Fortsättningen på MIK-dagen

En av nyckelföreläsarna var Carolyn Wilson, Association for Media Literacy, Kanada. Hon kom från Ontario som "was the first english speaking jurisdiction mandate MIL (Media and Information Literacy) in schools."
CW talade om att MIL ska vara en naturlig del hos professioner som arbetar med media och information, lärare och andra pedagoger, bibliotekarier, mediabranscher med flera.
Hon visade The MIL Triangle, se bild där när det gäller TEXT utgår hon från ett utvidgat textbegrepp.
Preparing young people for media! CW upprepade detta om och om igen, skola, bibliotek, medieområdet måste ta sitt ansvar.
Hon lyfte fram länder i Afrika som betonar betydelsen för att deras unga ska kunna möta och ta plats i det framtida samhället. Framförallt gäller detta text och rörlig bild som är de två största medierna.
The media is the message, är en gammal sanning som håller ännu enligt CW. Som exempel tog hon valet där det stod mellan Nixon och Kennedy (1960).
Radiolyssnare tippade att Nixon skulle vinna, medan tv-tittare tippade Kennedy.
Som roligt exempel på källförståelse hos unga visade hon The House Hippo:
Att mediet är meddelandet är något att tänka på i samband med ny teknik eller New(er) Technique som CW sa och social media. Hon menade att man måste sätta in t ex facebook i ett textuellt sammanhang: facebook as text, facebook as audience, facebook as production. Framförallt så existerar inte unga utan facebook, som är ett sätt att producera sig själva och
skapa sin självbild.
Det uppstår nya genrer tack vare den nya medier som till exempel Twiction, som är (fiction) berättelser som sprids och skrivs inom ramen för Twitter.
Traditionellt har man inom bland annat marknadsföring talat om att "push" folk till sitt budskap medan man nu talar om att "pull" folk in till sitt budskap via sociala medier.
Det innebär också en gränslöshet när det gäller bland annat fysisk placering och tid, som bland annat återspeglas i The Flipped Classroom, det vill säga eleverna befinner sig på olika platser under olika tider, men undervisningen fungerar ändå i en projektbaserad form. CW var en inspirerande föreläsare som tog upp bekanta områden inom mediekunskap och lyfte in dem i en vidare och större sammanhang.

Därefter följde ett samtal mellan Skolverket, Statens Medieråd, UR, Svenska Filminstitutet
Samtalsledare var Anna-Lena Ringarp, P1, Sveriges Radio.
Huvudfrågan var: Vad är digital kompetens, mediepedagogik, MIK i förhållande till ovanståendes verksamheter?
Bland annat har Statens Medieråd tillsammans med biblioteksföreningen gett ut en handledning som heter Nosa på nätet och I Love Internet.
Filminstitutet tryckte på att det är viktigt att äga redskapen för att kunna kommunicera sin berättelse. Digital delaktighet och mediedelaktighet är som UNESCO beskriver det en demokratisk fråga som i synnerhet berör barn och unga.

Filminstitutet har tagit fram en filmhandling för skola, bibliotek och andra lärande miljöer. Det är kvinnor 50+ som driver mediefrågorna i skolan. Det är också den gruppen som utmanar elever till att vara kreativa och som driver tesen är man en aktiv medieproducent, blir man en aktiv och kunnig mediekonsument, så därför är eget skapande av största vikt.

Den 14 mars är det nationell skolbiodag i Malmö, som också kommer att ta upp de här frågorna.

Man talade också om de estetiska läroprocesserna. Teknik och estetiska läroprocesser gick inte alltid ihop tidigare och kanske påverkar denna dåliga erfarenhet ännu inställningen till att arbeta medvetet med eget skapande och andra estetiska läroprocesser i lärmiljöer. Digital kompetens, tillgänglighet, infrastruktur framhåller egentligen samma saker, men man delar upp frågorna på ett osunt sätt. Förslaget var att ersätta med MIK-begreppet.

Minister Anna-Karin Hatt och den digitala agendan. Viktigt att de olika myndighetsområdena gifter ihop sig. Folkbildningen har till exempel pekat på att public service måste agera inom MIK.

