förening kommer sedan handleda och samordna insatserna. De kommer på olika sätt att stimulera till ökat valdeltagande bland annat genom att skicka sms till ungdomar som har anmält intresse för att bli påminda på valdagen.
Garaget och Malmö Stadsbibliotek är två av tio platser som kommer att fungera som mötesplatser och kontor för demokratiambassadörerna under sommaren. KRUT är en öppen plats och verksamhet för unga på Malmö stadsbibliotek som öppnar i början av juli och invigs under hösten. Rummen är formgivna av ungdomar i samarbete med White arkitekter.

KRUT är en mötesplats för aktiviteter och tillhandahåller vägledning, verktyg och relevanta nätverk för skapandet genom nya uttryck i bild, text och film. Ett rum där de unga själva och med stöd kan utforska sin egna demokratiska röst. KRUT har erhållit biblioteksutvecklingsmedel från Region Skånes kulturförvaltning. Gå gärna in på KRUTs superfina Instagramflöde via Malmö stads hemsida.
Jag som arbetar både med bibliotek, studieförbund och idéburen sektor ser med glädje hur ett bra samarbete mellan de olika parterna tagit form här. Med utgångspunkt från de ungas intresse och engagemang skapas möjlighet för egna uttryck och ett välkomnande att gå och rösta.


/Ann Lundborg

Karin Ohrt går i pension

Karin Ohrt, vår utvecklare inom litteraturområdet, går i pension i sommar. Vi kommer alla att sakna hennes kombination av varm omtanke för alla samarbetspartners och en stark vilja att utveckla sitt område. Karin har därmed nätverk som få och går alltid att fråga om något ska förbättras eller egentligen om vad som helst, om livet i stort. När Karin började för snart 9 år sedan var uppgiften att planera en stor IFLA konferens med deltagare från hela världen och hon avslutar med en viktig handlingsplan för litteratur och serier i Skåne och däremellan har stora projekt genomförts inom läsfrämjande- och mångspråksområdet. Det är Karin i ett nötskal, kunnig och inte rädd för det stora formatet, med andra ord en kollega man ogärna vill mista. Lycka till med ditt nya liv som pensionär.

/ Alla på kulturförvaltningen

Det resande demokratilabbet - anmäl intresse redan nu!

Här kommer ett förhandstips till bibliotek som vill göra en extra satsning på demokrati och MIK i höst!

Det resande demokratilabbet är en fysisk utställning om demokrati, propaganda och källkritik som ska turnera på bibliotek i hela landet under ett år, från oktober 2018 till oktober 2019. Förutom att det verkar vara en riktigt bra och kostnadsfri utställning, framtagen i samarbete med ungdomar, så innebär den en möjlighet till fortbildning för personalen i frågor kring MIK och ungas medievärldar, och ett sätt att lyfta digital utveckling i bibliotekets lokala kontext och stärka samarbetet med olika lokala aktörer.

Det resande demokratilabbet lanseras i samband med Bokmässan i september, men redan nu går det att ta kontakt med turnékoordinatorn Sara Grevlund på turne.drd@arbetetsmuseum.se, för att anmäla intresse.

Det är tänkt att utställningen, som finns i tre exemplar i Sverige, ska turnera till 30 bibliotek - så vi tänker att det är ganska bra att hålla sig framme tidigt och vill därför tipsa om detta redan nu före sommaren!

Ur informationsmaterialet (som inom kort läggs ut på en webbsida):


"Det resande demokratilabbet är

• En fysisk utställning på 25 kvm,som visas fyra veckor på varje bibliotek
• En enkel pedagogisk handledning för bibliotekarier
• Ett nätverk med föreläsare för bibliotekspersonal och allmänhet
• Ett färdigt marknadsförings- och kommunikationsmaterial
• En språngbräda in i Statens medieråds metodmaterial Propaganda och bilders makt

Årets upplaga av Halmstadkonferensen

För imponerande 26:e året i rad ägde Halmstadkonferensen rum med sedvanligt aktuella ämnen, goda exempel och deltagare från flera nordiska länder. Rubriken för i år var ”politikernas bibliotek” och därför inleddes konferensen med ett samtal mellan flera politiska företrädare. Bibliotekens roll i samhället speglades från flera synvinklar som vi känner igen från aktuell biblioteksdebatt: Bibliotekets demokratiuppdrag, bibliotekens roll för integration, biblioteken som brygga in i det digitala samhället och bibliotekets roll i det informella lärandet.

