Vi har tidigare skrivit på bloggen om teatergruppen Banditsagors premiär på sin första barnförbjudna föreställning den 28 februari på Lunds stadsbibliotek. Kultur Skåne har stött projektet inom "bibliotek som kulturhus". Läs recensionen i Sydsvenskan.
Till höstens turné subventionerar ABF 10 föreställningar av Robins bok. Är ni intresserade av att boka? ABF och Banditsagor bjuder in biblioteken i Skåne till en visning av föreställningen!
När: den 12 mars kl 18.30.
Var: biblioteket Garaget i Malmö, Lönngatan 30.
OSA senast den 9 mars till hanna@banditsagor.se
Visningen inleds med en kort presentation av projektet och information om bokning och subventioner. Föreställningen visas i sin helhet kl 19.00.
Höstens turnéperiod är mellan den 19 oktober – 8 nov 2015.
Intresseanmälan och bokning görs till hanna@banditsagor.se.
Endast 10 föreställningar subventioneras regionalt och ABF kommer att väga samman vem som hör av sig snabbt och visar sitt intresse med att man deltar på utbudsdagen och att det blir en geografiskt spridning i Skåne.
Läs mer om Robins bok och vårens spelschema på Banditsagors hemsida www.banditsagor.se
Projektet genomförs med stöd av och i samarbete med:
Region Skåne, Kulturrådet, Malmö stad, Sparbanksstiftelsen Öresund, Folkbiblioteken i Lund och ABF.
Här bloggar vi som arbetar med biblioteksutveckling på Region Skånes kulturförvaltning. Syftet är att berätta om de frågor vi arbetar med och om sådant i vår omvärld som påverkar oss i biblioteksvärlden. Det kan handla om aktuella projekt, utvecklingsprocesser, möten eller annat av intresse.
onsdag 25 februari 2015
torsdag 19 februari 2015
Litteralund
Programmet för Litteralund konferens 16 – 17 april 2015 är klart.
Litteralund firar tio år med extra stort internationellt fokus med gäster som David Almond (UK), Linda Bondestam (Finland), Cornelia Funke (USA), Gareth P Jones (UK), Roger Mello (Brasilien), Julian Neel (Frankrike), Salla Simukka (Finland), Øivind Torseter (Norge) och Hervé Tullet (Frankrike). Två dagar med närmare femtio författare, illustratörer och andra litteraturaktörer i tjugo programpunkter. Hela programmet finns på www.litteralund.se .
Missa inte Boka-tidigt-rabatten (boka före 15 februari), de första 150 som bokar sig får dessutom en bok, David Almonds Svarta vingar som är årets bok i Litteralund Läser – en bokcirkel i storformat.
Gilla Litteralund på Facebook
Hör gärna av dig till Agneta Edwards som är programansvarig för konferensen, agneta.edwards@lund.se eller 046 – 35 71 25, om du vill ha tryckta program att sprida i din kommun till pedagoger och andra intresserade, eller den supersnygga affischen med illustration av Linda Bondestam.
Litteralund firar tio år med extra stort internationellt fokus med gäster som David Almond (UK), Linda Bondestam (Finland), Cornelia Funke (USA), Gareth P Jones (UK), Roger Mello (Brasilien), Julian Neel (Frankrike), Salla Simukka (Finland), Øivind Torseter (Norge) och Hervé Tullet (Frankrike). Två dagar med närmare femtio författare, illustratörer och andra litteraturaktörer i tjugo programpunkter. Hela programmet finns på www.litteralund.se .
Missa inte Boka-tidigt-rabatten (boka före 15 februari), de första 150 som bokar sig får dessutom en bok, David Almonds Svarta vingar som är årets bok i Litteralund Läser – en bokcirkel i storformat.
