Via en omvärldsanalys, fördjupande rapporter, ett utkast till strategi, ett flertal dialogkonferenser och mottagande av skriftliga synpunkter lämnade Sekretariatet vid Kungliga biblioteket det slutliga förslaget till nationell biblioteksstrategi till Regeringen den 7 mars. Nu stundar en beredning och prioritering av de förslag som lämnats.
Den skånska bibliotekssektorn har på olika sätt aktivt engagerat sig i arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi, bland annat genomfördes en dialogkonferens den 4 oktober 2018 i Hässleholm tillsammans med sydlänen. Synpunkter på utkastet till strategi framfördes från biblioteksrepresentanter från hela bibliotekssektorn.
Det regionala biblioteksrådet har vid sitt möte i Hässleholm den 26 april diskuterat och behandlat förslaget till strategi. Inför den återstående beredningen av förslagen i strategin är detta uttalande ett ytterligare medskick i denna avgörande process.
Det regionala biblioteksrådet i Skåne består av representanter från regional biblioteksverksamhet, från folk-, skol-, forsknings- och sjukhusbibliotek och från den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningen vid Lunds universitet. Här nedan följer rådets synpunkter på Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi.
Prioritera nationella biblioteksuppdrag
Region Skåne har i ett tidigare yttrande över utkastet till strategin framfört att en nationell biblioteksstrategi i huvudsak bör fokusera på de resurser, den stödstruktur och den kompetensutveckling som är gynnsam att samverka kring nationellt eller som lämpligast kan hanteras av en nationell biblioteksfunktion. Det regionala biblioteksrådet konstaterar med tillfredsställelse att det färdiga förslaget till strategi fokuserar till stor del på gemensam nationell infrastruktur för kunskapsstöd och kompetensutveckling till dem som arbetar på Sveriges alla bibliotek och på nationella digitala bibliotekstjänster. Att få juridisk rådgivning, kunskapsunderlag, stöd i omvärldsanalys, hjälp att ta fram kvalitetsindikatorer och andra mått för verksamheten är värdefullt och efterlängtat. En nationell digital struktur, med nationellt finansierat innehåll, skulle frigöra tid och resurser för många bibliotek.
Det regionala biblioteksrådet tycker att det är positivt att det tydligt skrivs ut i strategin att ”De nationella och regionala nivåerna ska verka stödjande, inte styrande, för de användarnära publika biblioteken”. När det gäller frågor om hur kommunbiblioteken ska definiera sin roll och sitt sätt att uppfylla sitt uppdrag anser vi att det är mest gynnsamt om detta sker i dialog med bibliotekens huvudmän och andra aktörer i det lokalsamhälle biblioteken är del av.
Utred ny nationell biblioteksmyndighet
För att på ett effektivt och tydligt sätt och genom konstruktiv dialog stödja det allmänna biblioteksväsendet anser det regionala biblioteksrådet att det behövs en ny nationell biblioteksmyndighet med tillräckliga resurser, ett tydligt uppdrag och en väl utvecklad kommunikation med alla bibliotekssektorer. Det är det regionala biblioteksrådets uppfattning att en statlig offentlig och oberoende utredning bör tillsättas för att utreda uppdraget och formerna för en sådan biblioteksmyndighet, liksom roll och gränsdragning i förhållande till andra myndigheter och verksamheter som idag har nationella biblioteksuppdrag bör ses över. En nationell biblioteksmyndighet behöver ha ett tätt samarbete med dessa för att kunna analysera och agera samfällt kring utvecklingsbehov och för att kunna ge de råd och den information som bibliotekspersonal behöver för att kunna utföra sitt uppdrag med hög kvalitet.
Stärk utbytet mellan forskning och profession
Det regionala biblioteksrådet välkomnar en gemensam nationell struktur för kompetensutveckling liknande den som föreslogs i utbildningarnas rapport Profession, Utbildning, Forskning. Stärkta samarbeten och samverkan mellan bibliotek och forsknings- och utbildningsinstitutionerna samt mellan forsknings- och utbildningsinstitutionerna där utbyte mellan forskning och profession kan ske är mycket positivt. Det vore värdefullt för svenska bibliotek med en större tillgång till aktuell forskning och vetenskaplig information till gagn för såväl den egna professionen som för användare. Utveckling av biblioteksverksamheten och de metoder som används skulle då också i högre grad kunna vila på vetenskaplig grund.