Vassast i panelen var politikern Jane Jegind från Odense kommun i Danmark. Jegind menade att bibliotekssektorn inte bara kan ropa på mer resurser. Det handlar om att göra sig ständigt relevant och vara ett svar, en lösning på välfärdsutmaningar. För att åstadkomma detta är det viktigt för biblioteken att finnas med i den breda samhällsdebatten och att man förmår formulera en framtidsvision som bidrar till att kommunicera bibliotekens möjligheter bortom själva bibliotekssektorn. Detta är något att ta fasta på, tänker jag, när vi under hösten ska lämna synpunkter på utkastet till nationell biblioteksstrategi. 

Fler pionjärer sökes till Bokstart

Region Skånes kulturförvaltning söker bibliotek som vill utforska Bokstart och vidareutveckla sitt arbete med målgruppen små barn 0-3 år och vuxna i deras närhet. Vi kallar dessa bibliotek pionjärer!
Utifrån Bokstarts-utvecklingsarbetet som har gjorts i Skåne under 2017-2018  kan vi se några vita fläckar, som skulle kunna vara en ingång i ett utvecklingsarbete inom Bokstart:

Öppna förskolan är en välbesökt arena för nyblivna föräldrar som dessutom har en naturlig koppling till familjecentralen och därmed till barnhälsovården. Hur skulle bibliotek kunna samarbeta med öppna förskola för att stärka föräldrarnas roll när det gäller språkutveckling av deras barn? Hur skulle öppna förskolan kunna vara en ingång i samarbete med BVC?
Samarbete med både BVC och förskola kring samma uppdrag - små barns språkutveckling
Många bibliotek har ett välfungerande samarbete med både förskola och BVC i sin kommun. Det handlar oftast om ett samarbete mellan bibliotek och BVC och ett samarbete mellan bibliotek och förskola. Hur skulle ett samarbete kunna se ut om bibliotek, BVC och förskola arbetar tillsammans i ett nätverk kring samma uppdrag?

Bokstart och mångspråk. Hur når vi nyblivna föräldrar och deras barn med annat modersmål än svenska och hur förmedlar vi våra medier? Hur arbetar man med flerspråkiga föräldraträffar på bibliotek?

Bokstart för 2- och 3-åringar. En stor del av arbetet inom Bokstart riktar sig på de riktigt små barnen. Hur ser Bokstart ut lite senare, när barnet är två eller tre år? Hur jobbar vi då med högläsning och språkutveckling?

Bokstart och pappor. Hur blir papporna mer delaktiga i Bokstart och hur kan vi nå papporna på bäst möjliga sätt för att stärka deras roll när det gäller deras barns språkutveckling?
Bokstart och digitala medier. Vilka digitala verktyg finns det för föräldrar och små barn som kan förstärka små barns språkutveckling och hur kan vi arbeta med de verktygen på bibliotek?

Region Skånes Kulturförvaltning stödjer bibliotek på tre sätt:

Finansiering
Kulturförvaltningen kommer att söka finansiering hos Kulturrådet för de bibliotek som vill vara pionjärer.
Forskningscirklar
De bibliotek som vill göra ett utvecklingsarbete inom Bokstart erbjuds två platser i forskningscirklar. Erfarenheter från ifjol visar att arbete i forskningscirklar kan ge ett bra stöd till bibliotekarier som driver ett utvecklingsarbete på sitt eget bibliotek. Både genom samtal och reflektion med kollegorna och genom forskningskontexten som ges av Malmö universitet. Forskningskontexten ges i form i av aktuell forskning men kan även ske i form av föreläsningar.
Under sammanlagt 40 timmar, en arbetsvecka, spridd över ett helt år kan man diskutera den egna läsfrämjande verksamheten med andra bibliotekarier och en forskare/handledare från Malmö Universitet.