Gilla Litteralund på Facebook
Hör gärna av dig till Agneta Edwards som är programansvarig för konferensen, agneta.edwards@lund.se eller 046 – 35 71 25, om du vill ha tryckta program att sprida i din kommun till pedagoger och andra intresserade, eller den supersnygga affischen med illustration av Linda Bondestam.
måndag 16 februari 2015
Mångspråksträff i Rosengård i Malmö
12 februari har vi haft årets första mångspråksträff i
Rosengård i Malmö. 50 bibliotekarier har anmält sig. Efter lite tekniskt strul
började vi dagen med föreläsningen Språkvän, ett projekt helt inriktat på att
sammankoppla människor som talar olika språk. Projektet bygger på ett samarbete
mellan Rosengårds bibliotek och ”I Malmö möts vi”. Alla som vill lära sig ett
nytt språk och som har ett språk i sitt bagage kan vara med. Språkvännen
kopplar ihop dig med rätt språk! Vi var alla överens att detta var ett
genialiskt drag, att förvandla språket på det här sättet tills världens största
tillgång.
Elisabet Risberg från det Internationella Biblioteket i Stockholm visade IBs nya hemsida (http://interbib.se/) . Hemsidan är en källa till information och inspiration för både låntagare och personal när det gäller mångspråk. En samlad och flerspråkig webbplats, som inte är baserad på Google translate men som är uppbyggd av IBs egna språkredaktörer. Med avancerad sökning kan man ange olika parametrar för att hitta rätt. Det finns en sida som är helt inriktad för den som är ny i Sverige och vet du inte vad du ska ha på middagsbordet ikväll, då kan du kolla den internationella kokboken.
IBs statistik visar att bibliotek i Skåne lånar relativt få depositioner i jämförelse med resten av landet. Vi ser en lite ökning i 2014 i jämförelse med 2013. Förklaringen till detta är nog mest att bibliotekarier trodde att det inte längre var möjligt att låna depositionerna från IB från och med 1 januari 2013. IB har förtydligt sina regler när det gäller utlån av depositionerna. Depositionsbeställningar tas emot vid motivering och specificering. I 2014 ser vi en ökning igen. Skåne bibliotekarier lånar relativt många enstaka lån. Enstaka lån görs som komplettering till det egna beståndet. Bibliotekarierna var överens att de har börjat arbeta på ett mer aktivt sätt med mångspråk och att det faktiskt har blivit roligare och mer inspirerande att jobba med just de här frågorna.
Lunchen serverades av Yalla Trappan, ett kvinnokooperativ i Rosengård. Yalla Trappan är en ny sorts arbetsplats som förenar deltaktighet, medbestämmande och entreprenörskap. Idag är de 20 anställda. De tre huvudverksamheterna är cafe/catering, städ/konferensservice och ateljé (Yalla Trappan, så gjorde vi, 2014).
Efter piroger, tabouleh, humus, m.m. berättade Mirjam Önner med stor entusiasm om Göteborgs arbete med mångspråk. Mycket matnyttig kunskap, som man direkt kan tillämpa i sitt eget bibliotek.
Elisabet Risberg från det Internationella Biblioteket i Stockholm visade IBs nya hemsida (http://interbib.se/) . Hemsidan är en källa till information och inspiration för både låntagare och personal när det gäller mångspråk. En samlad och flerspråkig webbplats, som inte är baserad på Google translate men som är uppbyggd av IBs egna språkredaktörer. Med avancerad sökning kan man ange olika parametrar för att hitta rätt. Det finns en sida som är helt inriktad för den som är ny i Sverige och vet du inte vad du ska ha på middagsbordet ikväll, då kan du kolla den internationella kokboken.
IBs statistik visar att bibliotek i Skåne lånar relativt få depositioner i jämförelse med resten av landet. Vi ser en lite ökning i 2014 i jämförelse med 2013. Förklaringen till detta är nog mest att bibliotekarier trodde att det inte längre var möjligt att låna depositionerna från IB från och med 1 januari 2013. IB har förtydligt sina regler när det gäller utlån av depositionerna. Depositionsbeställningar tas emot vid motivering och specificering. I 2014 ser vi en ökning igen. Skåne bibliotekarier lånar relativt många enstaka lån. Enstaka lån görs som komplettering till det egna beståndet. Bibliotekarierna var överens att de har börjat arbeta på ett mer aktivt sätt med mångspråk och att det faktiskt har blivit roligare och mer inspirerande att jobba med just de här frågorna.
Lunchen serverades av Yalla Trappan, ett kvinnokooperativ i Rosengård. Yalla Trappan är en ny sorts arbetsplats som förenar deltaktighet, medbestämmande och entreprenörskap. Idag är de 20 anställda. De tre huvudverksamheterna är cafe/catering, städ/konferensservice och ateljé (Yalla Trappan, så gjorde vi, 2014).
Foto: Maria Lundqvist
Efter piroger, tabouleh, humus, m.m. berättade Mirjam Önner med stor entusiasm om Göteborgs arbete med mångspråk. Mycket matnyttig kunskap, som man direkt kan tillämpa i sitt eget bibliotek.
Biblioteken i Skåne är fortfarande i full gång med mångspråksarbete
att döma av redovisningarna av Skåne Nordväst, Skåne Nordost och Kävlinge
Kultur Skåne organiserar en mångspråksresa till Botkyrka för
de bibliotekarierna som har varit delaktiga i ett av mångspråksprojekten under
2013 och 2014. Men vi hoppas att träffa fler bibliotekarier på plats!
Under hösten organiserar Kultur Skåne nästa mångspråksseminarium.
Om du har en idé eller önskemål inför detta, var snäll och meddela oss!
På återseende!
Biblioteksdagarna 2015
Biblioteksdagarna äger i år rum i Skåne, närmare bestämt 6- 7 maj 2015, i AF-borgen i Lund, men redan den 5/5 tjuvstartar konferensen med olika studiebesök, seminarier och mingel på Lunds stadsbibliotek.
Biblioteksdagarna arrangeras av Svensk biblioteksförening i samarbete med Lunds universitets bibliotek, Lunds stadsbibliotek och Kultur Skåne/Region Skåne. Nu är programmet för biblioteksdagarna i Lund klart och finns på Svensk biblioteksförenings hemsida: http://www.biblioteksforeningen.org/biblioteksdagarna/
I det digra programmet kan vi till exempel tipsa om följande:
Frukost med expertnätverket för meröppna bibliotek
Svensk biblioteksförenings expertnätverk för meröppna bibliotek vänder sig till dig som representerar bibliotek, där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet, eller dig som är intresserad av meröppna bibliotek ur ett utvecklingsperspektiv.
Hösten 2014 genomfördes en forskningsstudie kring meröppna bibliotek vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet med forskningsbidrag från Kultur Skåne/Region Skåne. Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser meröppen biblioteksverksamhet ger för folkbibliotek, dels utifrån verksamhetsformens roll i och koppling till närsamhället och dels vilka konsekvenser verksamhetsformen kan ha på yrkesrollen som bibliotekarie. I samband med Biblioteksdagarna i Lund vill vi hälsa alla intresserade välkomna till en nätverksträff kring meröppna bibliotek. Under nätverksträffen kommer studien att presenteras och diskuteras.
Folkbiblioteken som kulturhus
Utvecklingen inom områdena kultur, information och lärande utmanar folkbibliotekens traditionella roll. Samtidigt innebär den nya möjligheter för biblioteken att utvecklas till moderna arenor för kultur, delaktighet och eget skapande samt att stärka sin roll i lokalsamhället. Utvecklingen av folkbiblioteken som kulturhus är beroende av det lokala sammanhanget och sker i samspel med användaren och andra aktörer.
Kultur Skåne har bland annat med stöd från Statens kulturråd finansierat ett tjugotal projekt vid folkbiblioteken i Skåne kring folkbiblioteken som kulturhus. Några av projekten har följts av forskare från Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Forskarrapporten och projekten visar på kulturhustanken som en intressant möjlighet för folkbiblioteken. Seminariet belyser strategiskt och praktiskt utvecklingsarbete kopplat till teori och forskning. Medverkar gör representanter från folkbiblioteken i Skåne, Institutionen för kulturvetenskaper och Kultur Skåne.
Hiphop som demokrati- och bildningsverktyg
Johan Söderman, biträdande professor i musikpedagogik, är intresserad av folkbildning, föreningsliv, sociala rörelser samt pedagogiska implikationer på musikliv och ungdomskultur. Söderman är ledamot i Folkbildningsrådets styrelse och huvudredaktör för den utbildningsvetenskapliga tidskriften Educare. Johan Söderman har bland annat gjort en studie för att synliggöra unga och unga vuxnas förhållningssätt till studieförbundens hiphop-verksamheter ur ett läs- och skrivfrämjande perspektiv. Undersökningen tar sin utgångspunkt i det fokusmål som formulerats för läs-och skrivfrämjande, litteratur och demokrati.
