Dewey för folk- och skolbibliotek

Idag har jag varit på KBs konferens: Vad väntar vi på? Dewey för folk- och skolbibliotek.  - och jag vill härmed varna känsliga läsare för ett långt inlägg om ett mycket biblioteksnördigt ämne, eller om man så vill, en av bibliotekens grundvalar: klassifikation.

Ca 80 personer från folk-, skol- och länsbibliotek samlades i Stockholm för att höra erfarenheter från två folkbibliotek som redan börjat arbeta med Dewey: sambiblioteket i Härnösand och KBs pilotbibliotek Sigtuna. Dessutom medverkade bland andra Harriet Aagaard som i fem månader arbetat på KB med ett projekt kring just Dewey för folk- och skolbibliotek och  KB:s Deweysamordnare Magdalena Svanberg, som snart går vidare till nya uppdrag på KIB.

Sambiblioteket i Härnösand är första svenska  folkbibliotek som infört Dewey. Detta var man mer eller mindre tvungen till eftersom sambiblioteket är både högskole- och folkbibliotek (och länsbibliotek) och högskolebiblioteket hade beslutat att gå över samtidigt med KB, i januari 2011. Där skulle hela fackavdelningen "deweyfieras" och det var och är fortfarande ett rätt stort arbete. Sigtuna har varit KBs pilotprojekt kring Dewey på folkbibliotek och där började man i lite mindre skala genom att börja med att Dewey-klassificera allt mataial utgivet 2012  från och med januari i år.

Både Sigtuna och Härnösand berättade om hur man med friskt mod och med stöd av KB har tagit sig an uppgiften, och den har nog inte alltid varit helt lätt. Dewey innebär en renodling som får konsekvenser framför allt när det gäller områden som är viktiga för folkbiblioteken: skönlitteratur, biografier, barnlitteratur och litteratur på andra språk. Man får helt enkelt använda andra fält i katalogposten för att hantera olika medietyper, åldrar, målgrupper, språk etc. Att gå över till Dewey innebär att man måste tänka på ett annat sätt, kanske framför allt när det gäller sköntlitteratur, mångspråk, litteratur för barn och unga och olika medietyper. Eva Myrhage från Härnösand uttryckte det som att bibliotekarierna tvingas att byta ryggrad.

Frågan om Dewey som klassifiaktionssystem eller inte leder i folkbibliotekssammmanhang alltid in på diskussioner om hylluppställning, men klassifikation är en sak, hylluppställning är en annan. De flesta biblioeken arbetar med klarspråk och utbrytningar redan idag, och det finns ingenting som hindrar att man gör det även med Dewey. Men oavsett om man väljer Dewey, SAB, klarspråk eller blandad hylluppställning, så blir det lite rörigt på biblioteket, när böcker ska flytta från en svit till en annan, eller märkas om med nya klistermärken på ryggen eller fysisk ommöblering ska synkas med förändringar i katalogposterna.

Många är kanske rädda för röran, och det utmanar ju onekligen bilden av biblioteket som en plats där ordning råder, men erfarenheterna från både Härnösand och Sigtuna är att de flesta användare faktiskt tycker att det är lite kul med röran. Att finna rätt bok, när den inte står där den brukar eller där den borde, , blir ett äventyr. Flera användare har också utryckt glädje över att få känna att de är med i ett utvecklingsarbete på biblioteken. Erfarenheterna från de två pionjärbiblioteken tyder också på att anvandarna, trot eller ej, egentligen inte bryr sig speciellt mycket om det här med klassifikationskoder, de har fullt förtroende för att det finns ett smart system i botten och att bibliotekspersonalen fixar så att de hittar sina böcker, oavsett.

Dagens moderator Miriam Säfström som till vardags arbetar som metadatasamordnare på KB, sammanfattade en av dagens kanske hetaste frågeställningar ur ett användarperpektiv, såhär:  varför byta från en meningslös bokstavskombination till en meningslös sifferkombination? Svarit på den frågan är, enligt KB:

• Dewey är ett internationellt system och i en värld med allt mer utbyte av information och därmed även metadata finns det fördelar att ha ett system som är internationellt gångbart.
• För folkbibliotekens del är det även ett tungt argument att de flesta högskole- och universitetsbibliotek har Dewey. Särskilt för gymnasiebiblioteken verkar detta skäl väga tugnt. Frågan är också om folkbiblioteken själva mäktar med att underhålla och utveckla ett helt eget klassifikationssystem.

