Metronormativitet i Almedalen

Metronormativitet innebär att staden är norm. En av anledningarna till att det inte alltid fungerar när man försöker överföra koncept och aktiviteter som varit framgångsrika i staden till landsbygden utan att förankra och utgå från den nya platsens förutsättningar. Något som ibland blev komiskt i paneldiskussionerna eftersom Stockholmsperspektivet genomsyrade talarna från Stockholm starkt trots stor välvillighet till att sätta sig in andras perspektiv.Det blev ändå mest Stockholm på Gotland, i Skåne, i Norrbotten, i Blekinge och så vidare. Inte alltid så lätt med olikheterna, kanske.

Framtidskommissionen "framtidar" i Almedalen

Jag kompletterar Maria Jacobssons reflektioner kring vad som sades i Almedalen. Jag var också och lyssnade på Framtidskommissionen vars uppdrag är att identifiera samhällets framtida utmaningar för att vi ska kunna möta dem. 
     På onsdagmorgonen berättade Jesper Strömbäck, Framtidskommissionens kanslichef, om kommissionen och diskuterade olika framtida samhällsutmaningar med gäster .Medverkande i panelen var förutom Jesper Strömbäck: Klas Eklund, ekonom och professor. Helena Jonsson, ordförande i LRF. Mernosh Saatchi, VD Humblestorm. Lars Trägårdh, professor Ersta Sköndal högskola. Stina Westerberg, generaldirektör Statens musikverk.

     Paneldiskussionen var spretig och intressant! Framförallt är viljan och lusten till framtiden i sig själv en utmaning! Bilden av framtiden har en tendens att vara onyanserad. De nordiska länderna utmärker sig internationellt genom att ha en tillit till framtiden trots den puritism och fientlighet som växer fram i samhällena.

     Panelen varnade för att ta tilliten för given, den måste värnas genom handlingar som bibehåller och ökar tilliten. Vad är det för samhälle vi vill ha? Pluralismen och socioekonomiska olikheter ökar. Sverige är en vinnare i globaliseringen eftersom vi har stor social rörlighet där klassresor är möjliga att göra. Vi kan skapa våra egna framgångsrika liv i motsats till andra länder i världen. Men vi ska inte vara naiva, sa man. Balansen mellan att befrämja individens val och ha ett oberoende civilsamhälle och samtidigt bevaka Sveriges sammanhållning som nation är inga självklarheter, men en nödvändighet om vi vill nå tillit och utveckling i samhället.

     Åter igen föste man fram begreppen Innovation och Kreativitet. Almedalens absoluta buzzwords! Kulturskaparna = högvaluta för att möta framtiden och för befrämjandet av det öppna samhället. Jag tyckte att man blandade ihop begreppen. Jag menar att man kan vara både innovativ och kreativ i en mängd andra sektorer utanför kultursektorn, kreativitet handlar i sin kärna om problemlösning och innovation att göra det på ett nytt och (omedvetet) efterlängtat sätt. Det man egentligen menar är att värna om ett nytänkande humanistiskt samhälle som tar sin utgångspunkt i människans behov. Så kultur är viktigt för framtiden!

    En viktig synpunkt från panelen var att man missar oftast att syna själva förändringsprocessen i samhället, eftersom vi är alltför nutidsorienterade. Inga blickar bakåt, inga blickar framåt utan ett stirrande på nuet. Urbaniseringen är ett exempel på hur vi tappat bort att belysa kontinuiteten i själva processen. Enkelt sagt, det finns alltid en anledning till förändring, det gäller bara att få syn på dess mekanismer. Dagens tyranni är att vi tenderar till att skriva fram det som redan pågår, istället för att syna framtiden.

    Det är också alla typer av mätningars dilemma som riskerar att utgå från nuet och främja stuprören. Underförstått, vi lär oss inte det vi ska lära av alla dessa mätningar som pågår utan ser bara en delmängd av helheten.

Panelen gled mellan världen, Norden, samhället, organisationen och individen det vill säga mellan mikro- och makronivå, men den som ville veta något om framtiden blev besviken. Man gick i egen fälla och synade mest nuet. 

Varför låna?

I ett pressmeddelande från Högskolan i Borås kan man läsa om Jonas Söderholm som är doktorand på Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap och forskar om lånandets mekanismer, om konsumtion i ett hållbarhetssammanhang.
Hur kommer det sig att vi lånar? Och kan biblioteken låna ut andra saker än böcker, skivor och filmer? Jonas tror att det finns stor potential för biblioteken att låna ut andra saker, men att man behöver utgå från behoven som finns i det samhälle där biblioteket verkar. Han har bland annat varit på besök på det verktygsbibliotek som funnits i Berkley i USA i 30 år, det är en välbesökt del av folkbiblioteket där. 

I det sammanhanget är det intressant att en genomsnittlig borrmaskin tydligen används 13 minuter under sin livslängd...

Det är också en av utgångspunkterna för Tillgång istället för ägande, den senaste guiden som Media Evolution har gett ut. Den handlar om att äga tillgång istället för att själv äga och den tar upp exempel som musiktjänsten Spotify, men även biblioteken nämns förstås. Ett av exemplen som tas upp är vilken effekt  Spotify haft för den lilla musiketiektten Hybris.
Guidens fokus ligger på hur man kan utveckla webbtjänster som blir attraktiva för konsumenter. De tipsar bland annat om att det är bra att nischa sig så att konsumenternas förväntningar och ens erbjudande hamnar rätt, att skapa förtroende mellan människor som inte känner varandra. I guiden finns också tips på flera tjänster att pröva. 

Användarundersökningar om meröppna bibliotek

På Randers bibliotek, har man, som Maria bloggade om häromdagen, gjort en användarundersökning med anledning av att Randers biblioteks filialer blivit åbne bibliotek. Undersökningen genomfördes i mars 2012 och medborgarna har fått frågor biblioteksvaner och "nöjdhet". De flesta av de 374 svarande var mycket nöjda och 31% uppger att de blivit nya användare av biblioteket sedan det blev ett åbent bibliotek. Läs mer om användarundersökningen i Randers här.

Det är intressant att jämföra resultatet från Randers med den kvantitativa undersökning av Veberöds meröppna bibliotek, som vi på Kultur Skåne gjorde i samarbete med folkbiblioteken i Lund hösten 2010. Vår studie bygger på svar från 285 meröppet-användare i Veberöd och även där är de flesta mycket nöjda. En del av frågorna, till exempel hur man tycker att självbetjäningen fungerar och hur man använder det meröppna biblioteket, liknar de i Randers men det finns också en hel del roliga och intressanta fritext-kommentarer i Veberödsundersökningen. Enkätundersökningen följdes sedan upp av en kvalitativ studie av Veberöds meröppna bibliotek våren 2011.

SOM-institutet: I framtidens skugga

Jag har läst kapitlet om bibliotek, sociala medier och digital delaktighet (Lars Höglund) i SOM-instiutets nya rapport I framtidens skugga. I framtidens skugga redovisar Göteborgs universitets nationella SOM-undersökning 2011 och innehåller 42 kapitel om medier, opinion, politik och samhälle. I framtidens skugga bygger på resultat från SOM-institutets långa mätserier av svenska folkets åsikter, värdering och livsstilar och omfattar tre riksrepresentativa urval på vardera 3 000 slumpmässigt valda personer i åldern 16-85 år.

Rapporten konstaterar att såväl läsning som biblioteksbesök sjunker, medan Internetanvändningen ökar. Det finns fortfarande stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller bokläsande och biblioteksbesök. Bibliotekens utlån av barn- och ungdomslitteratur är konstant, liksom det höga förtroendet för biblioteken som samhällsinstitutioner. Så långt inga överraskningar kanske, men jag fastnade för ett par saker:

Fråga bibliotekarie klättrar i listan över aktiviteter på biblioteken och ligger nu på en andra plats. Bibliotekets kvalitativa erbjudande när det gäller kompetens och personlig service är alltså fortsatt attraktivt. Intressant att tänka på till exempel när man planerar inför meröppna bibliotek. Det visar på poängen med att resonera som man gör i Veberöd, Kävlinge m fl skånska bibliotek, att meröppet ska komplettera den bemannade biblioteksservicen, inte ersätta den.

Höglund konstaterar också att det finns tecken som pekar på en bredare och mer komplex roll  för biblioteken framöver och hänvisar till aktuell biblioteksdebatt och forskning kring bibliotekens samhällsroll och funktioner som mötesplats, offentlig arena och som stöd för kreativitet och utveckling. Hvenegaard Rasmussen, Jochumsen och Hansens modell dyker alltså upp även här.

