Dewey för folk- och skolbibliotek

Idag har jag varit på KBs konferens: Vad väntar vi på? Dewey för folk- och skolbibliotek.  - och jag vill härmed varna känsliga läsare för ett långt inlägg om ett mycket biblioteksnördigt ämne, eller om man så vill, en av bibliotekens grundvalar: klassifikation.

Ca 80 personer från folk-, skol- och länsbibliotek samlades i Stockholm för att höra erfarenheter från två folkbibliotek som redan börjat arbeta med Dewey: sambiblioteket i Härnösand och KBs pilotbibliotek Sigtuna. Dessutom medverkade bland andra Harriet Aagaard som i fem månader arbetat på KB med ett projekt kring just Dewey för folk- och skolbibliotek och  KB:s Deweysamordnare Magdalena Svanberg, som snart går vidare till nya uppdrag på KIB.

Sambiblioteket i Härnösand är första svenska  folkbibliotek som infört Dewey. Detta var man mer eller mindre tvungen till eftersom sambiblioteket är både högskole- och folkbibliotek (och länsbibliotek) och högskolebiblioteket hade beslutat att gå över samtidigt med KB, i januari 2011. Där skulle hela fackavdelningen "deweyfieras" och det var och är fortfarande ett rätt stort arbete. Sigtuna har varit KBs pilotprojekt kring Dewey på folkbibliotek och där började man i lite mindre skala genom att börja med att Dewey-klassificera allt mataial utgivet 2012  från och med januari i år.

Både Sigtuna och Härnösand berättade om hur man med friskt mod och med stöd av KB har tagit sig an uppgiften, och den har nog inte alltid varit helt lätt. Dewey innebär en renodling som får konsekvenser framför allt när det gäller områden som är viktiga för folkbiblioteken: skönlitteratur, biografier, barnlitteratur och litteratur på andra språk. Man får helt enkelt använda andra fält i katalogposten för att hantera olika medietyper, åldrar, målgrupper, språk etc. Att gå över till Dewey innebär att man måste tänka på ett annat sätt, kanske framför allt när det gäller sköntlitteratur, mångspråk, litteratur för barn och unga och olika medietyper. Eva Myrhage från Härnösand uttryckte det som att bibliotekarierna tvingas att byta ryggrad.

Frågan om Dewey som klassifiaktionssystem eller inte leder i folkbibliotekssammmanhang alltid in på diskussioner om hylluppställning, men klassifikation är en sak, hylluppställning är en annan. De flesta biblioeken arbetar med klarspråk och utbrytningar redan idag, och det finns ingenting som hindrar att man gör det även med Dewey. Men oavsett om man väljer Dewey, SAB, klarspråk eller blandad hylluppställning, så blir det lite rörigt på biblioteket, när böcker ska flytta från en svit till en annan, eller märkas om med nya klistermärken på ryggen eller fysisk ommöblering ska synkas med förändringar i katalogposterna.

Många är kanske rädda för röran, och det utmanar ju onekligen bilden av biblioteket som en plats där ordning råder, men erfarenheterna från både Härnösand och Sigtuna är att de flesta användare faktiskt tycker att det är lite kul med röran. Att finna rätt bok, när den inte står där den brukar eller där den borde, , blir ett äventyr. Flera användare har också utryckt glädje över att få känna att de är med i ett utvecklingsarbete på biblioteken. Erfarenheterna från de två pionjärbiblioteken tyder också på att anvandarna, trot eller ej, egentligen inte bryr sig speciellt mycket om det här med klassifikationskoder, de har fullt förtroende för att det finns ett smart system i botten och att bibliotekspersonalen fixar så att de hittar sina böcker, oavsett.

Dagens moderator Miriam Säfström som till vardags arbetar som metadatasamordnare på KB, sammanfattade en av dagens kanske hetaste frågeställningar ur ett användarperpektiv, såhär:  varför byta från en meningslös bokstavskombination till en meningslös sifferkombination? Svarit på den frågan är, enligt KB:

• Dewey är ett internationellt system och i en värld med allt mer utbyte av information och därmed även metadata finns det fördelar att ha ett system som är internationellt gångbart.
• För folkbibliotekens del är det även ett tungt argument att de flesta högskole- och universitetsbibliotek har Dewey. Särskilt för gymnasiebiblioteken verkar detta skäl väga tugnt. Frågan är också om folkbiblioteken själva mäktar med att underhålla och utveckla ett helt eget klassifikationssystem.

Mitt intryck från konferensen är att fortfarande verkar de flesta folk- och skolbiblitoek ganska avvaktande till att införa Dewey på hela eller delar av mediebeståndet. Vid en handuppräckning bland publiken var det någon enstaka (om ens någon)  trodde att man skulle börja med Dewey 2013. I Skåne är det nog Simrishamn som är mest på, det finns inget formellt beslut taget, men man har planer på att under 2013 göra en förstudie kring vad ett införande av Dewey skulle innebära för Simrishamns del (och eventuellt fler bibliotek i sydöstra Skåne).

Om du är intresserad av att läsa eller lära mer om Dewey kan jag tipsa om:

• KB:s Deweyblogg:  som också erbjuder så kallade virtuella Dewey-rum där olika frågeställningar kring Dewey tas upp.
• Introduktionskurs i Dewey 7/5
• Om Dewey deciamalklassifikation i KB:s verktygslåda (introduktion, ordlistor, översikter)
• Harriet Aagaards projektrapport från KB-projektet är nu klar och finns på KBs webbplats: Dewey för folk- och skolbibliotek – projektrapport 
• Även Harriets "gamla" rapport som hon gjorde på uppdrag sv Svensk biblioteksförening är läsvärd
• Dessutom kommer man via KBs webbplats, att kunna ta del av dagens komferens i efterhand, eftersom allting filmades.