Nytt nordiskt-baltiskt projekt om design thinking på bibliotek

Andrea Hofmann, utvecklare på Biblioteken i Malmö, gästbloggar här om ett nytt nordiskt-baltiskt samarbetsprojekt om design thinking på bibliotek.

"Design thinking for libraries"

I januari 2015 lanserade IDEO, Chicago Public Libraries och Århus bibliotek innovationsverktyget "Design Thinking for Libraries". Det är en heltäckande resurs för biblioteksmedarbetare som vill utveckla sin verksamhet genom användarorienterad innovation. Metodmaterialet utvecklades med stöd från Bill och Melinda Gates Foundation. Det översattes till svenska 2018.

Metodmaterialet för design thinking på

bibliotek finns att hämta på svenska

på designthinkingförbibliotek.se

Utforska och testa metodmaterialet

Det nya projektet "Human-centered design in Nordic & Baltic Libraries" som Biblioteken i Malmö deltar i, handlar om att utforska och testa metodmaterialet från ”Design Thinking for Libraries” närmare, både lokalt och tillsammans på nätverksträffar. Varje bibliotek går in i projektet med en egen innovationsprocess som används som en lokal utmaning och som också blir ett verktyg att labba ifrån för att testa metoden.

Fokus digitalt i Ystad - all personal deltog i workshop kring självskattningstestet inom Digitalt först med användaren i fokus

Ingrid Borg, IT-bibliotekarie och Anna Sonesson, bibliotekarie i Ystad

Självskattningstestet inom det nationella projektet Digitalt först med användaren i fokus är utvecklat av läns- och regionbiblioteken i Dalarna, Stockholm, Uppsala och Örebro. Testet innehåller fyra bakgrundsfrågor och 24 påståenden som du ska ta ställning till utifrån din yrkesroll. Det utgår från EU:s ramverk Digcomp 2.0 (The European Digital Competens Framework for citizens). Detta ramverk lyfter fram de digitala kompetenser som är nödvändiga för att vara en fullt delaktig medborgare.

Stora utvecklingsdagen 2019 i bilder

Vilken härlig dag vi fick på Studio i Malmö den 14 mars! Vi vill tacka alla medverkande och alla besökare för att ni var med och skapade så fin stämning på Stora utvecklingsdagen 2019.
Det hela inleddes med finstämd sång av manskören Svanholm singers och deras dirigent Sofia Söderberg, som också är Region Skånes kulturpristagare 2018. En och annan tår trillade i salongen.
Vi fick en trendspaning inom biblioteksutveckling från utvecklare Anna Åkerberg från den regionala biblioteksverksamheten i Skåne, och från Peter Björkman, handläggare för Stärkta bibliotek på Kulturrådet.
Moderatorn Anders Mildner fortsatte sedan med flera fördjupande intervjuer med projektdeltagare från olika skånska bibliotek, som frikostigt delade med sig av tips och erfarenheter från olika former av utvecklingsarbete inom tre teman; demokrati och inkludering, samverkan och läsning.
Hörby-författaren Lina Wolff inledde temat läsning med en veritabel lovsång till sin hemby, och läste högt ur sin roman De polyglotta älskarna.
Den stora biblioteksmässan som var öppen under delar av dagen bjöd på 20 utställare från hela Skåne - bibliotek som alla hade fått utvecklingsbidrag under 2017, och där de flesta också har hunnit avsluta sina projekt.
Läs mer om de medverkande projekten här.

Mot slutet av dagen tog vi del av en inspirationsföreläsning per länk med Nina Simon från Santa Cruz museum of art and history, som också är initiativtagare till den globala rörelsen OFBYFORALL, som handlar om att göra verksamheter, som bibliotek och museer till exempel, tillgängliga för fler med hjälp av delaktighet. Otroligt inspirerande!

Vi hoppas och tror att alla som var där gick hem med nya idéer, bekantskaper och en skön känsla av att vara del av en positiv, stark och viktig skånsk bibliotekskultur.
Stora utvecklingsdagen kommer tillbaka nästa år. Då är det de biblioteksprojekt som fick utvecklingsbidrag under 2018 som tar plats i rampljuset och får chansen att inspirera andra till utveckling.
Nu låter vi bilderna berätta!