Om den nationella och regionala samverkan stärks, kan nationella utvecklingslinjer med utgångspunkt i bibliotekens kapacitet att uppfylla bibliotekslagen tas fram gemensamt. De regionala biblioteksverksamheterna bidrar i denna samverkan med kunskaper kring kommunbibliotekens förutsättningar och behov. Utifrån behoven kan sedan forskningsunderlag eller annan information tas fram och kompetensutveckling planeras i samarbete med ett fortbildningsinstitut för bibliotekspersonal. Den nationella satsningen Digitalt först lämpar sig väl som pilotverksamhet för en sådan gemensam nationell struktur för kompetensutveckling när det gäller folkbiblioteken.
Vi bedömer att det finns stor kompetens hos de biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningarna i södra Sverige som bör nyttjas i ett framtida beslut om lokalisering av ett fortbildningsinstitut. Fortbildningsinsatser skulle kunna kopplas till nationella utvecklingslinjer och erbjudas inom de områden som är gemensamma för många bibliotek och/eller för bibliotekspersonal med liknande funktioner. Bibliotekens huvudmän behöver härigenom också prioritera kompetensutveckling för bibliotekspersonalen.
Utöka samverkan för ökad jämlikhet
Under avsnitten om demokrati och om samhällets öppna rum beskrivs hur biblioteken både som lokal och som verksamhet bidrar till att främja vår demokrati och vår rättsstat genom att alla får bättre möjlighet till insyn, inflytande och deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Vi i det regionala biblioteksrådet ser hur personal inom olika bibliotekstyper i Skåne dagligen aktivt stöttar människors möjligheter att förbättra sina livschanser och att utöva sitt demokratiska engagemang och sina rättigheter.
Alla bibliotek existerar i ett sammanhang och i samspel med sitt närsamhälle och bidrar till att utveckla hela den organisation de verkar i. Skolbiblioteket är en viktig pedagogisk resurs som arbetar både läsfrämjande och med medie- och informationskunnighet för att bidra till läroplanens målsättningar, sjukhusbiblioteken bidrar till att stärka personal och patienter med livsviktig kunskap och hälsostärkande möten. Forskningsbiblioteken höjer kvaliteten i både utbildning och forskning och folkbiblioteken är med och bygger och utvecklar sina lokalsamhällen inom flera olika områden. Tillsammans bidrar alla bibliotek till demokrati, inkludering och välfärd. Genom samverkan säkrar vi tillgång till information och tillgänglighet för fler och genom hela livet: Det livslånga biblioteket. Vi ser att en utökad samverkan med bibliotek som är knutna till vuxenutbildningen skulle kunna motverka den ojämlikhet som finns i dagens resursfördelning. Biblioteksverksamhet knuten till vuxenutbildning såsom Komvux, SFI och folkhögskolor är ett eftersatt område – inte minst när det gäller användare med funktionsnedsättningar som är i behov av extra stöd. Många folkbibliotek kompenserar idag för detta glapp i bibliotekskedjan. Det är positivt att strategiförslaget pekar på behov av förbättringar på detta område.
Lyft läsningen
Bibliotekens läs- och litteraturfrämjande roll ges en förhållandevis blygsam plats i det slutliga förslaget trots det faktum att sjunkande läskunnighet och läsförståelse är faktorer som genererar stora klyftor i samhället. Svag läsförmåga är ett hot mot demokratin som hittills har fått för lite uppmärksamhet. I bibliotekslagen fastslås att bibliotek har en samhällsbärande funktion och bidrar till demokratins utveckling – genom att bidra till kunskap, bildning, fri åsiktsbildning. För att ta del av kunskap och kunna göra en bildningsresa, bilda sig en åsikt behöver alla kunna läsa. Att öppna vägar till litteraturen, tillgängliggöra litteraturen på nya platser dit förhoppningsvis fler delar av samhället deltar, nya sammanhang, i nya format och ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur är en del i bibliotekens viktiga demokratitillämpning. Ett öppet, demokratiskt samhälle bygger på att alla kan delta i samhällslivet. Att inte vara en läsare, går miste om ett språk och den som inte kan läsa eller förstå en text kan inte göra sin röst hörd i samhället. Bakom ökade läsklyftorna i samhället gömmer sig andra djupa klyftor som leder till utanförskap. Till förlust för såväl den enskilde som för samhället.
Det är positivt att läsningens betydelse understryks i strategiförslaget och att Läsdelegationens betänkande ”Barns- och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället” (SOU 2018:57) lyfts fram. Läsdelegationen, som kom med sitt betänkande i juni 2018, har skarpa och nyskapande förslag som pekar i riktning mot tvärprofessionella insatser och stärkta insatser för nationell samordning inom det läsfrämjande området. Det regionala biblioteksrådet förväntar sig att Läsdelegationens rekommendationer och förslag får utgöra stommen till de åtgärder Regeringen kommer att föreslå på det läs- och litteraturfrämjande området. Skolbibliotekens roll och betydelse i det läsfrämjande arbetet får inte underskattas och därför välkomnar det regionala biblioteksrådet Läsdelegationens skarpare skrivningar om behoven av skolbibliotek.
Lyft läsningen
Bibliotekens läs- och litteraturfrämjande roll ges en förhållandevis blygsam plats i det slutliga förslaget trots det faktum att sjunkande läskunnighet och läsförståelse är faktorer som genererar stora klyftor i samhället. Svag läsförmåga är ett hot mot demokratin som hittills har fått för lite uppmärksamhet. I bibliotekslagen fastslås att bibliotek har en samhällsbärande funktion och bidrar till demokratins utveckling – genom att bidra till kunskap, bildning, fri åsiktsbildning. För att ta del av kunskap och kunna göra en bildningsresa, bilda sig en åsikt behöver alla kunna läsa. Att öppna vägar till litteraturen, tillgängliggöra litteraturen på nya platser dit förhoppningsvis fler delar av samhället deltar, nya sammanhang, i nya format och ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur är en del i bibliotekens viktiga demokratitillämpning. Ett öppet, demokratiskt samhälle bygger på att alla kan delta i samhällslivet. Att inte vara en läsare, går miste om ett språk och den som inte kan läsa eller förstå en text kan inte göra sin röst hörd i samhället. Bakom ökade läsklyftorna i samhället gömmer sig andra djupa klyftor som leder till utanförskap. Till förlust för såväl den enskilde som för samhället.
Det är positivt att läsningens betydelse understryks i strategiförslaget och att Läsdelegationens betänkande ”Barns- och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället” (SOU 2018:57) lyfts fram. Läsdelegationen, som kom med sitt betänkande i juni 2018, har skarpa och nyskapande förslag som pekar i riktning mot tvärprofessionella insatser och stärkta insatser för nationell samordning inom det läsfrämjande området. Det regionala biblioteksrådet förväntar sig att Läsdelegationens rekommendationer och förslag får utgöra stommen till de åtgärder Regeringen kommer att föreslå på det läs- och litteraturfrämjande området. Skolbibliotekens roll och betydelse i det läsfrämjande arbetet får inte underskattas och därför välkomnar det regionala biblioteksrådet Läsdelegationens skarpare skrivningar om behoven av skolbibliotek.
Prioritera klokt när det gäller digitaliseringen
Vi tycker att det är klokt att se digitalisering och tillgänglighet som aspekter av strategiförslagets olika områden. Det regionala biblioteksrådet är kritiskt till att det läggs för stor tonvikt på tillgängliggörande av resurser genom digitalisering av tryckta medier. Det vore en orealistisk ambition och en suboptimering av skattemedel att digitalisera allt som getts ut i Sverige. En bättre prioritering av resurserna vore att göra ett urval och istället lägga mer kraft på nationell upphandling och förmedling av digitala resurser via en nationell biblioteksplattform liknande Bibliotek.dk. I förslaget står det att ”Biblioteken ska vara en del av hela samhällets digitaliseringsstrategi och ingå i de centrala samhällsinstanser som leder denna del av förflyttningen till ett nytt informations- och kunskapssamhälle.” Vi behöver gemensamt diskutera och formulera de förväntningar som finns på biblioteken när det gäller rollen i det digitaliserade samhället, t ex när det gäller att vägleda till myndigheter och företags digitala tjänster. Om det finns uttalade förväntningar och krav så kan insatserna också resurssättas.
