Fem frågor till Figge Heurlin

Figge Heurlin är projektledare för Unga berättarakademin. Vi har ställt fem frågor till honom.

Hej Figge Heurlin, vem är du?
Jag är film- och skrivpedagog, manusförfattare och filmmakare. Mellan 2009-2013 har jag arbetat på Drömmarnas Hus i Malmöstadsdelen Rosengård. Där har jag skrivit och gjort film tillsammans med barn och unga, bl.a. de två webb-tv-serierna och filmerna "Under" och "Deminas hämnd". Innan dess har jag arbetat i flera år inom film och tv som regiassistent mm. Jag har varit lärare i kreativt skrivande och har en gedigen utbildning inom skrivande från Biskops-Arnö, Lunds Universitets Författarskola, North by Northwest m.fl.


Vad är Unga berättarakademin?
Det är en skrivarverkstad som går på distans och i form av läger för unga, 13-19, i Skåne som vill arbeta med text och berättande oavsett uttrycksform (litteratur, filmmanus, scen, spel, serier, låttexter etc). Unga berättarakademin drivs som ett pilotprojekt av Hörby Kulturskola med stöd från Region Skåne i syfte att pröva nya metoder för att arbeta med kreativt skrivande för unga. De som är intresserade av lägret kan mejla till ungaberattarakademin@horby.se . 


Varför tycker du att ska man gå Berättarakademien?
För att dela med sig av sina berättelser och tankar, för att ta del av andras berättelser och tankar, för att sätta ord på det man vill förmedla och för att mötas och växa.


Har du några tips till bibliotekspersonal som möter unga människor som vill utveckla sitt litterära skapande?
Hjälp de unga att hitta intresserade läsare och lyssnare som kan ge respons. Kanske kan ni ordna någon uppläsning på biblioteket eller kanske finns det någon läsecirkel som skulle kunna läsa och ge respons på deras texter. Och tipsa så klart om Unga berättarakademin. Vi har skickat ut mejl med information till alla bibliotekschefer och barn- och ungdomsbibliotekarier på folkbiblioteken i Skåne.


Vad hoppas du händer med Unga berättarakademin i framtiden?
Först hoppas vi att vi hittar en grupp ungdomar som vill vara med i höst och att vi tillsammans får en spännande och inspirerande upplevelse. Sen önskar vi att det får fortsätta under 2020. Då vill vi sprida kunskap om det vi gjort, inspirera till att arbeta med kreativt skriande på nya sätt och kanske även till att använda distans- och lägerverksamhet som ett sätt för andra ämnen att kunna finnas på t.ex. kulturskolor som slår sig ihop och får ett större upptagningsområde. Och så hoppas vi att det ska bli en verksamhet som kan fortsätta och utvecklas och inspirera unga till skapande i framtiden.

Fem frågor till Görel Reimer!

Görel Reimer är bibliotekarie och bibliotekssamordnare på Vellinge bibliotek och representant i den skånska referensgruppen inom Digitalt först med användaren i fokus.

1. Hur arbetar Vellinge bibliotek idag med det digitala uppdraget?
Vi har under våren haft två olika satsningar mot våra äldre brukare. På ”VR för seniorer” fick deltagarna besöka sitt drömresemål via Google Earth. Några gånger per termin erbjuder vi träffar under rubriken ”Appar för din telefon och surfplatta”, riktade både mot nybörjare och de som har lite vana. Vi har också satsat på VR och greenscreen. ”Åk jorden runt på biblioteket med greenscreen” och ”Gör ditt påskkort i greenscreen” är några av de lovaktiviteter vi har erbjudit. Vi har även haft workshops där barn har fått skapa egna sagor. Det har inneburit både att skriva, rita och printa ut bilder som är tagna med hjälp av greenscreen-tekniken. I maj har vi en workshop där barn skapar en undervattensvärld i lera och vattenfärg som sedan filmas med 360-kamera och som slutligen ska kunna upplevas i VR. En annan målgrupp som vi har nått via vår VR-satsning är de LSS-boenden som finns i kommunen. Där har vi anordnat visningar på förfrågan.

Görel Reimer, bibliotekssamordnare i Vellinge och medlem i referensgruppen 2019.
Foto: Region Skåne

Regionala biblioteksrådet uttalar sig gemensamt om: Demokratins skattkammare – Förslag till en nationell biblioteksstrategi

Via en omvärldsanalys, fördjupande rapporter, ett utkast till strategi, ett flertal dialogkonferenser och mottagande av skriftliga synpunkter lämnade Sekretariatet vid Kungliga biblioteket det slutliga förslaget till nationell biblioteksstrategi till Regeringen den 7 mars. Nu stundar en beredning och prioritering av de förslag som lämnats.

Den skånska bibliotekssektorn har på olika sätt aktivt engagerat sig i arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi, bland annat genomfördes en dialogkonferens den 4 oktober 2018 i Hässleholm tillsammans med sydlänen. Synpunkter på utkastet till strategi framfördes från biblioteksrepresentanter från hela bibliotekssektorn.

Det regionala biblioteksrådet har vid sitt möte i Hässleholm den 26 april diskuterat och behandlat förslaget till strategi. Inför den återstående beredningen av förslagen i strategin är detta uttalande ett ytterligare medskick i denna avgörande process.