Mitt intryck från konferensen är att fortfarande verkar de flesta folk- och skolbiblitoek ganska avvaktande till att införa Dewey på hela eller delar av mediebeståndet. Vid en handuppräckning bland publiken var det någon enstaka (om ens någon)  trodde att man skulle börja med Dewey 2013. I Skåne är det nog Simrishamn som är mest på, det finns inget formellt beslut taget, men man har planer på att under 2013 göra en förstudie kring vad ett införande av Dewey skulle innebära för Simrishamns del (och eventuellt fler bibliotek i sydöstra Skåne).

Om du är intresserad av att läsa eller lära mer om Dewey kan jag tipsa om:

• KB:s Deweyblogg:  som också erbjuder så kallade virtuella Dewey-rum där olika frågeställningar kring Dewey tas upp.
• Introduktionskurs i Dewey 7/5
• Om Dewey deciamalklassifikation i KB:s verktygslåda (introduktion, ordlistor, översikter)
• Harriet Aagaards projektrapport från KB-projektet är nu klar och finns på KBs webbplats: Dewey för folk- och skolbibliotek – projektrapport 
• Även Harriets "gamla" rapport som hon gjorde på uppdrag sv Svensk biblioteksförening är läsvärd
• Dessutom kommer man via KBs webbplats, att kunna ta del av dagens komferens i efterhand, eftersom allting filmades.

Aktuell barninfo

Skolbiblioteksdagen i Malmö 8 maj

Du har väl inte glömt att anmäla dig till årets skolbiblioteksdag - ett samarbete mellan Kultur Skåne och Skolbibliotek Syd. I år är den förlagd till Tangopalatset i Malmö. http://www.tangopalatset.se/

Dagen inleds av Ann-Marie Körling som kommer att tala om den muntliga berättelsen och dess inneboende lust  som en grundläggande egenskap att ta vara på för skola och bibliotek.
Runt om i Sverige pågår det en mängd olika försök att utveckla läsinlärning med hjälp av modern teknik. Karin Jönsson, Malmö Högskola följer denna utveckling i sin forskning och kommer att dela med sig av sina kunskaper och erfarenhet. Annika Persson arbetar med Ipad i den grundläggande läsinlärningen och belyser därmed de teoretiska perspektiven med sin vardagspraktik.
Eftermiddagen ägnas åt nätverksarbete i Kävlinge, enkät bland elever i Lund,
rapport från skolbibliotek Syd samt hur bibliotekarierollen och kompetensen förändras med exempel från praktik och utbildning.
Dagen avslutas av Karin Fors från Norra Fäladen i Lund, en skola och bibliotek som erhållit en rad utmärkelser under senare. Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna?
Kostnad: 500 kr. Medlemmar i Skolbibliotek Syd 400 kr.
Anmälan senast 3 maj i vårt kalendarium.

 

Skrivarläger i sommar?

Beställ Ponton till skrivarläger och ungdomsfestivaler! Ponton är en tidskrift för ungdomars fria skrivande och vänder sig till ungdomar i åldern 14-21 år.
Om ni ordnar eller känner till att det ordnas skrivarläger, kulturläger, skrivarverkstäder, ungdomsfestivaler och liknande arrangemang så kan ni rekvirera valfritt antal exemplar av tidskriften för utdelning.
Mejla er beställning till skriv@ponton.nu . Ingen kostnad, ingen redovisning!

Får ni kanske frågor om skrivarläger för barn och unga i sommar. Tips om olika läger finns på Barnens bibliotek.

 

1747 barn- och ungdomsböcker gavs ut i Sverige 2011

Den 8 och 13 mars presenterade årets bokprovning. Hela programmet filmades och kan ses från Sbi:s webbplats.

• Totalt kom 1747 böcker 2011, vilket är en ökning med 5%
• 2011 var flickornas och kvinnornas år, särskilt i ungdomsböckerna
• Svenska upphovspersoner står för 54% av den totala utgivningen

 

Till en del folk kommer jultomten och till en del bara fattigvården

24-25 maj 2012 hålls den tolfte Astrid Lindgren-konferensen i Vimmerby. Madicken, med sin klara blick för orättvisorna i samhället, har gett oss rubriken.
Målgrupper är biblioteksfolk, lärare, litteraturvetare, kulturfolk och alla andra intresserade.
Se hela programmet här och anmäl dig till konferensen.

 

Att arbeta med berättelser i digital form, t ex läsplattor, spel osv – exempel från Gävleborg

Litteraturhuset i Sandviken arbetar just nu med att ta fram en berättarryggsäck till Sandvikens 150-årsjubileum. I den kommer det att finnas föremål och annat som ska inspirera till berättande för barn. Man kommer att använda Ipad som barnen ska använda för eget berättande, dokumentation, foton mm och har blivit sponsrade med 25 Ipads från ett företag.
Ryggsäcken kommer att kunna lånas av skola, förskola och bibliotek. All information, bilder, pedagogisk handledning till pedagoger och bibliotek ligger i paddan från början. Inlästa berättelser som ska inspirera barnen finns också där.
Koncept och ritning på den lite överdimensionerade ryggsäcken kommer sedan att spridas i länet utan kostnad. Varje kommun kan ha en sådan och stoppa i sina egna berättelser, föremål och paddor.

 

Hur bidrar estetiska lärprocesser till elevernas måluppfyllelse?

Konferens om Kulturens kraft i lärandet – Skapande skola i Skåne den 9 oktober i Kristianstad
Dagen bjuder bland annat på föreläsning av Anne Bamford, engelsk skolledare, forskare och författare till The Wow factor och Tilde Björfors, professor i nycirkus på Danshögskolan. Representanter från Skolverket och Kulturrådet kommer att utveckla ämnet utifrån sina perspektiv.
Under dagen kommer också olika lärande exempel redovisas – hur arbetet med Skapande skola i kommunerna har bidragit till utveckling av estetiska lärprocesser och elevers måluppfyllelse. 
Konferensen är en heldag på Teatern i Kristianstad och ett samarrangemang mellan Kristianstad, Osby, Skurup, Ystad och Kultur Skåne. 
Inbjudan och program kommer under våren.

Hejdå från Halmstad

Sådärja, nu åker vi hem från Tylösand och en fullspäckad och bra Halmstadkonferens. Förutom det jag hunnit blogga lite mer fördjupat om är det värt att nämna något om de andra programpunkterna:

En rätt kul diskussion mellan 3 politiker som alla arbetat aktivt i sina respektive kommuner för att få till satsningar på nya Kulturhus eller bibliotek: Halmstad, Varberg och Hässleholm. När de inte tävlade om vem som hade flest besökare på sina invigningar sa de bland annat klokheter som att:

• Om du har en vision, så håll fast vid den, kompromissa inte bort den, och håll arkitekterna kort
• Ta vara på den kompetens som finns hos tjänstemänne (tex bibliotekarierna)
• Ge inte upp, tjata och gneta och sök breda politiska överenskommelser

Pernilla Glaser och Jenny Lind provocerade lite grann när de berättade om sitt högst subjektiva och självcentrerade (som de själva uttryckte det) arbete med förmedling av skönlitteratur på Plattan-biblioteket på kulturhuset i Stockholm. De väckte en hel del tankar om vad den proffesionella rollen att läsfrämja och förmedla litteratur egentligen innebär. Det var rätt kul att höra om hur man jobbar på Plattan-biblioteket, men jag hade velat höra mer om i vilket syfte man arbetar, vilket är egentligen uppdraget och vad är det man vill uppnå.

Professorn i pedagogik och demokrati Bernt Gustavsson höll en intressant föreläsning om Biblioteken som den första källan till bildning ur ett historiskt, samtids- och framtidsperspektiv. Gustavsson påminde om Ellen Keys klassiska citat om bildning: "Bildning är vad som är kvar när vi glömt det vi lärt", och det ska ju bli intressant att se vad som finns kvar hos mig när jag glömt det jag lärt på Halmstadkonferensen.

Konferensen avslutades med Anna-Karin Palm som bland annat läste ur sin Snöängel och konstaterade att kultur är en demokratisk rättighet och att läsning kan öppna dörrar och ge en något som man inte visste att man behövde. Hennes föreläsning utvecklades nästan till ett brandtal för det goda läsandet: "Det finns andra värden än de ekonomiska och vi måste våga prata om det svåra begreppet kvalitet. Vi vet alla att det finns böcker av bättre eller sämre kvalitet. Vi som älskar böcker måste våga stå upp för vår passion.Litteratur är magi"

Min egen avslutande reflektion kring Halmstadkonferensen blir kring konferensens tema: Från transaktion till relation. Det är en resa vi gör på biblioteken och det handlar om att skapa förutsättningar för kvalitativa möten (med och mellan besökare/användare mellan användare och litteratur/kultur, mellan proffessioner, mellan institutioner/organisationer/nätverk etc) och det kräver ett  nytt sätt att arbeta, kanske nya miljöer och en delvis ny professionell roll. Den professionella resan handlar om att gå från rollen som expert/mediedistributör/informationsexpert till handledare/samtalsledare/facilitator/subjektiv förmedlare/samarbetspartner. Eller som en politiker (och de var många på konferensen)  uttryckte det: transaktionen fixar vi medborgare själva, det är relationerna vi behöver hjälp med.

