Catharina Isberg är chef för Helsingborgs bibliotek och valdes i våras till ordförande för den division inom IFLA som ansvarar för området "Support of the profession". Vi ställde fem frågor till Catharina om IFLA:s strategi 2019-2024.
Vi blir alla allt mer påverkade av vad som händer på den globala arenan. Globaliseringen är en av de starkaste drivkrafterna i den förändring som vi är mitt i. Det finns en tendens att samarbeten och dialoger sker på många olika nivåer. Tidigare hölls samarbeten mer mellan länder, men nu ser vi hur samarbetet mellan städer blir allt starkare. Ett exempel på detta är det europeiska samarbete som just startats upp där borgmästare från olika städer samlas. Ett annat exempel är att när IFLA:s globala vision lanserades illustrerades den med en kartbild över hela världen där det är städer som är sammankopplade i stället för länder. Biblioteken behöver vara en naturlig del i utvecklingen och i globaliseringen och när vi tittar på de frågor som kommer fram i det internationella samarbetet så är det samma eller liknande frågor som lyfts nationellt, regionalt och lokalt.
Vad tror du att IFLA:s nya strategi kommer att betyda för bibliotekens arbete på ett globalt plan?
IFLA är en viktig aktör globalt. Inför FN:s framtagande av de globala utvecklingsmålen var IFLA i FN och drev frågan att fri tillgång till information skulle vara en del av utvecklingsmålen. Detta kom med som ett underområde i ett av målen. IFLA driver också frågor som open access och upphovsrätt internationellt vilket är av största vikt för oss alla. I de olika sektionerna pågår massor av viktigt arbete kring exempelvis metadata, MIK, kompetensutveckling, biblioteksutbildning och ledarskap.
Alla vi som arbetar med olika frågor inom IFLA bidrar till att stärka biblioteken, fri åsiktsbildning och allas rätt till information, litteratur och kunskap på den globala nivån.
Och för svenska bibliotek?
Det beror helt på vad vi alla gör av den globala strategin. Vi är alla delar av det lokala, regionala, nationella och globala biblioteksarbetet på ett eller annat sätt. Det gäller att vi använder oss av strategin och omsätter den till praktik. Då får den stark betydelse för vårt arbete och framför allt för våra användare.
Jag brukar plocka delar av den globala visionen och strategin i olika sammanhang, exempelvis när jag håller presentationer, oavsett om det är för politiker, ett annat bibliotek, personalen eller användarna. Konkret så kopplar jag då det vi gör till det som står i globala visionen och strategin. Exempelvis finns det i visionen en möjlighet ”We need more and better advocates at all levels”. Den lyfter behovet av att vi alla behöver bli bättre på att förespråka biblioteksverksamheten. Tidigare var det något som vi ofta överlät på chefen att göra men i den tid vi befinner oss behöver vi alla jobba med det i alla sammanhang. Detta är ett exempel på hur vi kan plocka delar av strategin och visionen och göra dem mer begripliga och konkreta kopplade till vårt dagliga arbete.
I det samhällsklimat som råder så behöver vi stärka vårt arbete och koppla till att det inte bara är vi som säger eller gör en viss sak. Vi kan då stärka våra argument rejält genom att visa att detta är något som pågår globalt. Använder vi visionen och strategin så kommer den få stor påverkan. Som sagt, ett ansvar som vi alla delar.
Vad har ditt IFLA-engagemang gett dig i din roll som bibliotekschef?
Jag har fått upp ögonen för att mycket av det vi gör är något som görs på många olika platser i världen. Vi har mycket att lära av varandra. Våra användare i Helsingborg och användarna i många andra delar av världen har alla liknande behov av verksamheten. Genom att se vad andra gör kan vi utveckla vår egen verksamhet och stärka oss i det vi gör.
IFLA-engagemanget har också gett mig en mycket större ödmjukhet för olikheter och för att vi arbetar på så väldigt olika sätt i olika kulturer. Ibland kan det vara frustrerande vilket i sig är en nyttig lärdom, i alla fall när jag kommit ur frustrationen. Som ledare utvecklas jag enormt av detta arbete, jag lär mig hela tiden.
Vilka är dina bästa tips för den som vill engagera sig i IFLA?
IFLA är en enormt stor organisation med över 1000 personer som jobbar ideellt. Jag har varit aktiv sedan 2011 och börjar först nu få full insikt i alla delarna. Mycket av det viktigaste arbetet sker i de olika sektionerna och där finns många möjligheter att engagera sig aktivt. För att bli sektionskommittémedlem behöver man nomineras av en medlem, exempelvis biblioteksföreningen. Vi håller i styrelsen just nu på att se över hela organisationen och styrningen av IFLA vilket gör att nomineringsförfarandet som sker hösten 2020 troligen kommer se annorlunda ut än tidigare. Mer information om det kommer komma under 2020.
För att engagera sig tycker jag att det är bra att börja med att följa arbetet i sociala medier. Exempelvis så har vi en Facebook-grupp som heter ”IFLA WLIC svenska deltagare”. Titta också på IFLA:s webbplats och följ epost-listan IFLA-L list där mycket intressant information skickas från olika delar av världen.
Kom också gärna på vår årliga nätverksträff som arrangeras genom biblioteksföreningens expertnätverk för IFLA. Vi kommer hålla en träff i maj/juni 2020.
