Folkbibliotekstatisstik i ny förpackning

I förrgår publicerades KBs årliga statistik rapport av de offentligt finansierade biblioteken i Sverige. I medierna uppmärksammades framför allt nyheten att över 90 svenska kommuner saknas bemannade skolbibliotek. 

Under 2014 har en omfattande förändring av Sveriges officiella biblioteksstatistik genomförts, där bland annat skolbiblioteken nu ingår i statistiken. I och med att en sådan stor förändring gjorts av frågornas innehåll, definitioner och urvalsram är det inte möjligt att få ut en rapport på regional nivå för Skånes del.  Och därmed kan vi i nuläget inte dra några slutsatser för Skåne när det gäller bl.a. skolbiblioteksverksamhet.  Årets statistik visade i alla fall att det fanns ca 114 skolbibliotek d.v.s. ett bibliotek som är bemannat minst 20 timmar i vecka (för grundskola och gymnasiet) och ca 72 integrerade skol- och folkbibliotek.  Totalt finns det alltså 186 skolbibliotek i en region med 33 kommuner, 131 gymnasieskolor och 647 grundskolor.  

En annan konsekevens av den förändrade statistiken är att jämförelse i tiden bakåt  inte alltid ge korrekt information p.g.a. omdefiniering av vissa variabler och den ska därför göras med stor försiktighet.  Titta därför noggrant på era siffror före ni pratar med media och era politiker. En feltolkning är lätt skett.

Vi kommer oss att ägna mer åt statistik i den nya referensgruppen för statistik som består av:

Anders Nylander – Kristianstads bibliotek
Christian Forsell – Helsingborgs bibliotek
Liz Jozefsson – Lunds Stadsbibliotek
Carola Beijer – Malmö Stadsbibliotek
Eva Olsson – Malmö Stadsbibliotek
Liv Olofsson Lundström – Trelleborgs bibliotek
Annelien van der Tang Eliasson – Kultur Skåne.

Gruppen träffas för första gång efter sommaren.

Gästbloggare Åsa Strömquist från Kävlinge Bibliotek

Siffror

20 grupprum att boka finns på Kista bibliotek och det skulle behövas ännu fler. Personalen har fått maka på sig och några sitter i ett inglasat rum för att ses av besökarna och för att se och vara tillgängliga.

40% böcker/media på andra språk än svenska är målet för Kista bibliotek (nu är det 25%) för att spegla stadsdelens mångspråkiga befolkning.

 

                                                          (Bild Kista Bibliotek: Annika Liljegren)

 

50 miljoner människor i världen är på flykt. På seminariet Mänskliga rättigheter och biblioteket på Botkyrka internationella bokmässa diskuterades bl.a. hur biblioteket kan stödja sk. papperslösa och människor utan fast adress utifrån Bibliotekslagens ”Biblioteken är till för alla”.

 Ord

Integration – det ordet använder jag aldrig, säger den unga poeten Barakat Ghebrehawariat, demokratiagent, journalist och aktiv inom Revolution Poetry. I stället: demokrati, tillgänglighet. Han ser poesin som ett sätt att hantera starka känslor, att stärka sig själv. Tycker att ”igenkänning”, och att alla ska vara representerade, är viktigt för biblioteket, som också ska vara ett aktivt centrum för kulturella yttringar, kan t.ex. ordna poesiskola! Barakat medverkade i ett inledande panelsamtal på temat Mellan flykt och förvandling på Botkyrka internationella bokmässa

 Namn – Varför är det så svårt att uttala mitt namn, när det går att lära sig långa namn på franska maträtter? undrar Warsan Shire, somalisk-engelsk poet, som invigde Botkyrkas Internationella bokmässa. Bra intervju och gripande poeisuppläsning!

Brytningen - debutdiktsamling av  Anamaria Todorov handlar om kampen för att erövra ett nytt språk. “Mitt gamla modersmål / ligger stadigt i bakhåll i min mun / och håller tapp”.  Tungan liknas vid ett skohorn. Påfågel – svenskans vackraste ord? Anamaria läste sina dikter på seminariet ”Poesi som redskap för att erövra ett nytt språk” på Botkyrka internationella bokmässa.

 

 

Bokprovning och annan barn- och ungdomskultur

Biograf Spegeln var nästan fullsatt när 130 bibliotekarier och lärare samlats för att lyssna på Svenska Barnboksinstitutets årliga bokprovning förra tisdagen. SBI samlar på alla barn- och ungdomsböcker som ges ut i Sverige, svenska original och översättningar till svenska. 2014 utkom 1860 böcker en  rekordstor utgivning. Representationen av andra kulturer och mörkhyade personer är svag i inhemska bilderböcker, visar årets trendspaning. Andra tydliga trender är böcker om hemligheter, hamstrar och dystopiernas fortsatta framfart. En ny kategori, tweenies, uppmärksammades och Mats Berggren, författare och medlem i Alma-juryn, avslutade med vilka barn- och ungdomsböcker som getts ut  är översatta från andra språk. Vad får vi ta del av och vad får vi inte se?
För er som inte hade möjlighet att vara med eller om ni vill höra något en gång till så finns alla föreläsningarna nu upplagda på UR Play.

Biograffoajén var som gjord för mingel 

Men vad läser barn egentligen? Finns det ett glapp mellan vad som ges ut och vad barn läser? Vad frågar barn om på biblioteket eller i bokhandeln? Det är en annat av de samtal som hållits på SBI. Lyssna på hela samtalet.

 

Mer om barn och ungdom

Bolla lades ner men man fortsätter med en projektbank där Kulturrådet samlar lärande exempel inom barn- och ungdomskultur från hela Sverige.

”Gör en sökning i projektbanken för att hitta inspiration till ett eget projekt, eller för att få en bild av vad som sker i landet. Projekten är indelade efter ålder, län och konstform. Varje projekt har en kontaktperson som du kan vända dig till om du har fler frågor. Vi fyller på med projekt löpande.”

SNOKA-bibliotek - gemensamt digitalt bibliotek i Skåne NO

Idag, 28 maj, lanseras SNOKA- bibliotek  - biblioteken i Skåne NO:s gemensamma digitala bibliotek.

SNOKA-bibliotek är ett samarbete mellan biblioteken i Skåne Nordost och består av 35 fysiska samt ett digitalt bibliotek. SNOKA står för Skåne NordOst KAtalogen. Samarbetet innebär att alla bibliotek har en gemensam webbplats och bibliotekskatalog. Illustrationerna till SNOKA-bibliotek är gjorda av Charley Kåberg/C Kåberg Illustration.

I och med lanseringen av den gemensamma webbplatsen tar folkbiblioteken i Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby och Östra Göinge ytterligare ett steg i sitt delregionala samarbete.

Igår samlades personalen från alla biblioteken till kombinerat firande av lanseringen och kompetensutveckling. Magnus Kempe från Kairos Future gjorde en tankeväckande omvärldsanalys ur perspektivet den framtida samhällskontexten och möjligheter och utmaningar för biblioteken. Kairos Future fick för två år sedan uppdraget från Biblioteksföreningen att ta fram ett underlag för arbetet med en nationell biblioteksstrategi och rapporten Bibliotek i nationens tjänst publicerades förra året.
I framtiden tänker man sig många gemensamma tillfällen för kompetensutveckling i Skåne NO.

/Karin och Kristina

Gästbloggare Tellervo Salomonsson från Ystads bibliotek

Som en del av invigningen av årets Internationella bokmässa i Botkyrka samtalade skribenten Judith Kiros med den brittiska poeten Warsan Shire. Warsan Shire är just nu aktuell på svenska med diktsamlingen Lära min mor att föda (översatt av Jakob Kaae), som handlar om flykt, hemlängtan och kärlek, särskilt ur kvinnors perspektiv. Det blev ett spännande och tänkvärt samtal som anknöt till bokmässans tema Mellan flykt och förvandling.

Warsan Shire framhöll den kreativitet som genereras av migrationen. Hon är född i Kenya 1988 av somaliska föräldrar, och uppvuxen i London. I sitt skrivande lyfter hon gärna fram sitt somaliska ursprung. I Somalia finns en stark poesitradition som har betytt mycket för henne och som hon respekterar men som hon, om jag förstod henne rätt, tycker är så svårbemästrad att hon inte vill ge sig in på för egen del.

Hon berörde också att man som migrant ofta fråntas rätten att själv definiera sig och sin identitet. Det är ofta någon annan, särskilt representanter för majoritetssamhället som vill ta sig den rätten. Själv blir hon ofta ifrågasatt när hon kallar sig somalier eftersom hon är född i Kenya och uppvuxen i London. Kanske är det därför hon bara skriver utifrån sina egna erfarenheter. Att sno andra människors historier gör en till kolonialist, menar hon. Var och en måste ha rätt till sin egen historia. Och där kan poesin spela en viktig roll. Poesin har en helande verkan, och kan lindra de trauman som migrationen orsakar, menar Warsan Shire.

 

Ny kulturplan på remiss

En av våra allra viktigaste uppgifter under det här året är att ta fram en ny kulturplan, för perioden  2016-19.

Den 21 maj 2015 fattade kulturnämnden beslut om en remissversion av kulturplanen. Kommunerna i Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län är formella remissinstanser, men även andra aktörer är välkomna att yttra sig.

Yttrandena kommer att ingå som underlag vid justering av den regionala kulturplanen. Beslut om en kulturplan för 2016-2019 kommer att fattas av Region Skånes kulturnämnd den 1 oktober 2015 och av Regionfullmäktige den 24 november.

Läs mer om remissversionen av kulturplanen här. 

Sökes

Bibliotekarier med intresse för statistik och utvärdering

för referensgrupp statisitk

Har vi i vår verksamhet prioriterat barn och ungdomar under det senaste året?
Hur har vi prioriterat våra låntagare med annat modersmål än svenska?
Är vår biblioteksverksamhet tillgänglig för alla?
Vilka konsekvenser har nedläggning av en biblioteksfilial för kommunens invånare?
Det byggs ett nytt bostadsområde i vår kommun – vilka konsekvenser har detta för vår biblioteksverksamhet?
Vilka målgrupper når vi och vilka når vi inte?

När vi pratar om statistik inom biblioteksverksamheten syftar vi ofta på biblioteksstatistiken, den statistiken som biblioteken varje år lämnar in till KB. Den som beskriver hur biblioteken utvecklas genom tiden på national, regional och kommunal nivå. Det är oftast endast de sjunkande lånesiffrorna och minskade mediabudget som uppmärksammas i media. Men alla vi vet att biblioteksverksamhet innehåller så mycket mer än lånesiffror. Vi behöver endast läsa vår nya bibliotekslag för att kunna konstatera att vi har ett mycket större uppdrag än att tillhandahålla litteratur. Hur kan vi ge en rättvis bild av biblioteksverksamhet i kvantitativa och kvalitativa mått, som vi kan ta med oss i vår egen verksamhetsplanering, utvärdering av verksamheten och i den kulturpolitiska diskussionen?

Det finns en mängd data som vi kan använda oss av i vår verksamhet på europeisk, nationell, regional och kommunal nivå.

Referensgruppen kommer att se över den statistiken som finns och koppla den till de olika verksamhetsområden och till de uppdrag biblioteken har enligt den nya bibliotekslagen.  Vilken information ger siffrorna och hur kan vi mäta våra kvalitativa insatser? I början av 2016 kommer Kultur Skåne att organisera ett statistikseminarium för bibliotekpersonal i Skåne där vi tittar på statistik utifrån olika vinklar. Referensgruppens arbete kommer att vara grunden till seminariet.

 

Anmäl ditt intresse hos Annelien van der Tang Eliasson, utvecklare media och bibliotek.

annelien.vandertang-eliasson@skane.se eller ring 0725- 28 85 18

 

Gästbloggare Katarina Tollbäck Ericson från Burlövs bibliotek

Genomtänkt samarbete förskola – skola – bibliotek i Mölndal

 

Så bra det kan bli när biblioteket får fungera som en likvärdig samarbetspartner, när vår kompetens tas tillvara och efterfrågas av andra verksamheter, visade seminariet ”Rätten till modersmål – skola och bibliotek i samarbete”. Tanja Bozic, chef för Modersmålsenheten i Mölndal berättade tillsammans med modersmålslärare Fredrica Broman och bibliotekarie Nina Hedberg hur deras väl utvecklade samarbete ser ut. Allt samarbete fungerar efter en genomtänkt strategi och formerna finns klara.

Modersmålseneheten i Mölndal är en central resurs som stöttar förskolor och skolor när det gäller arbetet med mångspråk. Elever med olika språkbakgrund kan därför spridas ut och resurser ges där de behövs från centralt håll. Alla ska ha tillgång till samma hjälp, vilken skola man än väljer att gå på. På biblioteket finns ett modersmålsbibliotek, dit modersmålslärarna kommer med sina grupper. Lärarna håller i lektioner på biblioteket, men bibliotekarien hjälper till med media och visar runt i biblioteket. Modersmålslärarna genomför gemensamma projekt där man utgår från samma bok på många språk, och resultatet ställs ut på biblioteket. Ett gemensamt projekt är också ”Drömboken” där barn från världens alla hörn berättat och ritat sina framtidsdrömmar. Boken som finns i flera exemplar kan lånas hem och är bibliotekets mest utlånade.