Halmstadkonferensen: Den långa svansen-projektet

Karin Runevad, chef för avdelningen LÄSA, Stadsbiblioteket-Medborgarplatsen, Stockholm berättade om projektet Den långa svansen.

Uttrycket den långa svansen är ju snott från Chris Anderson och hans bok med samma namn och är ett Kulturrådsstött projekt på Stockholms stadsbibliotek. Projektet handlar om ny teknik och gamla böcker och syftet är att hitta metoder för att knyta det fyiska och virtuella biblioteket närmare varandra och knyta samman dagsaktuella frågor och medier med äldre förffarskap och mateiral. Mitt i samtiden med med intressanta kopllingar bakåt. Ambitionen var också att nyansera debatten, ex gallringsdebatten kring Malmö stadsbibliotek där det nästan fördes en madonna-hora-retorik kring biblioteket.

Man började med temat 30-talet som var en intressant tid och man byggde upp en 30-talshörna i biblioteket och det var ju inte så svårt - det vara snarare så att det var svårt att få besökarna se att det var något annorlunda. Temat innebar bland annat kylskåpsmagneter med typiska 30-talsord och programutbud utifrån 30-talslitteratur. På webben skrevs tematiska texter kring 30-talet. Spåret att bygga virtuella tjänster kring funkade inte så bra, pga att webbplatsen var dålig. Istället har man jobbat med sociala medier. Sedan blev det en 60-talshörna och så bytte man tema varje halvår. Varje tema har inletts med utbildningsdag för personalen, men i form av publika arrangemang.

Vid sidan av halvårstemana har man också haft själsfrände-serie, då kända författare eller kulturpersoner fått plocka fram böcker ur magasinet av sin döda favoritförfattare eller själsfrände. Nästa vecka kommer Liv Strömqvist som har hämtat upp Elin Wägner från magasinet. Även bibliotekariernas olika själsfränder har expnerats i biblioteksrummet.

Att arbeta väldigt medvetet tematiskt är ett bra sätt att bli en attraktiv samarbetspartner. Tillbaka till naturen har varit ett av de teman man arbetat med och då har man samarbetat med Natur och Kultur. Under temat Förbjuden läsning har man utforskat förbjudan läsning, litteraturens förbjudna eller olämpniga texter, censuer, tabun och då har man samarbetat med Vertigo förlag. Just nu jobbar man med temat Hemmet i samarbete med Stockholmskällan och Stockholms stadsmuseum.

Regionbibliotek Stockholm har utvärderat projektet i rapporten Biblioteket, boken och den långa svansen.
Projektet har också resulterat i en liten skrift: Boktips från förr och nu.

Halmstadkonferensen: Litteraturutredningen

Under rubriken Förmågan att läsa sviktar – vad kan vi göra åt det? berättade Tomas Lidman, Annina Rabe och Isak Reichel om Litteraturutredningen. Litteraturutredningen arbetar utifrån flera olika spår. De läsfrämjande insatserna är kanske det viktigaste spåret, men man har också ägnat sig åt de litterära upphovsmännens villkor, bok- och tidsskriftsmarknaden mm.

Man kom fram till att man borde basera sina slutsatser i mer evidensbaserad kunskap. Därför togs en forskningsantologin Läsarnas marknad, marknadens läsare fram. Antologin tar bland annat upp tendenser i läsandet, till exempel:

• Unga vuxnas läsande sjunker
• Vuxna män läser lite.
• Läsning av facklitteratur sjunker bland barn och unga, medan läsning av skönlitteratur faktiskt har ökat på 15 års sikt.
• Totalt lägger unga mindre tid på läsandet idag än för 20 år sedan, vilket inte är så konstigt med tanke på det större medieutbudet idag (tex Internet)
• De som använder Internet mycket läser lite

Vi blev lite irriterade över att man inom litteraturutredningen bara ställer läsande mot Internet-användande och oroas över att läsandet minskar och Internet-användandet ökar, utan att ställa frågor som till exemepel:
Vad gör man på Internet - läser man till exempel faktatexter, vilket skulle kunna förklara det minskade fackboksläsandet. Även ett djupare resonemang kring Media litteracy vore bra.

Man menar från litteraturutredningen att för att bli en god läsare, att kunna förstå en avancerad text och  räcker det inte att läsa på Internet, då behöver man läsa skönlitteratur. Det läsfrämjande arbetet bland barn är därför väldigt viktigt. Insatser bör sättas in tidigt! Skolan och biblioteken och samarbetet dem emellan är därför väldigt viktiga.