Film i Skolan. Se, prata och skapa! Lusten i det konstnärliga uttrycket. Positiva bieffekter som reflektioner över att vara människa tillsammans med andra.
Barn blir alltmer ensamma på grund av att man äger en mobil i fickan. Vill ha sammanhanget och närvaron av andra barn och vuxna till exempel i samband med en filmupplevelse.
Vem har hand om MIK i skolan och på biblioteken?
Det behövs fortbildning.
Förslag och öppna frågor avslutade samtalet:
Svenska för invandrare = se svensk kvalitetsfilm
I Bryssel finns en MIL expertgrupp, men kulturdepartementet, utbildningsdepartementet, socialdepartementet måste ha ett interdepartementalt ansvar för att frågorna inom MIK ska komma vidare.
Pratar svensklärare och bildlärare med varandra? Enl. publiken nja
Vad är ett digitalt skolbibliotek?

Göteborgs Internationella Film Festival GIFF MIK-dagen den 30 januari 2013

I samband med GIFF deltog jag på MIK-dagen som står för Media och Informationskunnighet. Deltagare var i första hand lärare, skolbibliotekarier, barnbibliotekarier och tjänstemän på olika nivåer som arbetar med frågorna. En och annan politiker var också på plats. Bland annat
Alex Bergström, regionråd/ordförande Kulturnämnden V Götalandsregionen och
Cecilia Dalman-Eek, Riksdagsledamot, utbildningsutskottet. Klipp från deras anförande:

Den rörliga bilden går om texten som media. I EU talar man om den rörliga bilden som "a very important factor" för mediekunnigheten. Användandet av ny teknik för att hitta de nya berättelserna. I UNESCO talar man om att förstå rörlig bild, är en mänsklig rättighet för att kunna använda sin yttrandefrihet i samhället. Svenska elevers skolresultat sjunker bland annat på grund av försämrad läskunnighet,men samtidigt visar OECDs Pisarapport att mediekunskapen ökar hos unga. Forskningen visar att man först måste ha läsförståelse innan man kan börja läsa bilder.
Slutsatserna visar på att det finns en del oklarheter i vad resultaten visar. Skolverket kommer snart ut med en rapport om detta. Det ska bli intressant att jämföra med Litteraturutredningen.
Man ansåg att det behövs en MIK-strategi på nationell nivå, som tar sitt avstamp i allas erfarenheter. Det finns MIK UNESCO Demokratiprojekt, men vem ansvarar för spridningen av detta i Sverige?
Övergången till nästa talare blev ett av Palmes tal ur filmen Palme där han talar om fördomen som gror i vardagslivet, fördomen som ett uttryck för okunnighet och rädsla för andras särart. Han frågor sig vad som är mänskliga kvaliteter, och fördomen som skamligt enkel att ta till.

Nästa talare var Maria Edström, Vetenskaplig koordinator för Nordicom.
www.nordicom.gu.se/clearinghouse
The International Clearinghouse on Children, Youth & Media
Nordicom är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet med utgångspunkt i den akademiska forskningen i anslutning till Göteborgs universitet.
ME talade utifrån caset som kallas Instagramupploppet i Göteborg,
där en flicka på en gymnasieskola blev anklagad för att förtala andra människor med ord och bild via Instagram. Flickan som förmodligen är oskyldig höll på att lynchas till döds.
Forskningen visar att Internet förstärker människors beteenden och särart.
Näthat eller cyber-bulling förekommer mer i de nordiska länderna än övriga Europa och det är mest vuxna som ägnar sig åt cyber-bulling. Än så länge är det vanligare med mobbing offline än online. ME hänvisade till betydelsen av att unga människor lär sig tolka information. Om inte, kan det få mycket tragiska händelser som i Instagramupploppet.
Nordicom kommer ut med ett nyhetsbrev 2 g/år som sätter fokus på vad man bör känna till.
Erfarenheten visar vikten av att ge unga en röst, formulera deras krav och föra det vidare.
Educate, educate, educate! Unga utbildar unga och gamla, men vill själva ha mer utbildning
ME betonade att media inkluderar även klassisk text inte enbart rörlig bild, så alla som arbetar med frågor inom text, litteratur, film och rörlig bild, social media är berörda och behöver ta ansvar.

Läsplatta i julklapp

Mellan den 24 och 25 december nästan fördubblades antalet sålda e-böcker, via E-lib, från 722 till 1360 och på annandagen såldes 1739 e-böcker via E-lib, rapporterar Svensk Bokhandel nr1 2013.
Sammanlagt såldes 34 2011 e-böcker jämfört 10 330 under samma månad förra året, enligt statistik från E-lib och Publit.

Många verkar alltså ha kastat sig över sina nya läs- och eller surfplattor under julhelgen för att läsa e-böcker. Detta tog bland andra biblioteken i Skåne NV och i Skåne NO fasta på. Skåne NV tog bort sitt tak för hur mycket e-böckerna fick kosta för biblioteken, under december och januari och biblioteken i Skåne NO gjorde detsamma i december. Syftet var, enligt ett pressmeddelande från biblioteken i Skåne NV att bibliotekens e-bokslåntagare inte skulle "riskera att stå vid julgranen med en läsplatta utan text" och att biblioteken samtidigt ska få en signal om hur stort intresset är.  

Enligt pressmeddelandet uttrycker biblioteken i Skåne NV också förhoppningar om att det under 2013 förhandlas fram en bättre modell som gör e-böckerna lika tillgängliga som tryckta böcker, vilket kan illusterara bibliotekens fortsatt höga förväntningar på vad nationella aktörer som tex Kungliga biblioteket, SKL och Svensk biblioteksförening gör i e-boksfrågan.

Ungdomslitteratur eller cross-over

För drygt en vecka började vi planera för höstens författardag i Hässleholm. Om någon undrar så är datumet den 19 november. Dagen är ju ett samarbete mellan Författarcentrum, Kultur Skåne, Länsbibliotek Sydost, Länsbibliotek Jönköping och Regionbibliotek Kalmar och vi sågs i Nässjö som ligger någonstans mitt emellan, i deras fina kulturhus Pigalle. Olika tema och olika författare hann vi diskutera och fortsätter nu under våren med regelbundna möten via nätet.Vi har fått flera önskemål om författare som vi tittar närmare på. Den som deltog förra året i november minns att Jessica Schiefauer talade om att skriva crossover för unga och unga vuxna och flera hade velat höra mer om detta.

Nu finns möjlighet att läsa och höra mer dels i lördagens avsnitt av Lundströms bokradio där Monica Masri hade ett inslag om ungdomsböcker/crossover http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4381 och i en söndagsartikel i SvD om samma sak http://www.svd.se/kultur/en-bok-for-alla_7860172.svd.

E-bokssatsningar

Svensk biblioteksförening berättar idag att Svensk Biblioteksförenings styrelse har beslutat att medfinansiera en förstudie med 500 000 kronor till Kungl. biblioteket (KB) i syfte att utreda vilka insatser som behövs för att underlätta för biblioteken att tillhandahålla e-böcker. I och med Svensk Biblioteksförenings utvecklingsbidrag kommer KB genomföra en förstudie och därmed förbereda för det uppdrag gällande e-böcker som Litteraturutredningen föreslår att KB ska få.
Det Kungliga biblioteket ska enligt Litteraturutredningen göra det möjligt för andra, tex bibliotek, att tillhandahålla e-litteratur via Libris, till exempel e-böcker som produceras av bibliotek själva och verk med fri upphovsrätt.

Vi på Kultur Skåne - Bibliotek, bildning och media arbetar tillsammans med regionens bibliotek och andra aktörer, vidare med e-boksfrågan på lite olika sätt under 2013. Biblioteken i Eslöv respektive Kristianstad har fått projektstöd för varsin förstudie kring digitalisering av lokalhistoriskt eller lokalt material, i samarbete med bland andra hembygdsföreningar, litterära sällskap och andra lokala och/eller regionala aktörer. De projekten handlar om bibliotekens roll och möjligheter, just när det gäller tillgängliggörande av digitalt  lokalt producerat material.
I den nya modellen för regionalt mediesamarbete i Skåne är e-medier ett av de prioriterade områdena när det gäller utvecklingsinsatser och -projekt under 2013.

Bibliotek, bildning och medias seminarieserie fortsätter, näst ut är en intressant dag om digital läsning 14/2. Läs mer om programmet på Kultur Skånes hemsida: http://www.skane.se/kultur/eboksseminarium3
Seminarieserien avslutas sedan den15/3 med fokus på yrkesrollen och bibliotekens roll i samband med digitala medier, och e-böcker. Då kommer bland andra Olof Sundin, professor på ABM-utbildningen vid Lunds universitet och Thomas Angerman, vice bibliotekschef vid Gentofte Bibliotekerna att medverka.
Thomas Angerman är för övrigt en av författarna till en läsvärd artikel: Pladebranchen og bibliotekerne er ikke fjender i Information.dk. Artikelförfattarna menar bland annat att biblioteken inte bara bör fokusera på distribution och tillgängliggörande av e-böcker utan även på innehåll och att skapa sociala och fysiska sammanhang för kulturkonsumtion.

Dags för unga talanger på PIXEL

Nyhetsbrev från Film i Skåne www.filmiskane.se/pixe:l
PIXEL Skånes Filmfestival flyttar till filmstaden Ystad 2013
Pixel Skånes Filmfestival är stolta över att tillkännage att festivalen flyttar till Ystad! Festivalen kommer gå av stapeln på Regementsområdet i Ystad, bland annat i Ystad Studios och i Film i Skånes lokaler, mitt i ett av den skånska filmproduktionens centrum.

Pixel kortfilmfestival har utökats och heter numera Pixel Skånes Filmfestival. Festivalen utökas år 2013 och omfattar numera även aktuell Skåneproducerad eller Skånefinansierad långfilm. Vi möter personerna bakom dessa filmer och får se exempel på långfilmer i produktion. Skåne är ett av Nordens starkaste fästen för Transmedia och självklart plockar Pixel in de allra senaste satsningarna i festivalen.

Pixel Pitch återkommer år 2013! Ett antal filmprojekt kommer att pitchas till Skånska produktionsbolag. Pitchen är öppen för individer/kollektiv som har erfarenhet av filmskapande och nytt för 2013 är att nu utvidgas pitchen från att gälla enbart kortfilmsprojekt till att nu omfatta även tv-serier och långfilmsprojekt.

Pixel Talent Award, Sveriges tredje största kortfilmspris, återkommer. Ansökan sker med en kortfilm, samt en synopsis för ett nytt projekt. Det nya projektet kan vara en kortfilm, tv-serie eller långfilm.

Pixel Junior(upp till 16 år), Classic(16-19 år och 20-26 år) och Plus(över 26 år) är återigen årets tävlingsklasser. För att ansöka skicka in en max 15 minuter lång film. För att kunna ansöka krävs Skåneanknytning.
Deadline för ansökan är den 1 mars.

Invigning av den digitala visningsmiljön på biblioteket i Lomma

Nu på söndag, den 20 januari, invigs den digitala visningsmiljön, Bibliografen, på biblioteket i Lomma.Under invigningsdagen kommer det att visas massor utav film, både för barn och vuxna och en hel del lokalt producerad. Programmet för invigningen finns här.

Den digitala visningsmiljön på biblioteket har tagits fram inom ett projekt som delvis har finansierats av Kultur Skåne. För att bestämma hur miljön ser ut och ska fungera så har man använt sig av en inredningsarkitekt och en teknisk konsult och flera referensgrupper med personer som bor eller jobbar i Lomma har varit inkopplade för att komma med idéer kring innehåll och funktionen som miljön ska ha.

I Lomma finns den digitala visningsmiljön på barnavdelningen på biblioteket. Miljön är flexibel och man kan ganska lätt plocka bort eller ställa fram möbleringen. Flera föreningar är intresserade av att samarbeta med biblioteket kring programverksamhet i Bibliografen. Den senaste veckan har både Sydsvenskan och Skånskan skrivit om invigningen.