Förskolorna har personal som fått uppdraget att vara språkutvecklare, vilket innebär att ansvara för arbetet med mångspråken. Här finns en tydlig uppdragsbeskrivning och förskolecheferna ansvarar för att det ges möjlighet att utföra uppdraget och att det blir gjort. Biblioteket sammanställer bl. a. språkväskor på efterfrågade språk som lånas ut på förskolorna.

Sagostunder på 11 olika språk hålls av modersmålslärarna som en del av deras tjänst. Till skillnad från erfarenhet från mitt eget bibliotek är dessa sagostunder välbesökta. En trolig anledning är säkert de väl utvecklade nätverk som bildats, att man arbetar aktivt med detta på olika nivåer, från olika håll men med samma mål.

Eftersom vi i Burlöv sedan en tid tillbaka har ett projekt tillsammans med förskolan ”Språktrappan”, där vi samarbetar på liknande sätt med språkutveckling i allmänhet, tätt ihop med specialpedagoger och förskolechefer, och som har varit både framgångsrikt och roligt kändes det här klockrent för mig. Just så här hoppas jag att vi snart ska kunna samarbeta även när det gäller mångspråk. Studiebesök med kollegor från förskola och skola till Mölndal får bli ett första steg för att komma vidare i vår ”Språktrappa”.

Vad sägs om slöjd för barn på biblan?

I tisdags besökte mina biblioteks- och kulturarvskollegor och jag Skånes Hemslöjdsförbund. Sedan den 1 maj 2015 har de sina lokaler i Landskronas gamla station. Även om jag har själv har tummen mitt i handen när det gäller all form av slöjd, blev jag jätteinspirerad att sätta igång direkt med hemslöjden. Det är verkligen värt ett besök.

Men framför allt vill jag gärna uppmärksamma alla som jobbar med barn och eget skapande på Skånes hemsslöjdsförbunds slöjdhandledareutbildning. Utbildningen riktar sig på alla som vill arbetar med någon form av pedagogik och vill öka barnens möjlighet att slöjda.

För mer information kontakta hemslöjdskonsulent Kalle Forss kalle.forss@hemslojd.org

 

 

 

Biblioteksplaner och kvalitet på bibliotekchefsmötet 29/4

29/4 ägde vårens sista bibliotekschefsmöte rum i Trelleborg,  på temat biblioteksplaner och kvalitet.

Michael Nordberg hälsade välkomna till Trelleborg och berättade om hur han de senaste åren jobbat för att utveckla biblioteksverksamheten. Inte minst var hans erfarenheter av det strategiska arbetet med till exempel biblioteksplanen inspirerande. Roligt att en biblioteksplan kan ge så konkret resultat när det gäller resurser till skolbiblioteksverksamheten!

Kvalitetsarbetet illustrerades av Hanna Johansson och Britt Löfdahl från Regionbibliotek Stockholm, som har testat den kvalitetsmodell som Elisabeth Ahlqvist på Kungliga biblioteket har utvecklat, i praktiken. Modellen har de testat på verksamheter som sagostunder och referenssamtal.

Arbetet med sagostunder finns beskrivet i skriften Leonards plåster som kommer att skickas ut till biblioteken i Skåne. Britt och Hanna har testat modellen på det klassiska referenssamtalet på biblioteket och på de referenssamtal som sker inom ramen för arbetet med Bibblan svarar.

Britt poängterade att modellen är ett verktyg för kvalitetsutveckling av befintlig verksamhet och som ett diskussionsunderlag för att reflektera kring utveckling av verksamheten.

När det gäller biblioteksplaner så är det ju en aktuell fråga just nu: många skånska kommuner befinner sig mitt i processen att ta fram en ny eller att revidera sin biblioteksplan.

KB har samlat landets alla regionala och kommunala biblioteksplaner här: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/uppdrag-planer/
För att vara säkert på att listan är korrekt och aktuell vill vi uppmana er att gå in på listan och kolla att uppgifterna om er kommuns biblioteksplan stämmer. Om inte skicka rätt uppgifter och gärna planen eller länk till planen till: biblioteksplaner@kb.se

Kungliga bibliotekets arbete att tillsammans med regionbiblioteken och kommunerna följa upp arbetet med biblioteksplaner sker inom det forum som heter Kvalitetsdialog. Från Skåne deltar Kristina Elding från Kultur Skåne, Lena Malmqvist från Ystad, Carola Beijer från Malmö och Johnny Norrby från Kävlinge.