När det gäller frågan om E-böcker på bibliotek menar litteraturutredningen att det är viktigt att folkbibliotekn tillhandahåller e-resurser. E-boken är att betrakta som en tjänst, i en digital värld finns inga exemplar som fritt kan spridas och därför behövs en ny modell för det skyddade materialet. Forskningsbibliotekens modell som ju ändå fungerar kan dock inte överföras direkt till folkbiblioteksområdet. Folkbibliotkeen behöver samordna sin upphandling för att vara en stark föhandlingspart. SKL med hjälp av KB är kanske rätt samordnare, menar litteraturutredningen.

Halmstadkonferensen: Digidel

Christer Bergqvist, Regionförbundet Kalmar län och Ann Wiklund, samordnare för läns ovh regionbiblioteken i Digidel 2013 berättar om Digidel-kampanjen.

Digidel föddes i IKT-lyftet, ett samverkansprojekt mellan bibliotek och folkbildningnationell som arbetade för att få till en gemensam kampanj från 2011 för ökad digital delaktighet.

Bakgrunden till Digidel-kampanjen är, som ni vet, att det finns många i Sverige som inte kan använda Internet (2009 var de ca 1,7 miljoner). Sveriges snabba utverklin av e-tjänster gör den digitala klyftan djupare. Digitalt utanförskap är alltså ett demokratiproblem.

Ett nationellt nätverk kring digital delaktighet med länsbiblioteken som spindlar i nätet hade vuxit fram och den nationella kampanjen Digidel tog sin utgångspunkt i detta. I det nationella nätverket Digidel 2013 finns organisationer från flera olika smahällsområden. Internetfonden står för ett kansli somm administrerar kampanjen. I slutet av 2010 skrev alla i nätverket under högtidliga former under ett gemensamt manifest för ökad digital delaktighet. Kampanjen syftar till att få ett brett genomslag politiskt och i media för att nå ut och kunna nå målsättningen om att 500 000 fler ska bli internetanvändare fram till 2013.

Kampanjens har 6 gemensamma motton för arbetet, som byger på frivillighet, att många hjälper många, att det är en demokratisk fråga etc.  Vemsomhelst kan göra insatser och bidra till att målet nås. Digidel-nätverket består av ett antal olika kretsar: biblitoek, folkbidlning, idealla organisationer och stiftelser, näringsliv, staten, kommuner landsting.

Om man vill vara med går man in på http://www.digidel.se/ . Ni som arbetar på bibliotek eller studieförbund i Skåne kan även kontakta oss på BBM (ann.lundborg@skane.se ) om ni vill ansluta till kampanjen.

IT minister Anna-Karin Hatt har tagit fram en en digital agenda öfr Sverige: IT i människans tjänst. Den nationella agendan ska nu brytas ner i varje delregion. I det regionala arbetet är biblioteken mycket viktiga. Läns- och regionabiblitoekens åtagande i Digidel-kampanjen är att ta fram regionala strategier.

Men verkstaden sker ju ute på golvet, på biblioteken och studieförbunden. Trots fördomar hos studieförbund och bibliotek kring varandras respektive arbete och uppdrag har studieförbund och biblitek en likartad värdgrund då som nu näligen att höga bidlnings och kunskapsnivån när det gäller digital delaktighet. Kampanjen ger ett win-win-läge genom att biblitoeken når nya grupper genom Digidel-kampanjen och studeiförbunden får nya cirekldeltagare. Både studeiförbund coh bibliotek bidrar dessutom genom digidel-arbetet till regional utveckling.

Exempel från Kalmar län, där studeieörbund och bibliotek i samtliga 12 kommuner, deltar i kampanjen. Regionbiblioteket skapar förutsättningar för arbete, genom nätverk (ex facebook), marknadsföringsmaterial, lokala arbetsgrupper, etc. Man har från regionens sida även gett ekonomiskt bidrag för markadsföring, vikariekostnader, lokalkostnader etc.  I Kalmar län har man brutit ner det nationella målet, precis som vi har gjort i Skåne, till respektive kommuns storlek. Viktigt med ett kvanitativt mål som kan utvärderas. Också lättare att "sälja in" kampanjen tex politiskt och medialt.

För att hålla uppe ångan uppe under kampanjens gång under har man ett antal delkampnajer, tex reklam i radio och tv, Get Online week, dyslexiveckan. Målgrupps- eller tematiska inriktningar kan behövas framöver för att hålla liv i kampanjen. Samarbetet mellan studieförbund och bibliotek, har funkat förvånansvärt bra, där det inte funkat har det berott på brister i kommunikationen. En tydlig rollfördelning mellan studieförbund och bibliotek är viktigt, för att komma bort från en eventuell konkurrenssituation mellan studieförbund och bibliotek.

Ann och Christer avslutar med att poängtera att det är en demokratisk rättighet att lära sig att använda e-tjänster som samhället kräver att vi ska kunna, och det ska inte kosta pengar. Därför måste vi arbeta brett och hitta samarbeten även med andra aktörer, tex arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Just nu är det lite av en ketchup-effekt i kampanjen med många nya partners som ansluter sig, tex SKL, företag etc.
Biblioteken kan inte klara det här uppdraget själva men går stärkta ur den här kampanjen för att fortsätta samarbeta med andra för digital delaktighet. När det nationella kampanjen är slut är det viktigt att det sätts av pengar lokalt och regionalt för det fortsatta kontinuerliga arbetet för digital delaktighet. Därför är det viktigt att förankra det här uppdraget politiskt.

Halmstadkonferensen: World café

Halmstadskonferensens andra dag inleddes med samtal i from av World Cafe under ledning av Pernilla Luttropp. Samtalen utgick från följande frågeställningar (en ballongfärg för varje fråga):

• biblioteken som kulturhus
• från transaktion till relation
• personlig bibliotekarie
• bibliotek och bildning
• digitala och fysiska mötesplatser

Det blev roliga och rappa samtal under 2 intensiva timmar, på morgonkvisten.

Halmstadkonferensen: Dorte Skot Hansen

Dorte Skot Hansen, Centerleder ved Center for Kulturpolitiske Studier, Det Informationsvidenskabelige Akademi, Köpenhamn talade om en ny model för biblioteket i videns og oplevelsesamfundet. Modellen har Dorte Skot Hansen utvecklat tillsammans med kollegerna Jochumsen och Hvenegaard och är kanske egentligen inte så ny längre, men kallas väl så för att skiljas från den tidigare upplagan av modellen. Vi på BBM använde den till exempel som utgångspunkt för ett internat för bibliotekscheferna förra året. Modellen presenteras i skriften ”Folkebibliotekerna i vidensamfundet”.

Biblioteken finns och verkar i en helt ny samhällelig kontext som innebär:

• Globalisering där vi är nära varandra (facebook, twitter etc) världen har aldrig varit så liten. Konkurrens mellan städer, kreativitet, kultur etc blir konkurrensfördelar
• Avtraditionalisering
• Kulturell frigörelse – individerna är inte bundna till normer traditioner etc i tex familjen, vi kan välja att sätta våra liv samman som vi vill.
• Viden- og oplevelsesamfund – det samhälle där vi ska bo och verka, mer än nåonsin behöver vi veta vem vi själva är och i relation till omgivande samhället, förhålla oss till förändring.

Bibliotekens situation är alltså helt ny och därför behövs en ny modell för bibliotekens olika uppgifter, Modellen bygger på fyra begrepp som belysar olika delar vad biblioteken kan/bör bidra till:

• Erkedelse/erfaring – vem är jag, vad kan jag?
• Engagement – lust att delta i lokalsamhället och kunna uttrycka sig kreativt där
• Empowerment – starka självständiga medborgare som själv kan lösa sina problem
• Innovation – nya svar på praktiska problem eller utforma helt nya koncept och metoder.

De två första handlar om att stärka individen, de två sista är mer samhällsmässiga mål.

Vad är det biblioteket ska kunna för att kunna uppnå detta? Modellen innehåller också fyra olika rum (jmf spaces). Det handlar inte om någon arkitekttävling, eller  konkreta, fysiska rum, utan modellen ska ses som ett är ett mindset, som gäller både fysiska och virtuella biblioteket. Samspelet mellan de olika rummen är intressant. Man kan använda modellen till arkitekturen, inredningen, tjänsterna etc när man planerar biblioteksverksamheten.

Inspirationsrum

Alla medier,kulturformer, genrer. Bibliotekets som en upplevelse i sig, eller en scen.
Det kan också handla om virtuella inspirationsrum.Inga avgränsade livsstilsrum, utan alla livsstilar är överallt. Ett levande byrum som gynnar nya möten. Ju fler människor som är på ett ställe, desto fler kommer dit.

The experience economy, som innebär att om man ska sälja en product erbjuda en extra upplevelse, en berättelse kring det man säljer. I biblioteket, många extra upplevelser utöver det som finns i medierna/beståndet. Utmaningen att anställa folk i första hand för hur de kommunicerar med folk snarare än utifrån vilka fackkunskaper de har…

Lärande rum
Stärka barn och unga att utveckla sina kompetenser. Lärande är en dialogorienterad process. Vi är vana vid att gå i en skola där någon annan definierar ett lärandebehov och metoder. Det behövs andra typer av lärande miljöer. Ex frivilliga som kommer och hjälper barnen på biblioteket, med det som barnen själva vill ha hjälp med.