Nätverk och kompetensinsatser
Region Skånes Kulturförvaltning samordnar det Skånska Bokstartsnätverket och organiserar olika kompetensutvecklingsinsatser.
Inför 2018-2019 är följande insatser planerade
1. Bokstartsinternat med bibliotekarier från Blekinge/Kronoberg i Åhus. Förvaltningen finansierar internatet
2. Konferens för BVC och bibliotekarier den 14 februari i Malmö

Vill du veta mer om vad det innebär att bli ett pionjär-bibliotek i Bokstart Skåne - kontakta Annelien van der Tang Eliasson.

Samhällets allt-i-allo – om folkbibliotekens legitimitet

Den 3 maj lägger Katarina Michnik på Bibliotekshögskolan i Borås fram sin avhandling inom Biblioteks- och informationsvetenskap, Samhällets allt-i-allo –  om folkbibliotekens legitimitet.
Jag fastnade för titeln. Under de 30 år jag har arbetat inom biblioteksvärlden både i Holland och Sverige har diskussionen om bibliotekets legitimitet dykt upp med jämna mellanrum.


Trovärdighet och lämplighet
Katarinas angreppsätt är intressant eftersom hon utgår ifrån legitimitetsbegreppet och beskriver den utifrån två dimensioner:
1. Biblioteket upplevs vara trovärdigt, det vill säga organisationen uppfattas som förutsägbar. Biblioteket erbjuder det som förväntas.
2. Biblioteket upplevs vara lämpligt. Biblioteket uppfattas att kunna fylla de behov som finns i ett särskilt sammanhang.

Det är intressant att titta närmare på folkbibliotekets roll i ett digitaliserat samhälle just utifrån de två dimensionerna: trovärdighet och lämplighet. Det empiriska materialet visar att folkbiblioteket fortfarande framför allt förknippas med den analoga läs- och litteraturfrämjande verksamheten och att biblioteken uppfattas som trovärdigt och lämpligt.

Projektet Vellingebor berättar - fem frågor till Görel Reimer

 

Vellinge bibliotek driver just nu projektet "Vellingebor berättar: möten mellan generationer" med stöd av experimentspårsmedel. Vi har ställt fem frågor till Görel Reimer, bibliotekarie med samordningsansvar:

Vad går projektet ”Vellingebor berättar” ut på?
Vårt syfte med projektet är att skapa möten mellan olika generationer och mellan olika kulturer. Vi vill uppmuntra till berättande både i ord och bild och på så sätt skapa nyfikenhet för varandra. Ca 40 personer, varav femton elever i årskurs åtta från Tångvalla i Skanör, femton elever, nyanlända från Sundsgymnasiet och drygt tio ”äldre” deltar i projektet

Vad är det konkret som händer under projekttiden?
Vi har haft två workshops i vår. Vid första tillfället jobbade vi med ”lära-känna-övningar” och därefter delades gruppen upp i flera. Då arbetade vi med orden längtan, mod, frihet, trygghet och vänskap. Var och en fick berätta en historia utifrån ett ord. Vid andra tillfället fick deltagarna, två och två, skapa en stol utifrån samma ord. Patrik Lundberg, författare och Klara Levin dokumentärfilmare har gästat oss som berättarinspiratörer.

Projektet avslutas med en berättarvernissage på Vellinge bibliotek 23:e maj. Vi kommer att ställa ut delar av processen, visa filmsnuttar från workshops. Dessutom kommer nyproducerat material visas. Det kan vara skulptur, foton och berättelser. Vår ambition är att några från varje grupp berättar någon historia muntligt. 29:e maj kommer delar av utställning visas i Skanör vid en mindre berättar-tillställning. Vi har även knutit till oss lokaltidningen Hallå, där några berättelser kommer att publiceras.
Vad är det ni vill uppnå med projektet?
Vi vill visa att det går att mötas över olika typer av gränser. Vikten av inkludering av varandra skapar trygghet. Att vi valt berättelsen som form där du ger en liten skärva av ditt liv kan skapa nyfikenhet och förståelse. Detta vill vi bidra med. Vi har under projektet kunnat se att någon form av vänskap vuxit fram, något som vi kanske inte vågat hoppas på. Vi vill ju skapa ett forum för berättelsen i kommunen och det vi redan uppnått är vi nöjda med.
Vad är det viktigaste ni lärt er under tiden med projektet?
Det är ett processinriktat projekt vilket innebär att våga släppa kontrollen och låta deltagarna och omgivningen styra det som sker. När vi givit deltagarna tydliga ramar för vad de ska göra så har de blivit trygga, vilket i sin tur lett till stor kreativitet och till modiga berättelser. Vi har också lärt oss att logistik och tajming kräver stor planering och att det är tidskrävande att nå ut till en äldre målgrupp.
Vad hoppas ni ska hända när projekttiden är slut?
Tanken är att några av berättarna ska vilja nå ut till fler, och att vi ska kunna ge dem andra platser att berätta på men det är en vision. Oklart om det är genomförbart. Däremot kommer vi att ha tre tillfällen på biblioteket i höst där möten mellan olika grupper med berättelsen som gemensam nämnare ska arrangeras.

En ny väg in till Bokstart

Kulturrådet erbjuder bibliotek, barnhälsovård och förskola Bokstart - Idélabbet, ett utvecklingsprogram som ger stöd till förnyelse inom arbetet med små barns språk med utgångspunkt i familjens behov och upplevelser.

Utvecklingsprogrammet är en del av Bokstart, en nationell satsning som riktar sig till föräldrar och andra vuxna i små barns närhet, med syfte att tidigt stimulera språkutveckling. Satsningen bygger på samverkan mellan bibliotek, barnhälsovård och förskola som alla har ett uppdrag att arbeta med små barns språk och kommunikation.

Bokstart – Idélabbet vänder sig till kommuner som vill utveckla bibliotekens, barnhälsovårdens och förskolans arbete med små barns språkutveckling tillsammans med föräldrar och andra vuxna i barns närhet.

Syftet med Idélabbet är att ge metodstöd för ett långsiktigt förnyelsearbete för de verksamheter som har ett uppdrag att arbeta med små barns språkutveckling, utifrån olika perspektiv och kompetenser.

Varje kommun som deltar i Idélabbet kommer att arbeta med Innovationsguiden (SKL) som metodstöd. Utvecklingsprocessen är uppbyggd utifrån metoden tjänstedesign, som tar sin utgångspunkt i användarens upplevelse. Syftet är att utveckla tjänster som bättre motsvarar behoven hos dem vi vill nå, det vill säga föräldrar och andra vuxna i små barns närhet.

Kulturrådet bjuder på tre utbildningstillfälle innovation i teori och praktik, coachning, digital platform och kollegialt kunskaps- och erfarenhetsutbytte. Utbildningen äger rum i Stockholm.
Ansökningsperiod  är 19 april till den 17 maj 2018. Mer information hittar du här.
Kolla samtidigt Kulturrådets inspirerande www.bokstart.se. Här kan du få tips, kunskap och inspiration.

Självfallet blir de biblioteken som deltar i Idélabbet även del av det skånska Bokstartsnätverket, som startades under hösten 2017. Även Kulturförvaltningen kommer att fortsätta sitt utvecklingsarbete inom Bokstart. Inom kort kommer vi att skicka ut information om de olika vägarna in i Bokstart i Skåne. Håll utkik.

Ny utbildning ska förebygga hot och våld på bibliotek – fem frågor till DIK:s Anna Troberg

Anna Troberg, DIK:s ordförande. Foto: Alexander Kallas.


Stök, hot och till och med våld har under senare tid seglat upp som ett allvarligt problem på många bibliotek - något som kan påverka allt från arbetsmiljö och rutiner till möblering och inköp. Fackförbundet DIK har tagit fram en ny utbildning som ska ge bibliotekspersonal redskap att förebygga och hantera hotfulla situationer.
Vi ställde fem frågor till DIK:s ordförande Anna Troberg:

1) Berätta om den nya utbildningen!
Vi har kört en första utbildning som vi nu håller på att utvärdera. Tanken är att utbildningen ska ge konkreta verktyg för både arbetsgivare och medarbetare att hantera hotfulla situationer på arbetsplatsen. Vad kan göras för att verka förebyggande? Vilka metoder finns för att lugna hotfulla situationer? Därför har vi valt att samarbeta med Hantera agera som har stor kunskap och egen erfarenhet på området.