Frågan om biblioteksplaner är ju också aktuell eftersom Kulturrådet nu har som villkor för att söka inköpsstöd att kommunen har en giltig bibliotekplan eller åtminstone ett fullmäktigebeslut om att ta fram en plan. Läs mer om detta här: http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/bibliotek/Inkop-av-litteratur-till-folk--och-skolbibliotek/

Dagen ägnades också åt gruppdiskussioner kring olika tematiska frågor kring biblioteksplanearbetet, tex:

• Varför biblioteksplan?
• Vems är planen?
• Förankring
• Bibliotekens framtid
• Utmaningar och utvecklingsstrategier
• Kommunala kontexten
• Skolbiblioteken

/Ann och Kristina

Projektmedel för biblioteksutveckling 2015

Kopplat till det regionala biblioteksuppdraget finns som bekant särskilda medel inom Region Skåne som skånska folkbibliotek, eller bibliotek med samarbetspartners, kan söka för utvecklingsprojekt.

Nytt för i år är att ansökan om projektmedel ska göras via Kulturdatabasen (KDB). Vi har skickat mer information om utlysningen till folkbibliotekscheferna i Skåne, och det kommer också att finnas mer information på vår hemsida när ansökningsperioden startar.Ansökningstiden är 1/6 till 24/8.

I samband med utlysningen , den 1/6 bjuder vi in till ett möte på Regionhuset, Dockplatsen, då vi informerar om hur ansökan går till praktiskt och med möjlighet att ställa frågor. Detta är också ett tillfälle att prata med oss utvecklare om era projektidéer inför ansökan. Inbjudan och anmälan till denna informationsträff finns här: http://utveckling.skane.se/om-regional-utveckling/kalender/kultur/informationsmote-om-hur-du-soker-projektmedel-for-biblioteksutveckling/  

Gästbloggare Nina Svensson-Ney från Eslövs bibliotek

Från Botkyrkas internationella bokmässa

När Sara Olusson berättade om sin vän Felizia, en rumänsk EU-migrant, föll tårarna på mig. Hennes vackra ord och beskrivningar av vänskap har för evigt etsat sig fast i mig. "Att gråta varandras tårar i varandras hus" Otroligt vackert! #detkundevaritjag

 

Välkommen Anna Falk, utvecklare för läsfrämjande på Kultur Skåne 2015!

Från och med den 1 maj och året ut kommer Anna Falk att jobba som utvecklare för det läsfrämjande arbetet på Kultur Skåne.

I uppdraget ingår att planera och genomföra kompetensutvecklingsinsatser för folkbiblioteken i Skåne, omvärldsbevaka samt sprida trender inom det läsfrämjande området. Anna ska även följa upp och utvärdera de projekt som folkbibliotek och folkbildning genomfört under 2014 samt se hur vi ska jobba vidare med forskningen på området. Hon kommer framförallt att jobba tillsammans med Ann Lundborg och Karin Ohrt.

Anna Falk har lång erfarenhet av läsfrämjande arbete på Malmö stadsbibliotek, där hon bland annat har jobbat med projekt som Läsbiten och LÄS!, men också med uppbyggnaden av Balagan (verksamhet för 9-12-åringar). Dessutom har hon skrivit en metodbok om sagostunder tillsammans med en kollega "Magiska fingrar: sagostunder för dagens barn".

 

Gästbloggare Margeret Svensson från Bromölla bibliotek har ordet

Botkyrkans internationella bokmässa 2015

Ett av seminarierna på den Internationella bokmässan var Rätten till modersmål – skola och bibliotek i samarbete. Det var Modersmålsenheten och biblioteket i Mölndal som berättade hur de bland annat arbetade med sagostunder.

 

Lärarna i modersmål genomgår en utbildning i sagoberättande och håller därefter sagostunder på sitt språk under arbetstid. Sagostunderna följer ett schema så att samma språk återkommer kanske en gång per termin. Förberedelserna för sagostunden på biblioteket kan vara en skön fåtölj för den som läser och en liten utställning med relevanta böcker. Sagostunden är numera förlagd till barnavdelningen, vilket visat sig fungera bättre än ett avskilt rum. Barnen som kommer har varierande ålder så det blir oftast en stund för de minsta och sedan en annan berättelse för de lite äldre. Sagostunderna har många positiva effekter, den ger modersmålslärarna möjlighet att bekanta sig med blivande elever, men det har också blivit en mötesplats för modersmålslärarna och föräldrarna. För att marknadsföra sagostunderna har många olika kanaler använts, till exempel modersmålslärarnas egna nätverk, FB och Instagram.

 

Sagostunder på olika språk är intressant för många bibliotek och på Bromölla bibliotek har vi provat vid ett par tillfällen. Det kom få barn till våra sagostunder, men som bibliotekarien vid Mölndal bibliotek påpekade tar det tid att få konceptet inarbetat.