Om åbne biblioteker i Perspektiv

Juni-numret av Perspektiv, det danska bibliotekarforbundets fagmagasin, har temat "De åbne biblioteker". Här beskrivs anledningarna till varför det finns så många meröppna bibliotek i Danmark, goda exempel men också exempel på kommuner där utlånen har minskat. Tidskriften redovisar också en brukarundersökning från Randers bibliotek, berättar om det första försöket till meröppna biblioteket i Köpenhamn (Islands Brygge) och det finns en artikel om Jägersborgs bibliotek (ett av de bibliotek som BBM besökte på studieresan tidigare i sommar).

Kvarterhuset på Amager

Bibliotek som kulturhus är en aktuell och prioriterad fråga för oss på BBM. Vi har därför tagit oss en närmare titt på Kvarterhuset på Amager, Köpenhamn, som är ett exempel på ett medborgarnära lokalt kulturhus.

Kvarterhuset, som invigdes 2001 är resultatet av den kvartersplan som tagits fram av invånarna i området. Huset rymmer bibliotek, café, utställningslokaler och möteslokaler, som kan användas som en bas för föreningar, nätverk och frivillt socialt arbete och har ett stort utbud av olika kulturarrangemang, mycket musik. Huset rymmer också flera offentliga institutioner och blir därmed en angelägenhet för flera olika målgrupper i lokalområdet.

På bottenvåningen möts man av café och bibliotek och högre upp i huset finns det finns utställningsytor, möteslokaler, tysta läsrum, undervisningslokaler, kontor, projektrum m.m. Huset har en öppen och medborgarnära atmosfär och känns som en naturlig mötesplats i lokalsamhället.

E-boken - på biblioteket för att stanna

E-boken - på biblioteket för att stanna,  var titeln på DIK:s och Svensk biblioteksförenings seminarium i Almedalen, igår 5/7. Seminariet direktsändes via Bambuser och kan också ses i efterhand här: http://bambuser.com/v/2804052 Seminariet kommenteras på Twitter på bland annat hashtaggarna #sacoalm  #DIKalmedalen.

Både påståendet E-boken - på biblioteken för att stanna, eller frågeställningen när någon råkade höra fel: E´ boken på biblioteket för att stanna? belystes i samtalet där Madeleine Sjöstedt, ordförande, SKL:s kulturberedning och kulturborgarråd i Stockholm; Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket; Jakob Kihlberg, sekreterare, Litteraturutredningen; Niclas Lindberg, generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening samt moderatorn Birgitta Rydell, förbundsdirektör på DIK, deltog. Det kom också flera intressanta inspel från publiken, bland annat från förlagen, som tyvärr saknades i panelen.

Trots att det varit ett otal paneldebatter och diskussioner kring e-böcker och bibliotek erbjöd seminariet faktiskt en del nyheter och aha-upplevelser. Diskussionen visade på ett tydligt, men ändå nyanserat sätt att det finns olika sidor i frågan om e-böcker på bibliotek. Det blev också tydligt att frågan är komplex och politiskt laddad.  Så här försökte vi smmanfatta våra reflektioner efter seminariet:

Här är några exempel från samtalet där olika perspektiv blev tydliga:

Niclas Lindberg menade att e-böcker är ett medium bland alla andra och bibliotekets grunduppdrag att förmedla litteratur är detsamma. Jacob Kihlberg hävdade å andra sidan att e-medierna innebär nya vanor, affärsmodeller och förutsättningar och att det fortfarande är svårt att överblicka konsekvenserna av digitaliseringen.

Panelen var överens om bibliotekens viktiga demokratiska roll att erbjuda jämlik tillgång till kunskap och information, men hade olika tankar om hur man ska/kan lösa till exempel de ekonomiska eller avtalsmässiga problemen. Niclas Lindberg spetsade till frågan om vem som egentligen betalar biblioteksersättningen och menade att staten skyfflar över kostnaderna för biblioteksersättning för e-böcker på kommunerna. Vilken blir statens roll när det gäller e-böcker och utmaningen att hitta betalningsmodeller som fungerar för folkbiblioteken? Jacob Kihlberg och litteraturutredningen menar att erfarenheterna från forskningsbibliotekens hantering av e-medier är viktiga, medan Gunilla Herdenberg var tveksam om de erfarenheterna rakt av går att använda för folkbiblioteksområdet. Hon menar istället att politiken behöver gripa in och jämför med 40-talets bokutredning som skapade biblioteksersättningen.

En annan motsättning som blev tydlig var frågan om biblioteket driver på eller förstör e-boksmarknaden. Enligt statistiken från Förläggareföreningen svarar biblioteken för 90 % av den totala e-boksförsäljningen i Sverige, och är därmed en betydande del av den svenska e-boksmarknaden. Erik Fichtelius, UR,  jämförde med public service som också tillgängliggör gratis och därmed stör den komersiella marknaden och att UR betalar mycket pengar för att lösa detta genom avtal. Både Jacob Kihlberg och Förläggareföreningens vd Kristina Ahlinder menade att biblioteken måste vänta tills förlagen hunnit hitta fungerande affärsmodeller för e-böcker i Sverige. Men man kan också hävda att biblioteken driver e-boksmarknaden. Anna Troberg, Piratpartiet fanns bland åhörarna och menade att bibliotek är en förutsättning för bokmarknaden och fostrar bokälskare som köper böcker och Lina Svanbrink från Lindängens bibliotek kommenterade på Twitter att det är bibliotekets arbete med marknadsföring och utbildning kring e-böcker som skapar eboksläsare.
 Niclas Lindberg gav uttryck för den frustration som finns bland biblioteken i e-boksfrågan när han avslutade med att säga att biblitoken måste vara med när e-bokståget går, medan Jacob Kihlbergs avslutande uppmaning till biblioteken var att ligga lågt och se hur e-boksmarknaden utvecklas.

Trots alla de här olika åsikterna tyckte alla i panelen att e-böcker har en självklar plats på biblioteken, men frågan är komplex. Ett sätt att angripa den är att samtala med varandra, avslutade Madeleine Sjöstedt, som också berättade att SKL kommer att prioritera e-boksfrågan 2013.

Det är intressant att frågan om e-böcker på bibliotek har blivit politisk, frågan kom till exempel upp när Kulturnytt intervjuade socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla Carlsson i morse. Vi tror dock att det finns en fara i att debatten om e-böcker på bibliotek lägger alltför mycket fokus på bibliotekets litteraturförmedlande roll. Under Almedalseminariet återkom Niclas Lindberg flera gånger till att bibliotekens grunduppdrag är tillgängliggörande av litteratur, och att strukturen för e-böcker via biblioteken idag försvårar det uppdraget. Svensk biblioteksförenings annonskampanj trycker också på problemet att biblioteken inte själva kan göra urvalet när det gäller e-böcker. Det är synd om bibliotekets uppdrag på det här viset begränsas till enbart litteraturförmedling. Även vissa formuleringar i förslaget till ny bibliotekslag , snävar på ett olyckligt sätt in bibliotekets uppdrag för mycket, exempelvis i §2 Biblioteken ska främja läsning och tillgång till litteratur. BBM jobbar just nu med kulturnämndens remissvar och vill där trycka mer på att bibliotekens roll är att förmedla kunskap, information och kultur såväl som att främja den fria åsiktsbildningen.

Vi på Kultur Skåne funderar vidare kring vår regionala roll i frågan om e-böcker på bibliotek, tillsammans med referensgruppen, mer konkret i form av tänkbara teman för de regionala (kompetensutvecklings)insatser som vi planerar till hösten (bilden till vänster).

/Annelie och Kristina

Rapport och reflektioner kring Almedalen 2012

Förutom seminariet om folkbildningens roll i de regionala kulturplanerna var jag på en rad olika seminarier under mina fyra dagar på Almedalen. Givetvis bevakade jag vårt eget seminarium som handlade om talangutveckling inom film och rörlig bild. Svenska filminstitutet släppte där också nyheten att de kommer att satsa nya miljoner på att stödja unga filmare med nya möjligheter att producera film.

Under tisdagen höll Svenska Institutet, Norden m.fl. i ett seminarium om kreativa näringar. Ett ministertätt seminarium där både de danska och svenska kulturministrarna och den svenska handelsministern deltog. Överhuvudtaget var just kreativitet och innovation två återkommande teman under veckan.

Onsdagen inledde jag med att besöka Stockholms Akademiska Forums seminarium ”Varför är konstnärliga högskolor viktiga för en stads attraktivitet?” med Stockholm som exempel. En intressant ansats, men med just fokus på Stockholm och i stort sätt ingen utblick från huvudstaden.

Sedan gick jag för att lyssna på hur långt Framtidskommissionen hade kommit med sitt arbete att identifiera kommande utmaningar. Trots ett långt framtidsperspektiv, år 2020 och 2050, tycker jag att de två seminarierna som jag lyssnade på handlade ganska mycket om nutid. Det första seminariet jag lyssnade på skulle handla om ”Bor alla i stan i framtidens Sverige?” Men något riktigt svar på den frågan kom inte. Det andra hade titeln ”Passion och innovation i framtidens Sverige” och handlade om att Sverige i olika rankingar ofta hamnar i topp när det handlar om kreativitet och innovation. En anledning till att det är så menade man beror på att vi lever i ett tolerant samhälle. Om skolan hämmar eller bejakar kreativitet hade man dock olika uppfattningar om i panelen. För att Sverige ska fortsätta att vara innovativt krävs dock långsiktighet i hur man ska stödja framförallt små bolag och att man behöver peka ut särskilda områden att jobba inom. Se hela seminariet här.

En allmän reflektion är att många av av seminarierna som jag var på samlade en ganska homogen och redan insatt publik. Dessutom hade paneldeltagarna ofta en alltför lika ståndpunkt och snarare bekräftade än utmanade varandra. Någon riktig spänst i debatterna blev det därför inte på dessa seminarier.

Statistik om e-boksförsäljning

Svenska Förläggareföreningen har nyss publicerat branschstatistik för 2011. I den kan man bl a läsa att ca 90 % av försäljningen av e-böcker har gått till biblioteken. Så här skriver de

Utgivningen av e-böcker steg överraskande svagt, från 469 nya titlar till 499. Förlagens försäljning av nya och gamla e-böcker var 7,3 miljoner kronor. Det är mindre än en halv procent av förlagens försäljning och består till ca 90 procent av försäljning till biblioteken. Samtidigt som man kan konstatera att utgivningen och försäljningen ligger på låga nivåer är det värt att notera att försäljningen av e-böcker fördubblades mellan 2010 och 2011. En årlig fördubbling ger snabbt betydande volymer och är fullt möjlig med rätt förutsättningar såsom till exempel låg moms även på e-böcker.

Här finns Svenska Förläggareföreningens hela text om både e-boksstatistiken och resten av bokförsäljningen.

Bryr sig den regionala kulturen om folkbildningen?

Jag har varit på mitt första Almedals-seminarium på tisdagen. Det var välbesökt. Många ville lyssna på Folkbildningsrådet och deras rapport om hur folkbildningen beskrivs i de regionala kulturplanerna. 

Rapporten bygger på intervjuer som Folkbildningsrådet har haft med ett antal företrädare för de 5 pilotregionerna (för kultursamverkansmodellen).

De frågeställningar som man har ställt sig i studien är:

- Hur presenteras folkbildningen i de regionala kulturplanerna? 

- Och hur har arbetet med att ta fram kulturplanerna gått till? 

Eva Åström presenterade några reflektioner från studien:

Folkbildningen finns beskriven i planerna, men de beskrivs i generella ordalag. I kulturplanerna är folkbildning oftast samma sak som studieförbund och inte särskilt mycket om folkhögskolorna. Folkbildningen står för infrastrukturen, snarare än är egna organisationer med egen verksamhet. Det finns ingen övergripande strategi för folkbildning i regionerna; det är antingen kultur eller utbildning. 

Efter detta diskuterade folkbildningsrepresentanter och politiker själva kulturplanearbetet. Båda parter konstaterade att dialogen kunde ha varit bättre, men att en del av orsaken är att det var ett nytt system. Det gemensamma ansvaret för dialogen diskuterades dock också. 

Folkbildningen behöver bli bättre på att berätta vad man gör gick också som en röd tråd genom seminariet. Eller för att citera Tomas Fribergs inledning: "Folkbildningen är hyggligt dåliga på att marknadsföra sig".

Förvandlingar

P1:s Kulturnytt rapporterar om ett tidigare Walmart-varuhus i Texas som gjorts om till bibliotek och nu har vunnit The International Interior Design Associations årliga designtävling för biblioteksinteriörer. Man kan se bilder och läsa mer om biblioteket på den här amerikanska butiksssajten eller hitta P1:s inslag här. 


På samma tema, men sorgligare, kan man se bilder som fotograferna Yves Marchand och Romain Meffre har tagit i miljöer i Detroit som tidigare varit biografer och teatrar, men som nu står tomma eller används för alla möjliga ändamål. Många av dem har stått tomma länge och miljöerna är slitna men vackra. Länk här

Vill man förresten se fler bibliotek som fått utmärkelser i The International Interior Design Associations tävling så kan man hitta massor av bilder här