2) Varför tar ni fram den här utbildningen?
DIK har tagit fram utbildningen eftersom att vi såg ett stort behov av den. De siffror som rapporten "Biblioteken speglar samhället – en rapport om arbetsmiljön på våra bibliotek" visar på att problematiken ökar och frågan är mycket aktuell för DIK:s medlemmar. Vi ville göra något mer konkret bortom statistik och debatt och medverka till att biblioteken kan bli mer tryggare både för de som arbetar i dem och för besökarna.

3) Hur kommer den att gå till?
Utbildningen pågår i två dagar. Varje arbetsplats måste delta med minst en chef och en medarbetare eftersom vi vill att båda perspektiven tas tillvara i samverkan. En dag med workshops för chefer och en dag med workshops för medarbetare. Vi delar på grupperna då utbildningen bygger på ett aktivt deltagande och måste vara fokuserade på de olika rollerna och de olika perspektiven. Därefter får alla en inlämningsuppgift som de ska lösa på arbetsplatsen. När man lämnat in uppgiften får man ett diplom.

4) Kan du ge ett konkret exempel på vad man får lära sig?
Ett konkret exempel på vad de får lära sig är till exempel våldstrappan, där deltagare får öva på att lugna ner situationer enligt erkända metoder. Utbildningen bygger också mycket på att ta del av varandras erfarenheter och därmed lära av varandra.

5) Hur gör man om man är intresserad av att gå utbildningen?
En arbetsplats måste delta med en chef och en medarbetare, bestäm vilka de personerna är och eventuella ersättare. Nästa tillfälle är i höst och vi öppnar upp för anmälan i samband med biblioteksdagarna i maj. Om ni är på plats då så kom och hälsa på i DIK:s monter. Utbildningen är kostnadsfri om en deltagare är medlem och vi tar en avgift på 3000 kronor plus moms per deltagare om ingen från arbetsplatsen är medlem eller om arbetsplatsen vill skicka mer än två (chef+medarbetare) till utbildningen.

Bibliotopia - en konferens om bibliotekens framtida möjligheter

I onsdags besökte jag (Tove) Trollhättan och bibliotekskonferensen Bibliotopia 2018.
Bibliotopia är en årlig konferens som har funnits sedan 2014. Kultur i Väst, alltså Västra Götalandsregionen, är arrangör, tillsammans med en ny kommun i regionen varje år.
Konferensen har som syfte att diskutera bibliotekens framtida möjligheter och utmaningar, ur såväl nationella som internationella perspektiv.

En växande mötesplats
Konferensen har vuxit sedan den startade, och i onsdags var det 350 deltagare som fyllde Trollhättans Folkets hus, där också det nyrenoverade stadsbiblioteket ligger. De flesta kom förstås från regionen, men där fanns också många gäster från andra delar av landet.

Konferensen är intressant för alla som arbetar på bibliotek och med biblioteksutveckling, men definitivt även för politiker. Programmet var inte geografiskt betingat, utan precis lika relevant för en bibliotekarie i Skåne som för en i Västra Götaland.
Här kommer några nedslag i ett brett och fullproppat program:

Att hantera social oro
Den gemensamma nämnaren för de olika föreläsningarna var att de tog upp frågor som är omdiskuterade och aktuella för alla, eller nästan alla folkbibliotek, och som kommer att påverka dem under en överskådlig framtid.
Anna Troberg, ordförande i fackförbundet DIK gjorde en mycket tydlig och angelägen presentation på det aktuella temat social oro på bibliotek, bland annat med utgångspunkt i förbundets undersökningar om arbetsmiljön på biblioteken. Den sociala oro som har flyttat in på biblioteken har, som många är plågsamt medvetna om, påverkat allt från öppettider och aktiviteter till möblering och till och med inköp. Anna Troberg pratade bland annat om vikten av att fortsätta anmäla och rapportera in kränkningar och hot.
- Vänj er inte vid det som absolut inte ska förekomma på bibliotek, sade hon. Anna Trobergs föreläsning på en knapp halvtimme finns att se som film, och det rekommenderas.

Bubblande bibbla på stan
Mjölby bibliotek i Östergötland fick förra året Axiells utmärkelse Årets nytänkare 2017 för sitt arbete med Bibblan på stan. Projektet bygger på pop up-verksamhet av en mängd olika slag, och till sin hjälp har man bland annat en lådcykel.
Bibliotekschefen Anya Feltreuter och projektledaren Maria Niemi berättade för en mycket intresserad publik om hur de har varit med på marknader, idrottsevenemang, cyklat ut på stan och till arbetsplatser, till äldreboenden och pizzerian. De bjuder in till pop up-pyssel, pop up-bokutlåning och pop up-sagostunder, men ägnade också mycket tid åt att bara prata med folk och dela ut flyers, till exempel. Och det har fått effekt - besökarantalet på biblioteket har ökat kraftigt på bara ett år.

Varsågod - ett stort fång idéer!

 

På Stora utvecklingsdagen den 15/3 fanns ett idérum där alla som var på konferensen kunde komma med utvecklingsidéer för projekt. Här nedan kommer hela listan. Låna gärna!

 

Bjuda in att prova på att vara bibliotekarie för en dag

Programserie i samverkan med någon tidning eller journalisthögskola kring kontroversiella frågor

Lyfta socialt/politiskt engagemang på olika sätt, erbjuda ingångar till densamma (föreningar, grupper, engagerade individer) se kopplingen kunskap-engagemang

Bibliotek borde koppla på och anknyta till Blankspots projekt Verkliga Sverige

Källkritik

Folkbildning i vad ett bibliotek är

Diskussionscirklar med aktuella samhällsämnen, eventuellt bokcirklar med utgångspunkt från debattböcker

Samverka med det lokala föreningslivet

Dela din nördkunskap

Skåneleden fyller 40 - boka föreläsning till biblioteket!

Verkeån. Foto: Mickael Tannus

Ligger ert bibliotek på Skåneleden eller i närheten?
Här kommer ett fint erbjudande till biblioteken i Skåne från våra kollegor på Regional utveckling:

Skåneleden fyller 40 år – bjud in oss till ditt bibliotek för en föreläsning om en av Sveriges bästa vandringsleder!

Skåneleden är en över 100 mil lång vandringsled och tangerar nästan hela det skånska landskapet genom i princip samtliga skånska kommuner. Med sina fem delleder och över 80 etapper slingrar den sig fram över böjande backar, öppna vidder, utmanande klippkuster, djupa skogar och vidsträckta stränder, ja nästan all natur som går att uppleva i Sverige finns faktiskt i Skåne (förutom fjäll då). I år fyller leden 40 år och som en del av firandet vill Region Skåne erbjuda biblioteken i Skåneledskommunerna en föreläsning om Skåneleden för medborgarna. Under en föreläsning får deltagarna veta mer om Skåneleden och vilka satsningar som pågår samt få praktiska såväl som inspirerande vandringstips. 

Låter det intressant? Kontakta Sofie Norrby, sofie.norrby@skane.se för vidare planering, upplägg och datumbokning. 

OBS: Först till kvarn, det finns begränsat antal tillfällen.

Fem frågor till Kristina Elding

Kristina Elding är enhetschef för Digitala och rörliga biblioteket på Folkbiblioteken i Lund. Hon är ansvarig för Experimentspårsprojektet Bibblan på Stadshallen LAB

Kristina, vad är Bibblan på Stadshallen LAB? 

Lunds stadshall ligger i centrala Lund och används vanligtvis för olika arrangemang, konserter etc. Nu ska byggnaden renoveras och turistbyrån och biljettbyrån har flyttat ut. I de tomma lokalerna öppnas ett tillfälligt rum, ett idélaboratorium där olika aktiviteter poppar upp under våren. 