Kompetensutvecklingsinsatser, våren 2019

KRUT på Malmö stadsbibliotek - en mötesplats för unga vuxna mellan 16 till 30 år.

Foto: Mimmi Widner

Nu har vi publicerat alla aktuella kompetensutvecklingsinsatser under våren 2019, se kalenderhändelser för biblioteksutveckling. Om du inte redan prenumererar på våra kalenderhändelser och nyhetsbrev, passa på att göra det - du hittar möjligheten till höger på sidan dit länken leder.

Den första kompetensutvecklingsdagen är redan den 14 februari och den sista för våren den 10 juni.

Dagarna spänner över följande ämnen och projekt:

Bokstart, Bokprovning, Bemötande, Bibliotek i områden med socioekonomiska utmaningar, Biblioteksplaner, Bussresa till NextLibrary, Chefsmöte, Digitalisering, Jämställdhets- och delaktighetsprocesser (KRUT), Nationella minoriteter, Mediavanor och källkritik, Länkade data, PubMed och 1177 och sist, men inte minst, Stora utvecklingsdagen (SUD).

Inom projektet Digitalt först med användaren i fokus, samarbetar vi med Biblioteken i Malmö, Folkbiblioteken i Lund och Helsingborgs stadsbibliotek i de flesta arrangemang som handlar om digitalisering.

Boka in datumen i din kalender och välkommen med din anmälan!

KRUT - att gestalta ett jämställt rum

Vi bad vår studentmedarbetare Elise Jönsson skriva ett blogginlägg om KRUT, Malmö stadsbiblioteks nya kreativa mötesplats för unga vuxna, ett projekt som fått biblioteksutvecklingsbidrag från Region Skåne.

Men först en kort presentation av Elise och hennes tankar om bibliotek!

Elise Jönsson 

Vem är du? 
Jag heter Elise Jönsson och jag arbetar som studentmedarbetare inom biblioteksutveckling på Region Skånes kulturförvaltning. Jag studerar masterprogrammet Hållbar stadsutveckling, ledning, organisering och förvaltning vid SLU Alnarp. 

Vad inrymmer ett bibliotek för dig? 
När jag fick frågan om hur jag ser på bibliotek, dess samhällsfunktion och vad det inrymmer, tänkte jag mig ett offentligt rum bestående av olika funktioner, intressen och sinnevärldar. Av många förknippas biblioteket med dess traditionella utformning och användningsområde. En karaktär som präglas av höga hyllor vars placeringar kan skapa känslan av en sammanbunden mur. En mur mot världen men också en mur om världen. I detta rum finns för dem som kan tyda böckernas ryggar en mångfald av berättelser, tankar, idéer, fantasier, svårigheter eller kanske rent av lösningar på något som vi människor står inför. Upplevelserna av bokryggarna skiljer sig åt. För alla de människor som passerar är de inte lika tillgängliga, eller kanske lika intressanta. För någon är biblioteket främst en plats att få ro på. En möjliggörare för att tänka fritt och kanske rent av stora tankar. Ett rum att hitta sig själv i.

KRUT - att gestalta ett jämställt rum

Malmö stadsbibliotek har i samarbete med White arkitekter, Tjejer i Förening och 18 unga Malmöbor skapat en mötesplats för unga vuxna mellan 16 till 30 år. Tankarna kring projektet tog sin början 2016 då en projektgrupp på biblioteken i Malmö (BIM) fick ansvaret att definiera ett koncept i syfte att möjliggöra för varje medborgares rätt att få sina röster hörda. KRUT blev namnet för projektet vars arbetssätt skulle präglas av nya laborativa metoder i samverkan med medborgare och andra aktörer i Malmö. De olika samarbetspartnerna inom KRUT fick olika ansvarsområden baserat på tidigare erfarenheter och kompetensområden. Med den samlade kompetensen har målet varit att kunna bidra till en nyskapande och fördjupad kunskapsprocess. I metodboken för KRUT går det att läsa att ”Projektet utgår från ett kompensatoriskt förhållningssätt där de som saknar resurser, plattform och sammanhang kan få stöd och tillgång till nya möjligheter och gemenskaper”. Med projektet har Malmö stadsbibliotek vidgat bibliotekets användningsområden genom nya angreppssätt och metoder. KRUT är en kreativ mötesplats bestående av rum med transparenta väggar i varierande storlekar och med olika användningsområden. På Studio går det att spela in musik eller poddar. Bioteket är utformat så att det kan göras om till en blackbox för exempelvis filmvisning eller föreställningar. De andra rummen på KRUT är Projektrummet, Workshopen, Stadskontoret samt Galleri 3x4m som är en utställningsyta där det finns möjlighet att ställa ut under en treveckorsperiod.

Studio KRUT

Metodboksrelease på KRUT
Fredagen den 23 november bjöd Malmö stadsbibliotek tillsammans med White arkitekter och Tjejer i förening in till release av metodboken Att gestalta ett jämställt rum, en vecka efter KRUT:s officiella invigning den 17 november. Samtalet leddes av Viktoria Percovich Gutierrez, hållbarhetsstrateg på White arkitekter och Vlora Makolli, verksamhetsutvecklare för Tjejer i förening. Percovich Gutierrez inledde med att beskriva KRUT som en plats vars mål är att möjliggöra för yttrande och

Inga förändringar för utvecklingsbidrag till bibliotek under 2019

Som ni alla har kunnat läsa i nyhetsflödet har Region Skånes nya kulturnämnd nu sammanträtt och på sammanträdet den 10 januari togs beslut om verksamhetsplan och budget för 2019. I december beslutade regionfullmäktige om en minskad ram för kulturnämnden med den effekt att regionbidraget minskas med totalt 17,1 miljoner kronor.

"Business as usual" för den regionala biblioteksverksamheten
För den regionala biblioteksverksamheten som är ett lagstadgat uppdrag och en statsbidragsmottagande verksamhet inom kulturförvaltningen görs inga neddragningar eller andra förändringar under 2019. För denna del av kulturförvaltningens verksamhet är det ”business as usual”. Vi arbetar vidare efter den beslutade regionala biblioteksplanen och kommer att under 2019 fortsatt kunna utlysa bidrag för kunskapsdelning, kompetensutveckling, biblioteksutveckling och experimentspår. Härutöver fortsätter satsningar såsom Bokstart, Digitalt först, nätverksarbete och planerade konferenser. För att följa med i vår verksamhet som finns till för er, vill vi uppmana alla att prenumerera på vårt nyhetsbrev om biblioteksutveckling och att hålla koll på vår facebooksida, Biblioteksutveckling Region Skåne.

Intensivt år för förvaltningen
För stora delar av kulturförvaltningens övriga verksamhet blir 2019 ett intensivt år för att anpassa kulturnämndens budget till regionfullmäktiges beslut. Kulturnämnden gör uppehåll när det gäller utlysningar av sökbara utvecklingsmedel, verksamhetsbidragen fryses i stort sett på samma nivå som 2018 och förvaltningens administration minskar med 3 miljoner kronor. Kulturnämnden kommer också enligt regionfullmäktiges beslut att göra en översyn av bidragsstrukturen och villkoren för bidrag under 2019.

Planerar att förlänga kulturplaneperioden
Ny mandatperiod och nya förutsättningar gör att kulturnämnden planerar att förlänga perioden för den regionala kulturplanen för Skåne 2016-2019, så att den sträcker sig till och med 2020. Samråd om den nya kulturplanen hölls på bibliotekschefsinternatet i oktober. Beslut om en eventuell förlängning tas på kulturnämndens sammanträde den 14 februari. Detta ger oss mer tid och möjligheter till analys och dialog.

Introduktion av ny kulturnämnd
Precis som i kommunerna får också Region Skånes kulturnämnd många nya politiker – hela 18 av 22 är nya. I februari månad arrangerar förvaltningen en introduktion för den nya nämnden.
Här ser ni ledamöterna i Region Skånes kulturnämnd.

Gästblogg: Mer för fler och Stärkta bibliotek, ett lyft för Landskrona stadsbibliotek

Susann Ek, bibliotekschef i Landskrona, som gästbloggar hos oss idag:

Mer för fler och Stärkta bibliotek, ett lyft för Landskrona stadsbibliotek

Ibland har en som notorisk projektbidragsansökare flow. Ibland kommer en utlysning i alldeles rättan tid. Och med helt rätt kriterier. Och med rejält med pengar i potten. Det händer inte ofta. Men det kan hända. Och det hände oss i Landskrona i våras.

Stadsbiblioteket ligger i ett av Landskronas två socialt utsatta områden vilket självklart påverkar både arbetsmiljö och besökssiffror. Då det finns flera stora kulturinstitutioner i staden som delar på kulturbudgeten är det dessutom knapert med resurser. Under senare år har därför i princip all verksamhetsutveckling skett i samband med att vi erhållit projektmedel. 

Under våren 2017 fick vi möjlighet att arbeta med tjänstedesign i form av Kundresan.  Kundresan är i korthet en metod där kartläggning av kundens kontaktytor med verksamheten ligger till grund för ett förbättringsarbete. Vi skapade personas och listade diskfrågor, identifierade och åtgärdade lågt hängande frukter (enklare problem) och skrev handlingsplaner för de problem som krävde mer omfattande åtgärder. Vi gillade metoden. Den var enkel att arbeta med, utgick från ett kundperspektiv och gav snabba resultat. Vi sökte därför till första omgången av SKL:s utvecklingsprogram Mer för fler – hur når vi fler inom kulturområdet?, där bibliotek och kulturskolor erbjuds utbildning i just tjänstedesign, genom verktyget Innovationsguiden.

Vår utmaning, Hur kan vi skapa välkomnande och angelägna mötesplatser för Landskronaborna?
Målgrupper: Främst barn 9-13 år samt vuxna ”efter SFI”, var brett formulerad men tanken var inte att vi bara skulle arbeta med ett projekt. Vi tänkte långsiktigt. Vi skulle ändra hela vårt arbetssätt och alla på biblioteket skulle vara med. Så parallellt med utbildningsdagarna i Stockholm och fokusgruppsarbeten ordnade vi workshops med metoder från Innovationsguiden på våra personalmöten. Köpte whiteboardtavlor och post it-lappar. Och testade lösningar.

Workshop på personalmöte.

När Mer för fler avslutades i maj i år hade vi startat ett biblioteksråd för barnen, kreativa verkstaden Biblioteksklubben (med inspiration från LabLandskrona) på onsdagskvällar och Maker space en lördag i månaden. 

Biblioteksklubben gör slime.

Fem frågor om Kultur och hälsa

Jenny Åhrlin är bibliotekarie på Båstads bibliotek och tillsammans med Helena Strömblad ansvarig för experimentspårsprojektet Kultur och hälsa. Vi har ställt fem frågor till Jenny.

Ni har under hösten drivit ett projekt som heter Kultur och hälsa. Vad har syfte varit med ert projekt?
Vi ville lyfta fram kulturens betydelse för människors hälsa och valde att sätta fokus på dans (eftersom vi är två bibliotekarier som älskar att dansa och har upplevt vad dansen har att ge). Utifrån vårt tidigare projekt Vi läser film ville vi utveckla konceptet att knyta samman olika kulturella uttrycksformer för att bredda tilltalet och ge möjlighet att uppleva och fundera kring dans utifrån flera infallsvinklar.

Fem frågor till Cecilia Brisander

Foto: Hans Alm

Cecilia Brisander är nytillträdd handläggare på Kulturrådet för nationella minoriteters litteratur. Vi har ställt fem frågor till Cecilia.

