Läsfrämjande - seminarium 28 mars och fortsättningen

För snart två veckor sedan anordnade Kultur Skåne det första seminariet av tre inom det regionala arbetet med läsfrämjande. Syftet med seminariet var att påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete kring läsfrämjande tillsammans med  bibliotek och folkbildning. Tidigare blogginlägg om läsfrämjande här. Drygt sextio deltagare från biblioteken och 6-7 från folkbildningen lyssnade och diskuterade på Stapelbädden i Malmö.
Före lunch berättade Ann Wiklund om den "förstudie gällande bibliotekens läsfrämjande insatser i sex sydlän" som Skåne gör tillsammans  med Jönköping, Halland, Kalmar, Kronoberg och Blekinge.
Efter lunch höll  Amira Sofie Sandin en kombinerad föreläsning/workshop baserad på sin (röda) bok Barnbibliotek och lässtimulans; delaktighet, förhållningssätt, samarbete
Några diskussioner/reflektioner som gjordes under dagen var att man ofta väljer projekt som arbetsform som en möjlighet till

• Omvärldsbevakning och kunskapsutveckling där biblioteken vill undersöka och kartlägga eller anpassa och utveckla en verksamhet eller arbetsmetod utifrån förändringar eller nya behov i bibliotekets omvärld.
• En möjlighet att pröva (och tillåtelse att misslyckas)
• Att omsätta nya idéer för att utveckla/förändra arbetsmetoder och verksamhet.
• Att utveckla samarbete och marknadsföring -  inom den egna organisationen eller utåt mot aktörer i närsamhället.

Både för- och eftermiddagen pekade på vikten av tydlighet i formuleringen av syften och mål. Att dessa styr möjligheten till, liksom kvaliten på, utvärderingen. Dokumentationens roll för spridning av metoder och erfarenheter men kanske mest för den egna reflektionen.

Några av de andra referenser Amira Sofie Sandin nämnde:
Barnet, platsen, tiden (blå boken) bl. a. ett kapitel av Beth Juncker om skolbibliotek och folkbibliotek
Studier av barn- och ungdomsbibliotek (gröna boken) bl. a. Åse Hedemark: Barn berättar …
A-S Sandin: Läslust en brinnande känsla i magen

Om biblioteket som lågintensiv mötesplats:
Audunson, R. (2005). The public library as a meeting-place in a multicultural and digital context: The neccisity of low-intensive meeting-places. I Journal of documentation (61:3, s. 429-441)

Måldokument utifrån barnkonventionen om svenska barnbibliotek:
På barns och ungdomars villkor (2003). Svensk biblioteksförening.


Våra utgångspunkter i planeringen av det regionala arbetet inom läsfrämjande har varit att både bibliotek och folkbildning redan idag arbetar med detta på en mängd olika sätt. Erfarenhet och i vissa fall expertis på läsfrämjande arbete finns också här - liksom i skola och forskning.
Läsfrämjande är en komplex och svår fråga: vad menar man egentligen med läsfrämjande, många insatser görs, det finns många aktörer och motstridiga rön om hur man går tillväga.  Det behövs reflexion både på de enskilda biblioteken och tillsammans med andra. Hela Pisa-debatten har ju visat på en osäkerhet om var ansvaret ligger och vad som bör göras. I senaste BBL svarar några bibliotekschefer hur man tänker sig att kunna arbeta med läsfrämjande och jag fastnade för hur Nick Jones (Huddinge) formulerade det - att folkbiblioteket kompletterar men inte kan kompensera för skolans viktiga arbete och föräldrarnas betydelse som förebilder. Att icke-användarna inte är problemet utan att biblioteket behöver förändras och pröva nya metoder för att svara mot uppdraget att finnas till för alla.
Därför är vår ambition i år att pröva, att biblioteken formulerar projekt utifrån sina lokala förutsättningar, med fördel i samarbete med t ex studieförbund för att testa idéer och utveckla verksamheten

Ett problem är att det inte kontinuerligt gjorts sammanställningar över läsfrämjande projekt ute i landet. Amira Sofie Sandins undersökning är en av de få och den sätter fingret på flera problem som förenar de projekt som görs.

• Att det ofta saknas kopplingar till uppdrag, långsiktighet, utvärdering kopplade till syfte och mål.
• Att man utan någon utvärdering inte kan säga vad som fungerar eller inte och om bibliotekens insatser gjort någon skillnad. Resultatet är att det är svårt att peka på olika modellprojekt och lyfta fram några slags Best practice.

Förstudien i de fem länen i södra Sverige är ett första steg i att få en bild över det läsfrämjande arbetet på biblioteken. Enkätundersökningen blir också en möjlighet för er i kommunerna att få syn på och reflektera kring ert egna läsfrämjande arbete, vad ni gör och varför.

Vi hoppas att seminariet i höst kan ge ytterligare några pusselbitar då Kulturrådet kommit längre med sin handlingsplan.Vi har varit på två möten med dem där inriktning och strategier för läsfrämjande och barn/unga diskuterats och är inbjudna till ett möte i juni tillsammans med länsbildningsförbunden där läsfrämjande och vuxna är ämnet. Vi kommer att skriva mer om detta på vår blogg.
Senaste nytt är att Nina Frid blir handläggare för läsfrämjande på KUR från augusti - roligt!


En påminnelse om möjligheten att söka bidrag för utvecklingsarbete, bl a inom läsfrämjande har idag skickats ut till alla bibliotekschefer i Skåne.  Även studieförbund och folkhögskolor fått information om möjligheten att söka utvecklingsmedel. Sista ansökningsdag är 30/4.