Biblioteksdagarna arrangeras av Svensk biblioteksförening i samarbete med Lunds universitets bibliotek, Lunds stadsbibliotek och Kultur Skåne/Region Skåne. Nu är programmet för biblioteksdagarna i Lund klart och finns på Svensk biblioteksförenings hemsida: http://www.biblioteksforeningen.org/biblioteksdagarna/
I det digra programmet kan vi till exempel tipsa om följande:
Frukost med expertnätverket för meröppna bibliotek
Svensk biblioteksförenings expertnätverk för meröppna bibliotek vänder sig till dig som representerar bibliotek, där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet, eller dig som är intresserad av meröppna bibliotek ur ett utvecklingsperspektiv.
Hösten 2014 genomfördes en forskningsstudie kring meröppna bibliotek vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet med forskningsbidrag från Kultur Skåne/Region Skåne. Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser meröppen biblioteksverksamhet ger för folkbibliotek, dels utifrån verksamhetsformens roll i och koppling till närsamhället och dels vilka konsekvenser verksamhetsformen kan ha på yrkesrollen som bibliotekarie. I samband med Biblioteksdagarna i Lund vill vi hälsa alla intresserade välkomna till en nätverksträff kring meröppna bibliotek. Under nätverksträffen kommer studien att presenteras och diskuteras.
Folkbiblioteken som kulturhus
Utvecklingen inom områdena kultur, information och lärande utmanar folkbibliotekens traditionella roll. Samtidigt innebär den nya möjligheter för biblioteken att utvecklas till moderna arenor för kultur, delaktighet och eget skapande samt att stärka sin roll i lokalsamhället. Utvecklingen av folkbiblioteken som kulturhus är beroende av det lokala sammanhanget och sker i samspel med användaren och andra aktörer.
Kultur Skåne har bland annat med stöd från Statens kulturråd finansierat ett tjugotal projekt vid folkbiblioteken i Skåne kring folkbiblioteken som kulturhus. Några av projekten har följts av forskare från Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. Forskarrapporten och projekten visar på kulturhustanken som en intressant möjlighet för folkbiblioteken. Seminariet belyser strategiskt och praktiskt utvecklingsarbete kopplat till teori och forskning. Medverkar gör representanter från folkbiblioteken i Skåne, Institutionen för kulturvetenskaper och Kultur Skåne.
Hiphop som demokrati- och bildningsverktyg
Johan Söderman, biträdande professor i musikpedagogik, är intresserad av folkbildning, föreningsliv, sociala rörelser samt pedagogiska implikationer på musikliv och ungdomskultur. Söderman är ledamot i Folkbildningsrådets styrelse och huvudredaktör för den utbildningsvetenskapliga tidskriften Educare. Johan Söderman har bland annat gjort en studie för att synliggöra unga och unga vuxnas förhållningssätt till studieförbundens hiphop-verksamheter ur ett läs- och skrivfrämjande perspektiv. Undersökningen tar sin utgångspunkt i det fokusmål som formulerats för läs-och skrivfrämjande, litteratur och demokrati.
måndag 9 februari 2015
Regionala biblioteksrådet
Region
Skåne har sedan länge ett regionalt biblioteksråd. Det är en referensgrupp som
samlar representanter från olika bibliotekstyper, för att få ett brett fokus på
biblioteksutvecklingen och stärka samverkan mellan olika bibliotekstyper i
Skåne. Rådet
träffas cirka fyra gånger per år och följer den politiska mandatperioden.
Viktiga frågor som rådet vill skicka med till sina efterträdare i det nya biblioteksrådet och till processen med ny biblioteks- och kulturplan är till exempel: skolbiblioteksfrågan, bibliotekslagen och biblioteksplaner. Hur kan vi samarbeta kring exempelvis kompetensfrågor och gemensamma framtida utmaningar som tex sjunkande siffror i biblioteksstatistiken, MIK-frågor, medieförsörjning etc?
Läs gärna mer om regionala biblioteksrådet på Kultur Skånes hemsida: http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skane-samlingsnod/Kultur_Skane/Regionbibliotek_Skane/Regionalt-biblioteksrad/
Det regionala biblioteksrådet för perioden 2011-2014 ägnade en del av de två sista mötena i höstas åt att blicka både bakåt och framåt: Man konstaterade att den gångna fyraårsperioden har varit en intressant tid på biblioteksområdet: ny bibliotekslag, litteraturutredning, förändrad roll för KB, kultursamverkansmodellen, nystart kring biblioteksplaner mm. Dessa frågor har också lyfts in i regionala rådets diskussioner.
Viktiga frågor som rådet vill skicka med till sina efterträdare i det nya biblioteksrådet och till processen med ny biblioteks- och kulturplan är till exempel: skolbiblioteksfrågan, bibliotekslagen och biblioteksplaner. Hur kan vi samarbeta kring exempelvis kompetensfrågor och gemensamma framtida utmaningar som tex sjunkande siffror i biblioteksstatistiken, MIK-frågor, medieförsörjning etc?
Nu har vi ju påbörjat en ny mandatperiod och därmed är det också dags för ett nytt regionalt biblioteksråd. Utifrån förslag från olika bibliotek i Skåne, är vi nu glada att presentera det nya biblioteksrådet, sammansatt av ledamöter från olika bibliotekstyper och -verksamheter, från olika håll i Skåne, från stora och små bibliotek och med olika perspektiv och erfarenheter.
Regionalt biblioteksråd för perioden 2015-2018:
Anna-Lena Andersson, Sjukhusbiblioteken, SUS i Lund
Annci Gånwall, Trelleborgs bibliotek
Catharina Isberg, Helsingborgs bibliotek
Gunilla Lilie Bauer, Bibliotek och IT, Malmö högskola
Gunnel Olsson, Folkbiblioteken i Lund, Skolbibliotekscentrale
Helena Strömquist, Simrishamns bibliotek
Jutta Haider, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet
Pernilla Tomasson, Bromölla bibliotek
Jutta Haider, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet
Pernilla Tomasson, Bromölla bibliotek
Kristina Elding, Kultur Skåne/Region Skåne (sammankallande)
Maria Jacobsson, Kultur Skåne/Region Skåne
torsdag 5 februari 2015
Forskningsstudie, seminarium och nätverksträff kring meröppna bibliotek
Forskningsstudie
Hösten 2014 genomfördes en kvalitativ studie om
verksamhetsformen meröppna bibliotek och hur meröppna bibliotek bedrivs vid
folkbibliotek i Skåne. Studien är gjord vid institutionen för Kulturvetenskaper
vid Lunds universitet med forskningsbidrag från Kultur Skåne.
Studien belyser hur meröppen biblioteksverksamhet får
konsekvenser för lokalsamhällen och bibliotekariens yrkesroll och ställer bland annat frågor som: Hur uppstod
verksamheten? Vad har förändrats sedan dess? Material från enkäter och intervjuer med bibliotekspersonal vid totalt nio folkbibliotek i Skåne med meröppen verksamhet, analyseras och kopplas till relevant forskning i en rapport: "Meröppna bibliotek - en verksamhetsform för alla?
Rapportens författare konstaterar bland annat att den
meröppna biblioteksverksamheten påverkar bibliotekariens yrkesroll på sätt som
kan uppfattas som både möjligheter och hot samt att meröppet är en
verksamhetsform som besitter stor potential för lokalsamhällets medborgare och
för folkbibliotek att utveckla sin samhälleliga relevans.
Seminarium 18/3
18/3 kommer studien att presenteras på ett forskningsseminarium på Institutionen för kulturvetenskaper, kl 12:15 - 14:00Gabriella Johansson och Emelie Lindberg arbetade med projektet och Johanna Rivano Eckerdal var projektledare och under seminariet presenterar de rapporten från studien. Seminariet är öppet för alla och föranmälan kan göras till johanna.rivano_eckerdal@kultur.lu.se
Läs mer om seminariet i Lunds universitets kalendarium: Forskarseminarium i biblioteks- och informationsvetenskap
Nätverksträff
Studien kommer också att presenteras på en nätverksträff för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för meröppna bibliotek, på Biblioteksdagarna i Lund 2015. Så här presenteras nätverksträffen i programmet för Biblioteksdagarna :Frukost med expertnätverket för meröppna bibliotekSvensk biblioteksförenings expertnätverk för meröppna bibliotek vänder sig till dig som representerar bibliotek, där man startat eller planerar att starta meröppen verksamhet, eller dig som är intresserad av meröppna bibliotek ur ett utvecklingsperspektiv.