Vad ingår i ditt uppdrag?
Kulturrådet har ett särskilt stöd för att främja utgivning och spridning av litteratur på minoritetsspråk. Det är ett tidsbegränsat regeringsuppdrag som vi genomför 2017-2019. Tanken med uppdraget är att det ska ge bestående effekter även efter 2019. Vi prioriterar litteratur för barn och unga. Vidare ingår det i uppdraget att i samverkan med romska företrädare och sakkunniga genomföra läsfrämjande insatser för romska minoriteter. 1 september 2018 började jag som handläggare på Kulturrådet för att genomföra uppdraget.

Fem frågor om LibLab på Staffanstorps bibliotek

Vi ställde fem frågor till Anna Jönsson, barnbibliotekarie på Hjärups bibliotek, om LibLab som pågår på Staffanstorps och Hjärups bibliotek just nu. (Obs - det är inte hon med antennerna på bilden ovan!)

Vad är LibLab?
LibLab är för barn som vill dyka ner i gränslandet mellan teknik, naturvetenskap experiment, lek och lärande. Till LibLab kommer barn för att testa sina idéer, träffa andra barn som skapar och experimenterar. Alla aktiviteterna och workshopsen är på Staffanstorps och Hjärups bibliotek. Vi har valt att ha aktiviteterna på lördagar och lov för att kunna nå så många barn som möjligt.

Hur kom ni på idén?
Personal på barnavdelningen har länge pratat om att vi ville utveckla vår verksamhet inom digitalisering och teknik. Vi har tidigare haft aktiviteter med fokus på teknik och naturvetenskap och de har alltid varit uppskattade och efterfrågade. Men vi ville nå fler genom att ha aktiviteterna på lördagar och lov och ta in kompetens utifrån genom en lärare för att förbättra våra aktiviteter. För att kunna utveckla denna del av vår verksamhet sökte vi bidrag från Region Skånes Experimentspåret.

Verkliga Sverige på Vellinge bibliotek

Ibland ska man bara ta saker på volley (säger jag som tycker om att planera…). När jag gick till kontoret på morgonen hade jag ingen aning om att jag skulle hamna på den skånska landsbygden samma eftermiddag. Volleyn skulle bära mig till Vellinge bibliotek och som anställd på Region Skåne tar jag naturligtvis bussen. På väg till den känner jag sötsug och osannolikt nog ropar någon bakom mig: vem vill ha en kanelbulle? Jag vänder mig om och en ung kvinna ger mig glatt en kanelbulle! Mycket nöjd kliver jag på bussen.

Varför just till Vellinge bibliotek? Jo för att Brit Stakston och Martin Shibbye skulle dit och berätta om deras projekt Verkliga Sverige. Startskottet gick just i Vellinge och under tre år ska de besöka alla landskap i Sverige. De kallar det slow journalism. Som resesällskap har de också en drönare som ska ta bilder på vissa utvalda platser. Låter det bekant? Precis, förlagan heter Nils Holgersson underbara resa av Selma Lagerlöf. Vad har förändrats på 100 år, och vad har inte förändrats nämnvärt?

Brit Stakston och Martin Schibbye in action.

Rapport från det regionala biblioteksrådet - om bibliotekens framtida kompetensbehov

Bild från det regionala biblioteksrådets möte den 5 september.

Det regionala biblioteksrådet är Region Skånes referensgrupp och ”tänke-tank” som samlar representanter från olika bibliotekstyper i Skåne.
Det är ett forum för gemensamt informationsutbyte och samverkan mellan såväl skolbibliotek, universitetsbibliotek, folkbibliotek och sjukhusbibliotek. I rådet ingår också en representant från Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Tillsammans identifierar vi angelägna och aktuella frågor att lyfta. Vårt senaste möte ägde rum i Helsingborg den 5 september, och här tar jag upp några exempel på vad vi pratade om.

Framtida kompetensbehov inom bibliotekssektorn
En fråga som är högaktuell är bibliotekarieprofessionen och de framtida kompetensbehoven inom bibliotekssektorn. Nya uppgifter för biblioteken och på många sätt ett förändrat samhällsuppdrag väcker frågan om de kompetensutvecklingsinsatser och utbildningar som riktar sig till dagens och morgondagens bibliotekarier svarar mot behoven och efterfrågan. Det har uppmärksammats att för få utbildas från biblioteksutbildningarna och att det är svårt, åtminstone i folkbibliotekssektorn, att rekrytera personal med rätt kompetens. Många folkbibliotek har därför börjat titta efter annan kompetens och utbildningsbakgrund när man utlyser tjänster, något som BoI-utbildningarna är kritiska till.

En rapport från Next library i Berlin

Under förra veckan reste jag (Tove) och mina kollegor Anna, Annelie och Annelien till bibliotekskonferensen Next library i Berlin. Konferensen skapades 2009 av biblioteken i Århus, men arrangerades i år i samarbete med det tyska Central- och regionbiblioteket i Berlin.
Det blev tre intensiva dagar av föreläsningar, workshops och samtal med biblioteksmänniskor från 40 länder. Här är några anteckningar, reflektioner och intryck om allt från armstöd till höftrullningar i det offentliga rummet.

Bakom kulisserna på Bibblan svarar

Idag gästbloggar Nanna Ekman samordnare på Bibblan Svarar

När jag loggar in en måndagsmorgon i september finns här 59 frågor som väntar på svar. Idag ska ett team av åtta bibliotekarier svara på frågor om sniglar, fotboll, AIK, EU-statistik och Astrid Lindgren.
Bibblan svarar är ett samarbete mellan ungefär 50 kommuner med Kungliga Biblioteket som huvudman. Runt 150 bibliotekarier arbetar med att svara på frågor som ibland går att svara snabbt på efter en enkel googlesökning och som ibland kan ta en hel förmiddag att hitta svar på. Vi vet oftast väldigt lite om frågeställaren och försöker därför att hitta digitala källor istället för att bara hänvisa till böcker som kanske inte är tillgängliga i deras landsdel. Vi vet inte heller särskilt mycket om ålder och utbildningsnivå. Ibland får står det i frågan att den kommer från en förskoleklass eller en högskolestuderande men i de flesta fall gäller det att hitta källor som kan ge svar både på en grundläggande nivå men som också ger möjlighet till fördjupning.
De flesta frågor går det fint att svara på själv, även om det ibland kan vara bra att diskutera sitt svar med en kollega. Precis så var det i Jips fall med frågan om ett citat av Knausgård. Emelie som arbetar på Biblioteken i Malmö sökte efter citatet i Google Books. Tyvärr så anges inte sidnummer där och alla fysiska exemplar var utlånade på hennes arbetsplats.
I Bibblan svarar finns ett forum för oss som jobbar med tjänsten och Emelie frågade om någon annan kunde kika i boken och hitta på vilken sida citatet stod.
Bibblan svarar är Sveriges största digitala bibliotekssamarbete. För den som tror att medborgarna inte längre behöver hjälp med att hitta svar på sina frågor kan det vara intressant att kika in bakom kulisserna i vår digitala referensdisk.

Det gick fort för en kollega att kolla upp boken och Jip kunde få sitt svar inom de utlovade 48 timmarna.

 

Att arbeta med Bibblan svarar ger möjlighet att träna sin digitala informationssökningskompetens. Något som ofta kommer till användning i arbetet i det fysiska biblioteket. Ofta är det enklare att hitta svar på svåra frågor i någon av de digitala resurser som finns i Bibblan svarars systersajt Bibblan guidar än att leta i en tryckt bok.
Alla frågor som besvaras i Bibblan svarar publiceras också i svarsarkivet. Här går det att få en bild av vilka frågor som ställs och frågorna och deras svar rankas högt i Googles sökningar.
Vi som jobbar tillsammans i Bibblan svarar har stor hjälp av det nationella nätverk som vi utgör tillsammans. Ett par gånger om året ordnas också seminarier, konferenser och webbinarier för gemensam kompetensutveckling.
Att arbeta i Bibblan svarar motsvarar att ha ett pass i informationsdisken var femte vecka. Vi arbetar utifrån ett löpande schema och varje dag är minst fyra bibliotekarier schemalagda.
De senare åren har antalet frågor till Bibblan mer än fördubblats och vi behöver bli fler. Vi vet att tjänsten blir bättre ju fler personer med olika kunskapsområden vi blir. Vi vet också att det är en kul kompetensutveckling för oss som deltar.
Vill du veta mer? Skulle du vilja prova på att svara på frågor i Bibblan svarar och glädja användare som Jip.
Hör av dig till oss som samordnar tjänsten:
nanna.ekman@malmo.se eller daniel.bjorkund@malmo.se

 

Bibblan svarar leverar!

Det händer inte ofta, men när det händer blir jag riktig lycklig. I måndags åt sonen hemma mitt i nollningens tumult. Under måltiden pausade han ätandet: ”Mamma kom du ihåg det citatet jag skickade dig av Karl Ove Knausgård om äppleträdet och frihet” 
”Jag tror det”, svarade jag lite osäker, men varken sonen eller jag kunde hitta meddelandet med citatet. Ni ska veta att det bara skrek ”Yes” inombords, sonen visade för ett ögonblick ett genuint intresse för litteraturen. Jag slutade äta omedelbart och började frenetiskt googla på Knausgård, äppleträdet och frihet. Äntligen en lite öppning för att vidareutveckla min roll som läsfrämjande bokälskande mamma och bibliotekarie. En roll som jag inte helt lyckats med. Sonen öppnar aldrig någon bok som finns i hemmet, varken de som finns i bokhyllan eller på soffbordet. Man börjar undra, speciellt när man pratar om vikten av tillgång till böcker och läsande förebilder.  Vad har jag missat. Sonen själv är förresten inte ett dugg bekymrad om alla olästa böcker i hemmet.
Google gav inte svaret.

Några dagar tidigare hade jag träffat Nanna Ekman ansvarig på  Bibblan Svarar. Hennes påstående att svenska bibliotekarier svarar på alla frågor fanns kvar i huvudet. Jag berättade för sonen att Bibblan svarar säkert kunde ge svar. Ärligt talat visste jag inte hur tjänsten fungerade i verkligheten. Sonen tittade skeptiskt på mig: ”Vadå bibliotek?”, men hade ändå under tiden hunnit skriva in sin fråga på Bibblan svara-sidan och fick löftet att inom 48 timmar skulle han få svar och därmed förhoppningsvis det efterlängtade citatet. Så enkelt.

Efter 32 timmar ……………………………….

 

 

Sonen djup imponerad. Mamman nöjd att bibblan levererade, lämnade allt och cyklade till Lomma bibliotek. Boken inne, lyckan komplett.
Citatet på sidan 23 skickades omedelbart till sonen med meddelandet att boken fanns hemma. Sonen svarade ”Visst är det ett vackert stycke, jag behöver inte boken, det räcker med sidan 23”
Man ska vara glad för det lilla…………………….  Ett hipp hipp hurra för Alex och Sigge, deras podcast, väckte sonens nyfikenhet. Skönt att det finns läsande förebilder utanför hemmet också. Och klart ska även ni få läsa sidan 23 (ur Om hösten / Karl Ove Knausgård):

”Jag tog barnen på en tur i skogen, som växer ända ned till sandkanten, och som för det mesta består av lovträd, med en och annan rödstämmig tall. Luften var varm och stilla, solen hängde tung av ljus på den svagt mörkblå himlen. Vi följde en stig inåt, och där, mitt i skogen, stod ett äppelträd fullt av äpplen. Barnen var lika förundrade som jag, äppelträd var något som växte i trädgårdar, inte vilt ute i skogen. Får vi äta dem, frågade de. Jag sa ja, ta bara. Jag förstod i en plötslig glimt, lika fylld av lycka som av sorg, vad frihet var”

Om ni vill veta vad som hände bakom kulisserna av Bibblan svarar, håll utkik efter Nanna Ekmans gästblogg inlägg.