Under april är det stadsbiblioteket som tar lokalerna i besittning i form av projektet ”Bibblan på Stadshallen LAB”. Under parollen ”Framtidens bibliotek är ditt bibliotek” bjuder vi in lundabor och andra intresserade att tillsammans med oss skapa, testa och prata om bibliotekets verksamhet och utveckling . Vi tar vår utgångspunkt i vårt uppdrag, så som det är formulerat i bibliotekslagen och i kommunens nya biblioteksplan. Som en röd tråd genom alla veckorna löper en utforskande ansats. Vi vill experimentera och ha dialog med lundaborna kring bibliotekets uppdrag och hur vi skulle kunna utföra det ännu bättre – eller på nya sätt.
 

Vad tänker ni hitta på under er LAB-tid? 

Vi kommer att hitta på många olika saker: workshops, vernissager, föredrag, prova på och dialog i olika former. De fyra veckorna har fyra olika teman och vänder sig till lite olika grupper, även om alla intresserade är välkomna under hela perioden. 

•  Vecka 14, första veckan i april har inriktning mot lite äldre barn och unga och inleds med en visning av SVT-serien Klassen den 4/4. Det kommer också att finnas möjligheter att skapa sitt drömbibliotek med tex collage och stop motion film. 
•  Vecka 15 ägnas åt barn i förskoleåldern och deras vuxna. Under hela veckan finns möjlighet att pyssla, testa robotar, läsa eller andra aktiviteter. Onsdagen den 11/4 kl 18.00 blir det en inspirationskväll om förskolebibliotek. Alla som arbetar med barn och läsning är välkomna oavsett roll: förskolepersonal, barnbibliotekarier, specialpedagoger, forskare eller vårdnadshavare.
•  Vecka tre ägnas åt digital delaktighet med lite särskilt fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning. Det blir teknik- och talboksdropin, föreläsningar mm. Fredagen den 20/4 16-17 håller exempelvis Susanne Frennert, forskare på KTH, ett föredag kring robotar och digitalisering med sikte på bättre äldreliv, äldrevård och äldreomsorg.
•  Sista veckan har temat drömbibliotek. Då blir det workshops, vernissager och panelsamtal kring framtidens bibliotek.
• Onsdagen den 25/4 blir det finalkväll för biblioteket månad i Stadshallen LAB. Den inleds med en drop-in-workshop med arkitekt Josefina Vega Ezpeleta, där vuxna och barn kan bygga sitt eget drömbibliotek. I panelsamtal och mingel samlar vi sedan ihop våra intryck av veckorna på stadshallen LAB och blickar framåt tillsammans med inbjudna gäster och alla intresserade. För den som är nyfiken på vad vi som hänt under bibblans månad på stadshallen LAB är det ett utmärkt tillfälle att titta in. 

Hela programmet för Bibblan på stadshallen LAB finns här: https://biblioteksportalen.lund.se/sv/web/arena/nyheter
 

Vad hoppas ni på biblioteket få ut av labbandet? 

Vi hoppas på intressanta samtal med och inspel från lundabor och andra kring vårt uppdrag och hur vi utför det – vad är bra, vad saknar man, vad kan bli bättre? Vad tycker lundaborna är intressant och viktigt? Vilka behov har de? I vilken livssituation finns de?

Naturligtvis är också Stadshallen LAB ett sätt att synliggöra vår verksamhet i ett nytt sammanhang och på en plats i staden där många människor är i rörelse. Det är också ett sätt för oss att testa en ny form för vår rörliga verksamhet – att finnas på plats i en tillfällig lokal under en tid – i det här fallet en månad.
 

Och vad hoppas ni att lundaborna får ut av det? 

Kunskap och idéer kring vad bibliotek är och skulle kunna vara. En möjlighet att titta in, göra något kreativt, få ny kunskap, eller bara hänga. Och kanske framför allt – en möjlighet att vara med och labba och påverka hur framtidens bibliotek skulle kunna se ut.
 

Kommer vi att få se mer av bibliotekslabbande på andra platser i Lund efter april? 