Hösten 2014 genomfördes en forskningsstudie kring meröppna bibliotek vid Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet med forskningsbidrag från Kultur Skåne/Region Skåne. Syftet med studien är att undersöka vilka konsekvenser meröppen biblioteksverksamhet ger för folkbibliotek, dels utifrån verksamhetsformens roll i och koppling till närsamhället och dels vilka konsekvenser verksamhetsformen kan ha på yrkesrollen som bibliotekarie. I samband med Biblioteksdagarna i Lund vill vi hälsa alla intresserade välkomna till en nätverksträff kring meröppna bibliotek. Under nätverksträffen kommer studien att presenteras och diskuteras.
Anmäl er gärna till nätverket via Svensk biblioteksförenings hemsida
tisdag 3 februari 2015
Mediesamarbete i Skåne
Onsdag 28 januari samlades 34 bibliotekarier och chefer för
att diskutera läget kring mediesamarbetet i Skåne och tillsammans fundera på
för- och nackdelar med modellen för mediesamarbete. Under de senaste tre åren har utvecklingen i biblioteks-
och medievärlden tagit en otrolig fart och är inte alltid lätt att förhålla sig
till. Vilka val ska man göra, vilka konsekvenser får våra val för våra
låntagare, för personalen m.m.
Alla är vi överens om att vårt gemensamma mål är att alla
invånare i Skåne ska ha en likvärdig tillgång till medier och information. I
perioden 2013-2015 har vi tillsammans, kommunerna och Region Skåne, arbetat på
ett annat sätt och ”Att ge och ta” har varit vårt utgångsläge. Region Skåne har
velat främja mediesamarbete på följande sätt:
- Medier och metodik genom att teckna avtal med Helsingborg, Kristianstad och Malmö (kring särskilda uppdrag i syfte att främja mediesamarbetet i respektive delregion)
- Infrastruktur genom finansiering av dagliga medietransporter
- Utveckling och uppföljning genom att ge utvecklingsbidrag till bibliotek i Skåne.
Utvecklingen
i norra och södra Skåne har sett olika ut. I norra Skåne har det under de den
här perioden utvecklats två delregionala nätverk som mestadels är
självförsörjande. I södra Skåne har det utvecklats mindre samarbeten och finns
det fortfarande ett behov av större bibliotek eller mediebestånd utanför det
egna nätverket eller biblioteket för att fullt ut kunna tillgodose låntagarens
efterfrågan på medier. En gemensam katalog eller portal för låntagare är en
förutsättning för att kunna uppnå vårt mål att alla ska ha en likvärdig
tillgång till medier. Libris är i detta avseende den mest uppenbara lösningen.
En
gemensam hantering av e-medier är ett av villkoren för att kunna ge likvärdig
service till våra medborgare, även om detta är fortfarande framtidsmusik!
Medietransporterna har under de senaste åren ökat kraftigt.
Ca en halv miljon medier transporterades under 2014 till de Skånska biblioteken
via de regionala medietransporterna. Bibliotek inom de delregionala nätverken
upplever att det finns en större användning av deras medier. Samtidigt inser vi
vikten av att optimera rutiner och regler för att hålla transporterna på en
rimlig nivå d.v.s. att det inte skickas medier i onödan.
Utvecklingsbidrag har varit ett sätt för Region Skåne att
främja biblioteksutveckling på kommunal och delregional nivå. Det är svårt att
administrera och organisera projekt för de mindre biblioteken och den regionala
mervärde har inte alltid funnits. Det anses vara viktigt att undersöka om det
finns flera instrument för att främja biblioteksutvecklingen.
Kontinuerlig dialog med bibliotek, omvärldsbevakning och
erfarenhetsdelning är värdefulla steg i vårt gemensamma utvecklingsarbete kring
mediefrågor inom Skåne och med utgångspunkt från diskussionerna 28/1 kommer vi
att fortsätta följa upp och utveckla modellen under 2015 och 2016.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)