Kultur Skåne har valt att satsa medel på att skapa digitala visningsmiljöer på biblioteken i Kävlinge och Lomma för att inspirera andra bibliotek och kulturverksamheter att satsa på att bredda sin verksamhet. I Kävlinge har man ett speciellt rum som använts för filmvisningar under flera år och när den digitala visningsmiljön är färdig där så kommer man att, precis som i Lomma, kunna erbjuda ett större utbud än film.

Förslag till ny betalningsmodell för e-böcker i Danmark

Den 10 januari skrev Sam Sundberg en skojig och skarp krönika om e-böcker i SvD med rubriken Vad är det läsarna väntar på? I krönikan skriver han om den svenska e-boksmarknaden jämfört med den engelskspråkiga och så tipsar han om att vända sig till biblioteken - både för läsning och stöd i hur man kommer igång med att använda sin läsplatta eller tablet.

På tal om e-böcker så har några av de stora danska förlagen lanserat en ny betalningsmodell för biblioteken när det gäller e-böcker. Kulturradion rapporterade igår om modellen som går ut på att biblioteken köper "exemplar" som kan lånas ut fyra gånger. När boken är utlånad fyra gånger så försvinner den från bibliotekets bestånd och biblioteket måste köpa ett nytt exemplar. Prissättningen är också olika beroende på hur populär boken är - mer populär titel ger dyrare bok. De danska biblioteken är kritiska till förslaget eftersom det riskerar att bli dyrare för biblioteken, sämre för låntagarna och dessutom utarma bibliotekens bestånd, så säger Jakob Heide Petersen som är chef på Köpenhamns huvudbibliotek i inslaget Danska förlag lanserar nytt lånesystem för e-böcker.

Framtidskommissionen

Nya publikationer med anknytning till framtidskommissionen:
 

Framtiden och samhällets grundläggande värden

Finns att läsa på nätet se länk.

http://www.framtidskommissionen.se/wp-content/uploads/2012/12/Underlagsrapport_6_Framtidskommissionen_W.pdf

Framtidsutmaningar – det nya Sverige

Den måste köpas läs innehållsförteckningen http://www.framtidskommissionen.se/nyhet/framtidsutmaningar-det-nya-sverige

När det gäller ”Framtidsutmaningar – det nya Sverige” kan man köpa enstaka kapitel som e-bok för 19 kr st. Titta på länkarna i det här blogginlägget: http://www.volante.se/blogg/ny-bok-framtidsutmaningar-det-nya-sverige/ 

 
Framtidskommissionen består av statsministern och de övriga tre partiledarna i regeringen samt nio personer från olika delar av det svenska samhället. Kommissionen syftar till att identifiera viktiga samhällsutmaningar Sverige står inför på längre sikt, mot år 2020 och år 2050. Resultatet presenteras i en slutrapport under våren 2013.

Positiva effekter av bibliotekssamarbetet i Skåne NV

Helsingborgs dagblad rapporterar om positiva effekter av bibliotekssamarbetet i Skåne NV, utifrån exemplet Klippan, där utlåningen efter införandet av den gemensamma bibliotekskatalogen och webben ökat. I Östra Ljungby har utlåningen ökat så mycket som 40 procent, men där har säkert också utökade öppettider och förstärkning av personalen bidragit.

Det är  intressant att artikeln också lyfter fram andra effekter av samarbetet: Klippans bibliotekschef Lotta Almqvist berättar att personalen  påverkas positivt av Bibliotek Skåne Nordväst:
– De får fler kollegor och kan ingå i nätverk. De har också möjlighet till kompetensutveckling och samarbete över kommungränserna.

Det ska bli intressant att se vilka positiva effekter detta kommer att få på bibliotekens verksamhet på lite längre sikt. Ett exempel på hur man på biblioteken i Skåne NV kommer att samarbeta framöver är personalbyte. Med syfte att stärka vi-känslan och inspirera till nytänkande och verksamhetsutveckling  kommer personalen på de 55 biblioteken i Skåne NV  att erbjudas möjligheten att arbeta en dag eller två på något av de andra biblioteken i delregionen, för att utbyta tankar, idéer och erfarenheter med kollegor på andra bibliotek.