Ja, vi kommer att fortsätta labba. Efter lördagen den 28/4 kommer vår rörliga verksamhet i form av biblioteksbuss och popup-cyklar att rulla vidare i kommunen. Vi kommer också att fortsätta med en ”prototypande” verksamhet. Ett uppdrag i vår nya biblioteksplan är bland annat att i dialog med användare, forskare, och andra aktörer utveckla ett lärcentrum – en plats eller verksamhet för att dela kunskap. Hur vårt fortsatta bibliotekslabbande kommer att ta sig uttryck är såklart också beroende på vad som händer på Stadshallen LAB i april. Vilka idéer vi kan bygga vidare på och vad vi kan lära oss av samtal, workshops och allt annat som förhoppningsvis kommer att bubbla under veckorna.

Nyfiken på GDPR?

Vad innebär egentligen den nya dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation), som träder i kraft redan i maj?
Vi sitter själva och försöker sätta oss in i vad den nya förordningen betyder för vår verksamhet, och har samlat ytterligare några länkar för dig som vill ta reda på mer om vad den innebär för biblioteken.


Film
SKL har gjort en kort film som förklarar vad GDPR är:

Fem frågor till Eleonor Grenholm

Digitalt först är namnet på den nationella satsning som görs för att främja en ökad digital kompetens hos allmänheten i Sverige. Satsningen ska genomföras mellan 2018-2020, genom att kompetensutveckla bibliotekspersonal på landets folkbibliotek. De regionala biblioteksverksamheterna får i uppdrag att genomföra och samordna utbildningsinsatser, med stöd och finansiering från Kungliga biblioteket. Eleonor Grenholm är ny projektledare för att på nationell nivå samordna de regionala biblioteksverksamheterna inom satsningen. Vi har ställt fem frågor till Eleonor om hennes nya uppdrag.

Du är ny samordnare för Digitalt först. Vad tycker du känns mest spännande med ditt nya uppdrag?

Ja, 1 april börjar jag mitt uppdrag som nationell samordnare för de regionala biblioteksverksamheternas arbete med Digitalt först. Jag har arbetat med MIK, digitala kompetenser och digital delaktighet på regional nivå i Uppsala län länge nu och ser fram emot att arbeta ännu mer fokuserat med dessa frågor och vad de innebär för folkbiblioteken.

Hur kommer Kerstin Olsson, som jobbar med samma projekt på Kungliga Biblioteket, och du att arbeta ihop?

Digitalt först syftar till ett brett kompetenslyft och för att nå alla folkbibliotek och all bibliotekspersonal har de regionala biblioteken en nyckelroll. Mitt jobb blir att se till att de regionala biblioteken har de nätverk, kunskap och metoder de behöver för att fungera som nav för biblioteksutveckling. Kerstin Olsson kommer ha sitt huvudfokus på de nationella lärresurserna som ska tas fram.

Projektet vänder ju sig till personal på folkbibliotek. Hur kommer de som jobbar på folkbibliotek att påverkas av projektet?

För den individuella biblioteksmedarbetaren tror och hoppas jag att denne kommer få en mängd möjligheter till att fördjupa sin kompetens och bredda sin yrkesroll.

Vilken blir din första arbetsuppgift?

Ett självskattningstest kring digitala kompetenser har arbetats fram och det är ett första gemensamt verktyg inom Digitalt först, ni hittar det på https://www.regionuppsala.se/digikomp. Självskattningstestet synliggör vad digitala kompetenser är och skattningarna kan fungera som ett diskussionsunderlag på arbetsplatserna. Resultatet i självskattningstestet kommer också ge oss en nationell bild av bibliotekspersonalens styrkor och svagheter vilket hjälper oss att prioritera i arbetet framåt. Att arbeta med detta är en av mina första arbetsuppgifter!

Om du får drömma: vad blir resultatet av projektet när det avslutas om tre år?

Projekt må ta slut men bibliotekens uppdrag i sjunde paragrafen i bibliotekslagen kring att arbeta med att öka de digitala kunskaperna består. Under de här åren hoppas jag att kompetensutveckling och verksamhetsutveckling har gått hand i hand och att många bibliotek har hittat sin form för hur det arbetet kan bedrivas även fortsättningsvis.