Biblioteksföreningen utlyser årligen stipendier för deltagande i den årliga konferensen, WLIC. Nästa år är den i Dublin, så det är relativt nära. Att delta vid konferensen är en upplevelse i sig och något jag varmt rekommenderar.
Något som också kan ge en hel del är att leta upp någon av oss svenskar som arbetar i någon sektion, prata med oss, skugga oss och se vad som skulle vara intressant för dig. Prata också med kollegor. I år hade jag med mig chef och två medarbetare på den årliga konferensen (WLIC). Det var helt fantastiskt och gav mig mycket att höra deras kommentarer och se deras positiva reaktioner.
IFLA är en viktig aktör globalt. Inför FN:s framtagande av de globala utvecklingsmålen var IFLA i FN och drev frågan att fri tillgång till information skulle vara en del av utvecklingsmålen. Detta kom med som ett underområde i ett av målen. IFLA driver också frågor som open access och upphovsrätt internationellt vilket är av största vikt för oss alla. I de olika sektionerna pågår massor av viktigt arbete kring exempelvis metadata, MIK, kompetensutveckling, biblioteksutbildning och ledarskap.
Alla vi som arbetar med olika frågor inom IFLA bidrar till att stärka biblioteken, fri åsiktsbildning och allas rätt till information, litteratur och kunskap på den globala nivån.
Och för svenska bibliotek?
Det beror helt på vad vi alla gör av den globala strategin. Vi är alla delar av det lokala, regionala, nationella och globala biblioteksarbetet på ett eller annat sätt. Det gäller att vi använder oss av strategin och omsätter den till praktik. Då får den stark betydelse för vårt arbete och framför allt för våra användare.
Jag brukar plocka delar av den globala visionen och strategin i olika sammanhang, exempelvis när jag håller presentationer, oavsett om det är för politiker, ett annat bibliotek, personalen eller användarna. Konkret så kopplar jag då det vi gör till det som står i globala visionen och strategin. Exempelvis finns det i visionen en möjlighet ”We need more and better advocates at all levels”. Den lyfter behovet av att vi alla behöver bli bättre på att förespråka biblioteksverksamheten. Tidigare var det något som vi ofta överlät på chefen att göra men i den tid vi befinner oss behöver vi alla jobba med det i alla sammanhang. Detta är ett exempel på hur vi kan plocka delar av strategin och visionen och göra dem mer begripliga och konkreta kopplade till vårt dagliga arbete.
I det samhällsklimat som råder så behöver vi stärka vårt arbete och koppla till att det inte bara är vi som säger eller gör en viss sak. Vi kan då stärka våra argument rejält genom att visa att detta är något som pågår globalt. Använder vi visionen och strategin så kommer den få stor påverkan. Som sagt, ett ansvar som vi alla delar.
Vad har ditt IFLA-engagemang gett dig i din roll som bibliotekschef?
Jag har fått upp ögonen för att mycket av det vi gör är något som görs på många olika platser i världen. Vi har mycket att lära av varandra. Våra användare i Helsingborg och användarna i många andra delar av världen har alla liknande behov av verksamheten. Genom att se vad andra gör kan vi utveckla vår egen verksamhet och stärka oss i det vi gör.
IFLA-engagemanget har också gett mig en mycket större ödmjukhet för olikheter och för att vi arbetar på så väldigt olika sätt i olika kulturer. Ibland kan det vara frustrerande vilket i sig är en nyttig lärdom, i alla fall när jag kommit ur frustrationen. Som ledare utvecklas jag enormt av detta arbete, jag lär mig hela tiden.
Vilka är dina bästa tips för den som vill engagera sig i IFLA?
IFLA är en enormt stor organisation med över 1000 personer som jobbar ideellt. Jag har varit aktiv sedan 2011 och börjar först nu få full insikt i alla delarna. Mycket av det viktigaste arbetet sker i de olika sektionerna och där finns många möjligheter att engagera sig aktivt. För att bli sektionskommittémedlem behöver man nomineras av en medlem, exempelvis biblioteksföreningen. Vi håller i styrelsen just nu på att se över hela organisationen och styrningen av IFLA vilket gör att nomineringsförfarandet som sker hösten 2020 troligen kommer se annorlunda ut än tidigare. Mer information om det kommer komma under 2020.
För att engagera sig tycker jag att det är bra att börja med att följa arbetet i sociala medier. Exempelvis så har vi en Facebook-grupp som heter ”IFLA WLIC svenska deltagare”. Titta också på IFLA:s webbplats och följ epost-listan IFLA-L list där mycket intressant information skickas från olika delar av världen.
Kom också gärna på vår årliga nätverksträff som arrangeras genom biblioteksföreningens expertnätverk för IFLA. Vi kommer hålla en träff i maj/juni 2020.
Biblioteksföreningen utlyser årligen stipendier för deltagande i den årliga konferensen, WLIC. Nästa år är den i Dublin, så det är relativt nära. Att delta vid konferensen är en upplevelse i sig och något jag varmt rekommenderar.
Något som också kan ge en hel del är att leta upp någon av oss svenskar som arbetar i någon sektion, prata med oss, skugga oss och se vad som skulle vara intressant för dig. Prata också med kollegor. I år hade jag med mig chef och två medarbetare på den årliga konferensen (WLIC). Det var helt fantastiskt och gav mig mycket att höra deras kommentarer och se deras positiva reaktioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar