Fem frågor till Catharina Isberg om IFLA:s nya strategi

Catharina Isberg är chef för Helsingborgs bibliotek och valdes i våras till ordförande för den division inom IFLA som ansvarar för området "Support of the profession". Vi ställde fem frågor till Catharina om IFLA:s strategi 2019-2024.

Catharina, varför behövs en internationell biblioteksstrategi?

Vi blir alla allt mer påverkade av vad som händer på den globala arenan. Globaliseringen är en av de starkaste drivkrafterna i den förändring som vi är mitt i. Det finns en tendens att samarbeten och dialoger sker på många olika nivåer. Tidigare hölls samarbeten mer mellan länder, men nu ser vi hur samarbetet mellan städer blir allt starkare. Ett exempel på detta är det europeiska samarbete som just startats upp där borgmästare från olika städer samlas. Ett annat exempel är att när IFLA:s globala vision lanserades illustrerades den med en kartbild över hela världen där det är städer som är sammankopplade i stället för länder. Biblioteken behöver vara en naturlig del i utvecklingen och i globaliseringen och när vi tittar på de frågor som kommer fram i det internationella samarbetet så är det samma eller liknande frågor som lyfts nationellt, regionalt och lokalt.

Fem frågor till Ulrika Ahlberg om Dawit Isaak-biblioteket

Ulrika Ahlberg är bibliotekarie på enheten för dokumentation och yttrandefrihet på Stadsarkivet i Malmö. Vi ställde fem frågor till Ulrika om det nya yttrandefrihetsbiblioteket som fått sitt namn efter den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak.

Ulrika, vad är ett yttrandefrihetsbibliotek?
Vårt yttrandefrihetsbibliotek ska belysa frågor som rör yttrandefrihet i allmänhet och konstnärlig frihet i synnerhet. Biblioteket ska förvärva, tillgängliggöra och förmedla medier skapade av författare och andra konstnärer som på grund av hot och förtryck förhindras uttrycka sig, utöva sitt yrke eller sitt konstnärskap, samt medier inom området mänskliga rättigheter med fokus på yttrandefrihetsfrågor.

Hur väljer du ut vad som ska köpas in till biblioteket?
Urval av titlar skrivna av hotade författare baseras inte i huvudsak på innehåll eller genre utan huruvida upphovspersonen fått utstå hot och förtryck på grund av sitt arbete eller konstnärskap. På facksidan vill vi ha ett djup och en bredd inom tematiken, samlingen ska vara intressant och användbar både för studenter och forskare och för en intresserad allmänhet. Vi köper även in böcker för barn och unga.

Titlarna hittar jag genom omvärldsbevakning, samarbetspartners som Svenska PEN och ICORN, tips från kollegor och malmöbor. Jag har också hjälp av olika medieleverantörer och förlag.

När det gäller titlar av fristadsförfattare och andra i samma situation försöker jag hitta titlar både på originalspråk och i översättning till engelska och svenska, ibland även danska och norska.

Folkbibliotekens demokratiuppdrag i praktiken

Avhandlingen Folkbildning för delaktighet av Lisa Olsson Dahlquist är en studie jag följt och inväntat med stort intresse. Den blev tillgänglig i början av sommaren och har sedan dess varit återkommande läsning för mig. Utgångspunkten för mitt intresse handlar om utvecklingsfrågor som är kopplade till folkbildning, idéburen sektor och regional biblioteksverksamhet men också begrepp som demokrati, delaktighet och lärande.

Lisa Olsson Dahlquist är forskare/lärare i biblioteks- och informationsvetenskap och i digitala kulturer på Lunds universitet. I måndags presenterade hon sin avhandling för bibliotekarier som deltar i en studiecirkel under namnet ”Möjligheternas bibliotek – lärande i det livslånga biblioteket” som personal på Malmö universitetsbibliotek tagit initiativ till. 

Lisa Olsson Dahlquist presenterar sin avhandling i Landskrona

I avhandlingen har tre bibliotek studerats under åren 2014-2017. Olsson Dahlquist beskriver hur biblioteken skapar förutsättningar för (digital) delaktighet och medie- och informationskunnighet (MIK) och hur de utvecklar sin demokratiska och folkbildande roll i en värld där utbildnings- och kulturinstitutioner förändras som en följd av en digital nyordning. Det som studerats är den faktiska delaktigheten, hur biblioteken arbetar med att öka kunskapen och hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Det blir tydligt att detta uppdrag inte är enkelt för biblioteken.