Biblioteks- och medielandskap i förändring

Det händer ju ovanligt mycket i Sverige nu när det gäller strukturerna för mediesamarbetet på alla nivåer: ny bibliotekslag, förändring av lånecentralernas struktur, alltfler medie- och katalogsamarbeten i län eller delregioner, tex Skåne NV, Bibliotek i Väst, Bibliotek Ystad-Österlen, Umeåregionen etc. Och som jag bloggat rätt flitigt om har Bibliotek, bildning och media tillsammans med folkbiblioteken i Skåne i snart två år nu, arbetat för en ny, mer flexibel och samverkansinriktad modell för det skånska mediesamarbetet, och i januari i år sjösatte vi så den "nya modellen" med mer tonvikt på samverkan, infrastruktur och utveckling och mindre på regionala fjärrlån.

Två län där man länge arbetat strategiskt med frågor kring gemensam infrastruktur för media och informaton är Östergötland och Värmland. Götabiblioteken är ett samarbete mellan de tretton östgötakommunerna samt Tranås kring ett gemensamt bibliotekssystem. I Östergötland klarar man sig tack vare detta redan utan regionala värdbibliotek: de två stora stadsbiblioteken i länet (Linköping och Norrköping) bidrar med medier och kompetens i det gemensamma medie-, katalog- och webbsamarbetet, liksom alla andra bibliotek i länet. I Värmland har man länge jobbat med infrastrukturfrågor kring media och information: Bibliotek Värmland  och Libris på Värmlandsbiblioteken är ett par exempel.

Flera andra läns- och regionbibliotek planerar eller har redan börjat genomföra förändringar när det gäller den kompletterande medieförsörjningen, med anledning av den nya bibliotekslagen. Som en konsekvens av lagens nya formuleringar kring det regionala biblioteksuppdraget, har läns- eller regionbiblioteken i flera län tex sagt upp avtalen med sina värdbibliotek från och med årsskiftet.  Ett par av de län som har sneglat på "den skånska modellen" när det gäller upplägget för det regionala mediesamarbetet är Örebro och Halland.

Från Kungliga bibliotekets (KB:s) håll arbetar man med de här strukturförändringarna främst genom utvecklingen av Libris som nationell katalog och med att få med folkbiblioteken i Libris: idag är 20 % av folkbiblioteken med i Libris och flera står på kö för att gå med. KB har även beviljat medel för utvecklingsprojekt kring tex Koha + Libris.

Som ett led i de nationella strukturförändringarna kring kompletterande medieförsörjningen har alltså lånecentralernas antal och uppdrag förändrats. Sveriges depåbibliotek och lånecentral (i Umeå) och Internationalla biblioteket (IB) är nu de två lånecentralerna i Sverige.   IB beskriver sitt nya uppdrag utifrån följande punkter: kompletterande medieförsörjning av mångspråkig media, utveckla webbresurs för mångspråkighet för svenska bibliotek, berika Libris katalog med poster för mångspråkig media samt utöka sitt utvecklingsuppdrag även till gymnasiebiblioteken. Umeå lånecentrals uppdrag finns beskrivet i en folder.

Det förs ganska mycket diskussioner läns- och regionbiblioteken emellan och tidvis också mellan de statliga och de regionala biblioteksaktörerna kring struktur, ansvarsfördelning och framtiden när det gäller kompletterande medieförsörjning och mediesamarbeten. Något som jag dock saknat hittills och som vi måste jobba på även här i Skåne är en dialog med och en diskussion kring universitets- och högskolebibliotekens roll i mediesamarbetet. Vi vet ju till exempel att kurslitteratur utgör en väldigt stor del av fjärrlånen: enligt den undersökning vi gjorde i Skåne 2012 utgör de minst 1/3 av alla fjärrlån.

Som avslutning vill jag återkomma till Annelien van der Tang Eliassons fina framtidsbild av de delregionala mediesamarbetena i Skåne, från mediedagen i maj. Jag tycker att det är en sån bra illustration till vad det hela handlar om: ett samspel och utbyte (av medier, kompetens etc) mellan många olika aktörer på flera olika nivåer. Tänk gärna in en massa småpilar mellan de färglada folkbiblioteksbubblorna i respektive delregion och pilar för relationerna även till Internationella biblioteket, högskole- och universitetsbiblioteken, och lånecentralen i Umeå!