KB:s inflytandestruktur

Kungliga bibliotekets samordningsuppdrag för biblioteksväsendet innebär nationell överblick samt främjande av samordning och utveckling. Inflytandestrukturen är ett viktigt stöd för KB i detta uppdrag.

Förutom den nationella referensgruppen som är riksbibliotekariens råd omfattar inflytandestrukturen tre olika styrgrupper och sex expertgrupper. Styrgrupper finns för Libris nationella infrastruktur, för Bibsam-konsortiet och för OpenAccess.se. Expertgrupper finns inom områdena informationsförsörjning och resursdelning, metadata, digitalisering, utbildning och lärande, utvärdering och kvalitetsutveckling samt kompetensutveckling och forskningsanknytning. 

I förra veckan offentliggjordes hur expert- och styrgrupperna kommer att bemannas 2012-2014. Sammanlagt ca 100 personer kommer att arbeta i de olika grupperna. Av dem är nio från Skåne:

Nationella referensgruppen:
Stefan Bengtsson, Malmö Högskola (2012-2013)
Åsa Berglund, Informations- och lånecentralen, Malmö stadsbibliotek (2011-2012)

Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning:
Sara Kjellberg, Lunds universitet, Avdelningen för ABM och bokhistoria, Institutionen för kulturvetenskaper (2012-2014)

Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling:
Gunnel Olsson, Folkbiblioteken i Lund (2012-2014)

Expertgruppen för utbildning och lärande:
Stefan Wahlstedt, projektledare Malmö stadsbibliotek (2012-2014)

Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur:
Jette Guldborg Petersen, Malmö högskolebibliotek/Lunds UB fr 1/3-12 (2012-2014) (ordförande)
Peter Nilén, Malmö högskolebibliotek (2012-2014)

Expertgruppen för metadata:
Jessica Lindholm, Malmö högskolebibliotek (2012-2014)
Jonathan Pearman, Malmö stadsbibliotek (2012-2014)

Styrgruppen för OpenAcces.se
Jette Guldborg Petersen, Malmö högskolebibliotek/Lunds UB fr 1/3-12 (2010-2012)

Se hela bemanningen av inflytandestrukturen här.

Arbetsgrupp om e-boksfrågan

Svensk biblioteksförenings och Förläggareföreningen har skapat en gemensam arbetsgrupp som har till uppgift att finna en modell som balanserar bibliotekens, författarnas och förlagens önskemål och förutsättningar.

Målsättningen är att arbetsgruppen ska kunna lägga fram ett förslag till lösning under våren, på hur försäljning av e-böcker till biblioteken och utlåning av e-böckerna från biblioteken ska kunna ske.

Inga Lundén, Svensk Biblioteksförenings ordförande, säger att en av deras utgångspunkter är att hitta modeller som på ett bra sätt tar tillvara e-boksformatets möjligheter till tillgänglighet och användning. Läs mer här.

Att krypa ur burken - folkbiblioteken och Libris

Sveriges länsbibliotekarier (SLB) har sagt JA till Libris som nationell katalog. Det innebär att läns- och regionbiblioteken tillsammans med bla KB ska arbeta för att alla folkbibliotek i Sverige på sikt ska bli Librisbibliotek. 9/2 hade SLB bjudit in företrädare för läns- och regionbibliotek, värdbibliotek eller andra större folkbibliotek, KB, TPB, IB m fl för att tillsammans komma fram till en handlingsplan kring hur vi tillsammans tar steget vidare.

Fördelarna för ett folkbibliotek att vara Libris-bibliotek är tex fritt och öppet data och
samarbete med andra vilkat borgar för både kvalitet och effektivitet (i bästa fall). Det är svårare, men roligare att vara Libris-bibliotek menar Maria Hedenström, Libris chef och konstaterar att det kräver ett annat sätt att arbeta. Libris jobbar på mot sin vision "Folkpost på 3 sekunder" och för att göra det enklare och smidigare för folkbiblioteken att arbeta med Libris

Det jag framför allt tar med mig från Libris-dagen är:

• Vi i Skåne är i ett intressant läge med våra delregionala katalogsamarbeten och våra stora folkbiblitoek, som tex Malmö, som skulle kunna "gå i täten" för folkbiblioteken i Libris.
• Madeleine Enström, Depåbiblioteket i Umeå myntade uttrycket: folkbiblioteken måste våga "krypa ur Burken" vilket kan tolkas både bokstavligt och bildligt.
• Katalogisering av mångspråkig litteratur är ett ständigt "problem". I vår diskussionsgrupp tyckte vi att just på det mångspråkiga området kanske det är läge att experimentera lite kring katalogisering, inköp och postförsörjning. Malmö stadsbibliotek har ett intressant pilotprojekt på gång: man kommer att använda sig av den kompetens som finns på den danska inköpscentralen när det gäller litteratur på 7 stora språk.
• Nu finns TPBs talboksposter i Libris! 

För den som är sugen på mer Libris kan jag tipsa om Librisbloggen och att det  den 26-27/3 är dags för Libris "inspirationsdagar". Vi på BBM planerar också någon slags Libris-seminarium i Skåne för att arbeta vidare med frågan.

Mer om öppna bibliotek i Danmark

Efter en snabb genomläsning av den danska kartläggningen Åbne biblioteker... som vi tidigare tipsat om kan vi konstatera att förutsättningarna i Danmark är helt andra än för Veberöd och de andra skånska meröppna bibliotek, som snart är på gång.

Nästan 80 % av de danska Åbne biblioteken har öppnat under 2010 och 2011 och det beror till stor del på att den danska Biblioteksstyrelsen har stöttat en rad projekt och att öppna bibliotek stor utsträckning ses som alternativ till besparingar i form av nedläggning eller minskade öppettider.


De skånska meröppet-satsningarna handlar mer om ökad tillgänglighet och service och utveckling av bibliotekets verksamhet och roll i lokalsamhället. De meröppna tiderna ses i Skåne som ett komplement till den bemannade verksamheten och inte som ett alternativ till.

En av utredarens få slutsatser är att eftersom de öppna biblioteken i Danmark är så många och så olika är det svårt att dra några generella slutsatser om den danska meröppet-verksamheten.

Read-dating 14/2 i Helsingborg

Ikväll arrangerar Helsingborgs stadsbibliotek Read-dating, med inspiration från speed-dating. På bibliotekets webbplats marknadsför de det så här:

Som speed-dating fast med böcker. Möt varandra via läsning.

Tycker du om att läsa och vill dela din läsupplevelse med någon annan? Är du nyfiken på andras läsning? Här är ett tillfälle där du får träffa nya människor, berätta om din läsning och lyssna själv.

Två och två får ni i tre minuter var berätta för varandra om en favortibok. Sen byter ni sällskap och får höra om någon annans läsning.

Kul idé! Jag hoppas kunna berätta om hur det gick lite längre fram.

Joacim Hansson till skolbiblioteksmöte

Joacim Hansson, numera professor i Växjö, tidgare BHS, kommer till vårt möte om skolbibliboteksfrågen i Eslöv den 30 mars. Han kommer att inleda diskussionen kring integrerade bibliotek, vilka utmaningar som bibliotek står inför när enheter med olika huvudmän och uppdrag skall samsas i en och samma organisation. Joacim Hansson har skrivit om detta spänningsfält när det gäller högskola och folkbibliotek. Det skall bli mycket spännande att höra vad han har att säga om skol- och folkbiblbiotek

Roland Persson

Biblioteken och den regionala uppföljningen.

Christine Ripa från Region Skåne, Regional utveckling, höll en intressant presentation under vårt chefsmöte i Eslöv. Hon gick igenom rapporten "Hur har det gått i Skåne? 2011 års uppföljning av regionalt utvecklingsarbete."
Utan att hemfalla åt bibliotekschauvinism kan man konstatera att biblioteken inte är speciellt närvarande i rapporten. Våra besöks- och lånesiffror är omnämnda i Kulturavsnittet. Det är allt.
Christina öppnade för en dialog. Om vi kunde presentera intressant material, eller intressanta frågeställningar så var Regional utveckling intresserade av ett sådant samtal.
Jag tycker vi tar fasta på Christinas inbjudan.
Har du idéer, hör av dig till roland.persson@skane.se

Roland Persson

Kompetensseminarium

Under chefsmötet i Kristianstad dec 2011 presenterades ett dokument arbetat fram av en arbetsgrupp bestående av Eva Dahl, Karin Bergendorff och Roland Persson, som rörde kompetensfrågan. Dokumentet beskrev hur man kan se på kompetens och biblioteksutveckling, vikten av en ansvarsfördelning mellan biblioteken, delregionerna och den regionala nivån, möjliga aktörer samt ett tiotal områden inom vilka det behöver utvecklas en ökad kompetens inom biblioteken.

Dokumentet har sedan skickats ut till bibliotekscheferna.

Vi tar nu nästa steg och bjuder in till ett kompetensseminarium i Malmö den 26 mars.

Vi ser det just som ett seminarium med 25-30 deltagare. Vi kommer att diskutera det regionala dokumentet, men även motvarande dokumnet från DIK och förhoppningsvis ett som arbetats fram inom Lunds Universitet.

Sedan kommer vi att inleda ett samtal kring ett par av de områden där vi tror att biblioteken behöver vässa sin kompetens: att vara sin egen chef och visualisering.

Inbjudan kommer!

Vi ser detta seminarium som ett första i en serie träffar där vi tillsammans utvecklar och förnyar kompetensen inom regionens bibliotek.

Roland Persson

KB:s utvidgade uppdrag?

Det pratas ganska mycket om Kungliga bibliotekets "nya" uppdrag, som ju inte är så nytt längre. Det är drygt ett år sedan KBs uppdrag vidgades till samordnings- och utvecklingsansvar  för hela bibliotekssektorn. I höstas kom så äntligen instruktionen för uppdraget som bland annat innebar att KB tillsammans med läns- och regionbiblioteken ska ansvara för uppföljning av biblioteksplaner, kvalitetsarbete samt statistik.

Nu har Statskontoret, regeringens utredningsstöd, gjort en myndighetsanalys av Kungliga bibliotekets verksamhet. Analysens slutsatser är bland annat att styrningen av KB:s verksamhet behöver förbättras, liksom KB:s planering, uppföljning och organisation.  Problemen har funnits under längre tid och kan ha förvärrats av det utvidgade uppdraget, menar utredarna och föreslår att KB:s nationella utvidgade uppdrag förtydligas och att det till och med finns "skäl att avgränsa uppdraget så att det bättre stämmer överens med regeringens intentioner att uppdraget inte negativt ska påverka myndighetens grundläggande uppdrag som forskningsbibliotek". Exempelvis menar man att uppgiften att följa upp kommunernas biblioteksplaner bör omprövas. En konsekvens av utredarnas förslag kan bli att KB:s utvidgade uppdrag även fortsättningsvis kommer att innebära (alltför mycket?) fokus på den nationella katalogen.

Myndighetsanalysen konstaterar också att det finns oklarheter mellan KB och Statens Kulturråd eftersom även kulturrådet har ett nationellt ansvar för vissa frågor inom biblioteksområdet som till exempel bidrag till den regionala biblioteksverksamheten, vilka fördelas genom kultursamverkansmodellen. Därför bör både KB och Kulturrådet verka för att förbättra samverkan mellan myndigheterna, menar utredarna.

Svensk biblioteksförening och DIK har reagerat på Statskontorets myndighetsanalys och har begärt uppvaktning av såväl kultur- som utbildningsministern. Svensk biblioteksförening, som driver frågan om att det behövs en nationell bibliotekspolitik,  har för övrigt gjort en egen rapport om KB: Alla pratar om KB. Kungliga bibliotekets utvidgade uppdrag – bakgrund och förväntningar. Rapportens första del bygger på intervjuer och speglar de förhoppningar och den oro som präglar situationen idag. Den andra delen ger den historiska bakgrunden till uppdraget.

Och apropå nationell katalog: Den 9/2 ordnar Sveriges länsbibliotekarier en konferens kring Libris som nationell katalog och har bjudit in läns- och regionbiblioteken, bibliotekschefer från länsbibliotekens värdbibliotek och/eller de större folkbiblioteken, KB, Kulturrådet, SKL, IB och TPB. Syftet med dagen är komma fram till hur vi gemensamt kan arbeta vidare för den nationella katalogen.

Digidel, kulturnämnd och Internetfondens ansökningsomgång

Igår presenterade vi arbetet med Digidel i Skåne för  Region Skånes kulturnämnd. Reino Fridh från Sensus berättade om projektet med mobila studiecirklar på biblioteken i sju nordskånska kommuner.



Vi kommer såklart att arbeta vidare med Digidel Skåne under 2012 också. Snart (8/2 kl 12.00) går ansökningstiden för projektansökningar till Internetfonden (.SE) ut, och vi vet att det finns flera nya skånska Digidel-projekt i startgroparna.