Nya medel behövs till fler strategiska reformer
När det gäller de sex strategiska reformförslag som framförs i strategiförslaget bedömer vi att detta är insatser som borde genomförts för länge sedan och som i sig pekar på en eftersatthet i sektorn. Nya medel behöver tillföras. När bibliotekens roll till bland annat Sveriges digitaliseringsstrategi och till Agenda 2030 formuleras, krävs nya framåtriktade reformer.
Regionala biblioteksrådet anser inte att förslaget om ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor på något sätt är tillräckligt resursmässigt för att möta den problematik som beskrivs i avsnittet om lärande i strategiförslaget.
Det regionala biblioteksrådet anser att resursförstärkningen till folkbiblioteken genom Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek inte ska omfördelas till något annat område.
Vi tycker att det är klokt att se digitalisering och tillgänglighet som aspekter av strategiförslagets olika områden. Det regionala biblioteksrådet är kritiskt till att det läggs för stor tonvikt på tillgängliggörande av resurser genom digitalisering av tryckta medier. Det vore en orealistisk ambition och en suboptimering av skattemedel att digitalisera allt som getts ut i Sverige. En bättre prioritering av resurserna vore att göra ett urval och istället lägga mer kraft på nationell upphandling och förmedling av digitala resurser via en nationell biblioteksplattform liknande Bibliotek.dk. I förslaget står det att ”Biblioteken ska vara en del av hela samhällets digitaliseringsstrategi och ingå i de centrala samhällsinstanser som leder denna del av förflyttningen till ett nytt informations- och kunskapssamhälle.” Vi behöver gemensamt diskutera och formulera de förväntningar som finns på biblioteken när det gäller rollen i det digitaliserade samhället, t ex när det gäller att vägleda till myndigheter och företags digitala tjänster. Om det finns uttalade förväntningar och krav så kan insatserna också resurssättas.
Nya medel behövs till fler strategiska reformer
När det gäller de sex strategiska reformförslag som framförs i strategiförslaget bedömer vi att detta är insatser som borde genomförts för länge sedan och som i sig pekar på en eftersatthet i sektorn. Nya medel behöver tillföras. När bibliotekens roll till bland annat Sveriges digitaliseringsstrategi och till Agenda 2030 formuleras, krävs nya framåtriktade reformer.
Regionala biblioteksrådet anser inte att förslaget om ett nationellt kunskapscenter för skolbiblioteksfrågor på något sätt är tillräckligt resursmässigt för att möta den problematik som beskrivs i avsnittet om lärande i strategiförslaget.
Det regionala biblioteksrådet anser att resursförstärkningen till folkbiblioteken genom Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek inte ska omfördelas till något annat område.
Med detta sagt ser vi fram emot att vara en konstruktiv part i det fortsatta arbetet med att förnya och stärka Sveriges biblioteksverksamheter med stöd av strategin.
Victoria Ejnarsson-Zuniga (Klippans bibliotek)
Sara Kjellberg (Malmö universitets bibliotek)
Viktoria Lovsten (Skolbibliotekscentralen i Lund)
Anette Mjöberg (Hässleholms bibliotek)
Sofia Moberg (Sjukhusbiblioteken SUS)
Johanna Rivano Eckerdal (Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet)
Maria Schedvin (Oxievångsskolan/Pedagogisk inspiration, Malmö)
Eva Thorgilsson (Svedala bibliotek)
Maria Tsakiris (Region Skånes kulturförvaltning)
 |
| Viktoria Lovsten, Maria Tsakiris, Anette Mjöberg, Sofia Moberg, Victoria Ejnarsson-Zuniga, Sara Kjellberg och Anna Åkerberg (utvecklare, Region Skånes kulturförvaltning) vid rådets senaste möte i Hässleholm. Saknas på bilden gör: Johanna Rivano Eckerdal, Maria Schedvin och Eva Thorgilsson |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar