Teaser av Litteraturutredningen

Det uppstår en spänd förväntan i publiken när de som står där framme på scenen äntligen fått ihop micar, bord och placeringar. Nej vänta, ett glas vatten också. Nu då! Under trekvart diskuterar följande panel boken och läsandets tillstånd - Tomas Lidman, litteraturutredningens ordförande, Ulla Carlsson, professor och ordförande Nordicom, Ann Steiner, lektor i litteraturvetenskap samt förlags- och bokmarknadskunskap vid Lunds universitet, Tore Slaata, professor vid Institutt for medier og kommunikasjon i Oslo och Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Folks läsvanor och vad det innebär i samtidens förutsättningar ska utredningen berätta för regeringen den 1 september i år. Nordicom har igår (8 mars) kommit ut med en pinfärsk forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen - Läsarens marknad, marknadens läsare. Boken tillskrivs utifrån ett demokratiskt perspektiv. Litteratur, i betydelsen av texter som skapar mening och värde i livet. Man gör återkopplingar historiskt, 1948 då var radion ett hot mot boken. 2012 är frågorna: Vad är en bok? Vad är en författare? Kvalitetsbegreppet har funnits med som en konstant i alla utredningar och behandlats på samma sätt ända sen 1948 då den första bokutredningen kom. Varför är det viktigt att läsa litteratur? Kognitionsforskningen visar att berättandet och berättelser är ett grundläggande behov hos oss människor. Vi tänker dramaturgiskt för att skapa mening. Genom berättelsen skapar vi identitet, gemenskap och vår syn på omvärlden. Det är berättelsen som är i fokus och som kan gestaltas genom många olika medier vilket teknikutvecklingen idag också bidraget till. Vi läser enormt mycket idag, men kanske inte alltid från ett papper. Dock, att läsa skönlitteratur har många värden och ingår som en viktig del av kulturpolitiken. Det uppstår kulturpaniker - "folk läser fel saker". På 50-talet uppstod panik för att de unga började läsa serier istället för böcker, på 80-talet varnade man för "tantsnusk"-litteraturen. Samhället har alltid haft behov av styra läsarens vanor. Vad är egentligen den goda litteraturen? Bör inte läsaren avgöra värdet, och inte våra kulturella normer? Läsarens behov måste vara primärt. Anna Steiner påminner om att trots e-böcker och nya distributionssystem så läser de allra flesta fysiska, pappersböcker som de skaffat sig på ett fysiskt sätt genom bokhandlare, bibliotek med mera. Hon innefattar de två största internetbokhandlarna i Sverige i denna kategori. Dessa två har ca 7 miljoner titlar tillsammans. De låga bokpriserna har inte lockat nya läsare, men de som redan läser är glada! E-böcker är ett gränslöst media vilket innebär att helt andra aktörer än idag kan stå för spridningen, men utvecklingen går mycket långsamt kring e-böcker. Panelen trycker också på vikten av sätta igång det lustfyllda läsandet hos barn. Martin Ingvar, hjärnforskare säger att om man kommer förbi x antal tecken före 7-årsåldern, så har man knäckt läskoden. Fler och fler läser, men man läser på andra displayer än pappersboken, som någon på scen uttryckte det. Bokhandeln är hotad, men inte Boken. Den lever som aldrig förr. All den skönlitteratur som läses på nätet, räknas aldrig in i statistiken, trots att väldigt många barn och unga läser sin skönlitteratur där. Inom litteraturvetenskapen ser man också betydelsen av transmedia för att behålla perspektivet på berättelsen. Det är nödvändigt att ta in annan media. En gemensam, genreöverskridande kultur uppstår, med olika ingångar till samma universum. Text, bild, rörlig bild, musik, dans med mera i ett samberättande. Personligen gläds jag åt denna utveckling, för jag tycker att det skapar en styrka åt själva berättandet och berättelsen samt inkluderar fler användare för vilka texten inte är eller kan vara primär. Ett spännande möte!