Det regionala biblioteksrådet i Skåne består av representanter från regional biblioteksverksamhet, från folk-, skol-, forsknings- och sjukhusbibliotek och från den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningen vid Lunds universitet. Här nedan följer rådets synpunkter på Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi.


Prioritera nationella biblioteksuppdrag
Region Skåne har i ett tidigare yttrande över utkastet till strategin framfört att en nationell biblioteksstrategi i huvudsak bör fokusera på de resurser, den stödstruktur och den kompetensutveckling som är gynnsam att samverka kring nationellt eller som lämpligast kan hanteras av en nationell biblioteksfunktion. Det regionala biblioteksrådet konstaterar med tillfredsställelse att det färdiga förslaget till strategi fokuserar till stor del på gemensam nationell infrastruktur för kunskapsstöd och kompetensutveckling till dem som arbetar på Sveriges alla bibliotek och på nationella digitala bibliotekstjänster. Att få juridisk rådgivning, kunskapsunderlag, stöd i omvärldsanalys, hjälp att ta fram kvalitetsindikatorer och andra mått för verksamheten är värdefullt och efterlängtat. En nationell digital struktur, med nationellt finansierat innehåll, skulle frigöra tid och resurser för många bibliotek.

Digidel i Båstad: Digitalt utanförskap + Baserat på verkliga problem + Samarbete= Digidel-aktivitet

Båstad kommun blev i november 2018 beviljade finansiering från Internetstiftelsen för att starta ett Digidel-center i kommunen. Tillsammans med 14 andra kommuner spridda runt om i Sverige. Intresset var enormt stort denna omgång; Internetstiftelsen fick in 50 ansökningar.

Jag och Annelie åker dit för att ta reda på mer. En vanlig torsdag i slutet av mars är det grått och gatorna är tomma. Långt ifrån det soldränkta, tennisintensiva centrum som man kanske främst förknippar kommunen med. Vi kommer lagom till lunch och det visar sig att det är få restauranger som är öppna. På huvudgatan ligger bokhandeln, vi går in i och ber om restaurangtips. Tacksamma över tips och lyriska över att detta är en bokhandel vi trivs i, går vi åter ut i det grå och letar upp restaurangen.

Mätta, nöjda och nyfikna kommer vi till kommunhuset och träffar projektledaren Fredrik Grubb.



Fredrik Grubb, projektledare för införandet av Digidel i Båstad.
Foto: Region Skånes Kulturförvaltning

BiblioTech för digital delaktighet på Höganäs bibliotek

Digitala boxar på turné och ett målmedvetet arbete med de prioriterade grupperna - klart vi blev nyfikna på BiblioTech på Höganäs bibliotek! Vi bad därför projektledarna Maria Andersson och Nevena Pesic att gästblogga om projektet som finansieras av medel från Stärkta bibliotek 2018. Här kommer deras blogginlägg:

Maria Andersson och Nevena Pesic, projektledare för BiblioTech
på Höganäs bibliotek, gästbloggar.

BiblioTech

På Höganäs bibliotek pågår just nu ett projekt som vill minska de digitala klyftorna i samhället. Projektledare är Maria Andersson och Nevena Pesic.
Projektet kallas BiblioTech och vill på olika sätt bidra till att fler människor kan bli delaktiga i den tekniska utvecklingen. Samhället blir alltmer digitaliserat vilket naturligtvis har sina fördelar men det kan också bidra till att olika grupper hamnar i ett digitalt utanförskap.

Teknikhjälp
Många äldre drabbas av detta digitala utanförskap och till våra seniorer erbjuder biblioteket teknikhjälp. Om man behöver hjälp med till exempel sin mobiltelefon, dator eller surfplatta kan personalen på biblioteket hjälpa till. Vi erbjuder oss också att komma ut till olika seniorboende om man är en liten grupp som vill ha hjälp med en specifik fråga. Vi kan också hjälpa till med bibliotekets olika e-tjänster.
Projektet vill också bidra till att våra nya svenskar får vägledning in i det svenska samhället. På olika träffar och workshops demonstrerar vi både bibliotekets och kommunens digitala tjänster.

Aktiviteter för barn och unga
För barn och ungdomar satsar vi på olika aktiviteter. Målet är att barnen ska lära sig teknik på ett roligt sätt. En gång i månaden kan barn mellan 6-12 år besöka barnavdelningen på Höganäs bibliotek. Då kommer man att kunna prova på digitala spel, robotar, programmering och teknikpyssel. Det kommer också att komma tillfällen när man kan få prova på VR-teknik. Då kommer vi att samarbeta med kulturskolan i kommunen och deras kompetenta personal.

                          

Lådor på turné
Under året planeras också några tillfällen när BiblioTech ger sig ut på turné mellan de olika filialerna i kommunen. Då tar vi med oss våra digitala boxar som bland annat innehåller en bärbar dator, ipads och blue-bots.
Genom att arbeta med digital delaktighet både i och utanför biblioteket hoppas vi att nå nya besökare som blir inspirerade att besöka och använda biblioteket för andra ändamål än de traditionella.
Vi hoppas på att projektet kan fortsätta i höst. Speciellt vår teknikhjälp för seniorer har blivit väldigt uppskattat.

/ Maria Andersson och Nevena Pesic, Höganäs bibliotek