Edutainment – lärande ska vara kul. Det bör också finnas möjligheter att lära i grupp vid attraktiva studieplatser säger Skot Hansen och visar en bild från Malnmö stadsbibliotek där några tjejer drickar kaffe och pluggar. Men det ska också finnas möjligheter att studera själv och att lära på nätet.

Biblioteket som mötesplats

Ett öppet offentligt rum, ett tredje rum, där man kan träffa människor som bekräftar en och som utmanar en. Det finns en fara med livsstilsgrupper där man bara är tillsammans med de som liknar en själv. Man måste också möte dem som inte är som en själv, ex andra kulturer, vi lever i ett mulitkulturellt samhälle. Både högintesiva och lågintesiva mötesplatser behövs.

Ex Seattles Växthusliknande entré innebär en transzon mellan stadsrummet och biblioteket. Glidande övergång signalerar att alla är välkomna, att det finns något för alla. Man kan i alla fall gå in i entrén, caféet och det blir en lägre tröskel för att gå in. Det är viktigt med trevliga informella mötesplatser. Känslan av att alla är välkomna, även de där besvärliga ungarna/ungdomarna. B iblioteket bör erbjuda en arena för debatter och gärna utmana mer än vad man gör idag. Virtuella mötesplatser bör också finnas.  

Performativt rum

I det performativa rummet finns möjlighet att tillsammans med andra skapa nya kreativa uttryck, spel, skriva, ljud och videoverkstäder etc. Här har vi på biblioteken inte alltid den kompetens som behövs utan behöver ta in komeptens eller samarbeta med andra.Ex Do it yourself enligt svensk modell, replokaler, eller helt enkelt bara ett piano i biblioteksrummet som alla som vill och kan är välkomna att använda.

Skot Hansen avslutar med att symboliskt överlämna modellen till oss alla, för att göra vad vi vill med, kanske göra sju olika rum, andra uttryck, helt enkelt göra om den så att den passar oss och blir ett verktyg för att  att skapa ett bibliotek som bättre passar i det nya samhället.

Det var rätt trevligt att tillsammans med upphovskvinnan själv få återvända till den här modellen som vi tidigare arbetat rätt intensivt med, och märka att den fortfarande fungerar som utgångspunkt för att diskutera, planera, utveckla och utvärdera bibliotekets roll i kunskapssamhället.

Halmstadkonferensen: Anne Bamford

Professor Anne Bamford, Director of the International Research Agency and Director of Education for South East England, talade under rubriken Disruptive Library och menade att "we all should be trouble-makers" och ifrågasätta och reflektera över vara dagliga problem och framtida utmaningar. 

Bamford är mycket kritisk till de nedskärningar som gjorts på kultur och bibliotek i ekonomiskt tuffa tider och använder David Cameron som skräckexempel. När Camoron säger att "Libraries are from the past, we don’t need to fund them anymore. Everyone can buy a book on Internet, delivered to their Kindle" så bygger det på flera felaktiga anataganden: att bibliotekets enda uppgift är att distribuera böcker, att alla kan använda Internet, att alla har råd att köpa sina böcker, att alla kunde hitta relevant material, och är motiverade att läsa och hitta och köpa böcker. I ekonomiskt tuffa tider  när man skär ner i samhällsservice, är det alltid de sämst gynnade som drabbas först. FNs deklaration om mänskliga rättigheter, slog redan 1948 fast att "Everyone has the right freely to praticipate in the cultural life of the community, to enjoy the arts", och det är ett stort ansvar.

Om du bygger väggar runt någon aktivitet (tex bibliotek) stänger du automatiskt ute folk, även om en kulturinstiutution är gratis så finns det många andra hinder för att gå in och ännu fler för att verkligen delta. Social klass, inkomst och utbildning är faktorer som påvekar delaktigheten. För att kunna förhålla sig till  icke-användarna är det viktigt att förstå att de är olika och har olika skäl till att  inte delta.

Bamford pratade också om läsningens betydelse och det vi ibland kallar det vidgade textbegreppet. Idag måste vi kunna läsa bilder, soundeffects, etc hur läser vi det estetiska landskapen (ljud och bild etc) som omger oss.

Föreläsningen avslutades med: "Key factors that can make your work successfull"

1. Aktivt partnerskap och samarbete - arbeta nära tillsammans med andra människor
2. Flexibla organisatoriska principer – fastna inte i rutiner, förbli snabbfotad
3. Erbjud tillgång till allt
4. Arbeta med kontinuerlig professionell utveckling – nätverka, utbyt erfarenhetern
5. Ha strategier för utvärdering och reflektion
6. HÅll det lokalt, nära människor
7. Ha belägg för vad du gör, samla bevis, evidens
8. Var aktiva när det gäller skapande, utställninger, föreställningar etc
9. Se till att människor är bekväma med konstens uttryck/språk
10. Ta risker, testa saker – be disruptive

Och i praktiken kan allt det här innebära till exempel att prata med individerna som kommer till oss, ha olika events, gärna knasiga grejer utanför biblioteksbyggnaden, samarbeta med dina lokala butiker, ordna bokklubbar, se till att få tag på barnen tidigt, kom ihåg alla olika sätt att läsa – fokusera på andra sinnen, använd lokalt producerade böcker – tex en avdelning i biblioteket med böcker som är gjorda av andra barn, eller någon som bor i området, fixa Give aways, bytesdagar, uppmuntra till stöld så länge det som skäls/lånas används i det syfte det är tänkt för (tex penna för att skriva med), let some weird books lurk in some corner, starta möten med att läsa högt, och uppmuntra människor att dela med sig av erfarenheter av att läsa som små.

Halmstadkonferensen 2012

Idag och  i morgon pågår Halmstadkonferensen . Du kan följa konferensen via twitter med hashtagen #halmkonf

Förutom nätverkande som sig bör på konferenser och en distraherande utsikt över havet har första dagen har bjudit på en rad olika föreläsningar och samtal på temat Från transaktion till relation. Mer om det senare...

Spelworkshop på Landskrona stadsbibliotek

 

Pappersarket där barnen skapade sina spel.
Spelgubben högst  upp till vänster, banan i mitten och
de andra spelakaraktärerna längst ner



För några veckor sedan skrev vi om spelprojektet som Landskrona stadsbibliotek arbetar med. Under påsklovsveckan arrangerade de två workshops för barn, där barnen som var med själva ritade och skapade datorspel som de sen kunde spela.


Spelen skapades på det här sättet: först ritade de sin spelgubbe eller huvudkaraktär. Sen ritade de banan och två andra gubbar eller grejer och bestämde några egenskaper för de karaktärerna, t ex om de skulle vara karaktärer som skulle hjälpa spelgubben eller kanske knuffa den. När ritarbetet var klart skannades hela pappersarket i en magisk skanner och sparades på en server där barnen kunde jobba vidare med sin spelbana.

 



När spelen var färdiga kunde barnen
spela sina egna och kompisarnas spel.








Efter ett visst justeringsarbete vid en dator, där barnen bestämde var banans mål och olika hinder skulle vara var det dags att spela. Barnen kunde spela både sitt eget spel och sina kompisars spel, de kunde välja att fortsätta att spela med sin egen spelgubbe eller använda någon av de andras.

De barn som var med på onsdagens workshop-pass, verkade mycket glada, nöjda, och stolta över sina spel. Det var roligt att se den intensiva aktivieteten som pågick på biblioteket: barnen som arbetade med sina spel under handledning av bibliotekspersonalen, stickcafé, tidningsläsning m.m

Om du är intresserad av att veta mer om spelprojektet i Landskrona kan vi tipsa om seminariet den 16/5: www.skane.se/kultur/spelpabibliotek

 

Nytt nummer av SLQ

Det första numret av SLQ, Scandinavian Library Quartly (före detta SPLQ, Scandinavian Public Library Quartly) 2012 har temat livslångt lärande. Numret innehåller bl.a. en intressant artikel av Maud Hell om hur folk- och skolbibliotek kan arbeta tillsammans, men belyser också vilka svårigheter det kan finnas med integrerade bibliotek. Tre kommuner där man på olika sätt nått lyckade resultat beskrivs – Arvidsjaur, Söråker och Katrineholm – och artikeln avslutas med att påminna om att IFLA har temat Friends and Foes – Public and School Libraries a Force for Change for Creating Smart Communities 2012.

Alastair Creelman, Linnéuniversitetet i Växjö, skriver om folkbiblioteken som lärande rum. Och om att bibliotekens roll ändras snabbt med tanke på att allt mer undervisningsmaterial är tillgängligt gratis och man därmed som student inte är lika beroende av var man bor rent geografiskt. I och med att materialet är tillgängligt på allt fler platser så ändras också studenternas beteende; Creelman skriver bl.a. att ”The previous boundaries between public and academic libraries are already blurred and future students will expect help whereever they are.”

Det finns ännu en artikel om bibliotek som lärande rum: Arne Gundersen, Nationalbiblioteket i Norge, beskriver det nordiska projektet Rum för bildning. Projektet har sammanfattats i en broschyr med 12 goda exempel på samarbeten mellan bibliotek och vuxenutbildning.  

Samtliga artiklar kan man läsa på: http://slq.nu/