Ett eget rum på Höllvikens bibliotek

 

Snart slår dörrarna upp för 9-13-åringarnas eget rum på Höllvikens bibliotek. Projektet "Ett eget rum" fick utvecklingsbidrag från Kultur Skåne 2015, och den 1 december är det dags för invigning.

 

Utanför de stora fönstren lägger sig frosten över gräset, men inne på Höllvikens bibliotek håller en mysig djungelmiljö på att ta form. Ett rum precis innanför entrén med fönster från golv till tak, som tidigare inrymde turistbyrå, ska snart bli 9-13-åringarnas eget rum i biblioteket. Barn i Höllviken har själva varit med och utformat rummet, som förhoppningsvis ska locka fler i just den åldern till biblioteket.

 

 – Vi har en fin barnavdelning på biblioteket, men ingen egen plats för barnen i mellanåldern. Vi ser en lucka bland våra besökare i den gruppen, och skulle gärna vilja att de kommer hit på sin fritid, säger Caisa Svärdén, samordnare på Höllvikens bibliotek.

Tillsammans med de tre kollegorna Mark Wallenius, Therése Christensson och Ewa Matz har hon arbetat med projektet Ett eget rum sedan i slutet av förra året. När de fick veta att Turistbyrån skulle flytta till Falsterbo, så föddes idén om ett eget rum för 9-13-åringarna. Biblioteket ansökte och fick 100 000 kronor i biblioteksutvecklingsbidrag från Region Skåne.

Inspiration kring kulturmiljön som framgångsmotor

Många bibliotek är duktiga på att lyfta sin närmiljö och ortens historia i programverksamhet och samlingar. Kanske kan Riksantikvarieämbetets konferens i februari - Kulturmiljö som framgångsmotor - att vistas, verka och växa i, ge inspiration och idéer i ett sådant arbete?

Vi ska vara kloka specialister

Det var länge sedan jag började dagen med en papperstidning vid frukost. Om en timme börjar den årliga bibliotekschefskonferensen som anordnats av KB och jag har en lite tid över för att bläddra i dagens DN. På debattsidan talas varmt för mer digitaliseringskunnande. Många industrijobb försvinner och vi måste förbereda oss för framtidens jobb. Den mest efterfrågade kompetensen har personer som förenar ett yrkeskunnande med digitaliseringsskicklighet. Detta gäller inte endast för industriarbete, detta gäller i högsta grad också inom biblioteksverksamheten. Detta har funnits med i tankarna under dagen. Både Gunilla Herdenberg, Erik Fichtelius och Robert Darnton, professor emeritus i historia, tidigare chefsbibliotekarie för Harvard University Library betonar vikten av det digitala biblioteket vid sidan om det fysiska.

Kvalitetsdialog

KB har fått uppdrag i bibliotekslagen att följa upp kommunala och regionala biblioteksplaner, hur de har utformats och hur de används. I detta syfte samverkar KB med den regionala biblioteksverksamheten och den kommunala nivån.

En gång om året träffas de tre nivåerna (kommunalt, regionalt och nationalt) i nätverk Kvalitetsdialog. Till detta tillkommer nationell strategigrupp som träffas ett par gånger per termin och diskuterar strategiska frågor och framtidsplaner för gruppen.

Den 18 november träffades bibliotekarier i Kvalitetsdialogen på Humlegården i Stockholm. På årsmötet fastställdes Skånes representanter i Kvalitetsdialog för en period av två år.

Kristina Elding (Lunds Stadsbibliotek)

Martina Gunnarsson (Helsingborgs stadsbibliotek)

Emma Lang Åberg (Kristianstads bibliotek)

 

Det bestämdes även vem som representerar Götaland i Kvalitetsdialogs strategigrupp

Susan Pour, Kungsbacka kommun

Ann-Christin Ekelund, Värnamo kommun

Anna Lundberg, Hultsfred och Högsby kommuner

Emma Lang Åberg, Kristianstad kommun

Anette Eliasson,  Mölndals kommun

 

Vi vill passa på att tacka Lena Malmquist (Ystads bibliotek), Carola Beijer (Malmö Stadsbibliotek) och Annette Mjöberg (Hässleholm) för gott samarbete. Det är viktigt att Skånes röst hörs ända upp till Stockholm. Och vi hoppas att kunna fortsätta detta arbete med Martina, Kristina och Emma!

Kompetenslyft för personal inom mångspråk

I mötet med nya användargrupper på biblioteket behöver man nya kunskaper. Det har kommunerna i nordöstra Skåne tagit fasta på och startade nu i höst projektet Lärande för integration i Skåne Nordost med stöd av Europeiska socialfonden. Kultur Skånes biblioteksblogg skickade några frågor till projektledaren Samuel Hallin Veres.




Projektledare Samuel Hallin Veres svarar på
frågor om projektet Lärande för integration i Skåne
Nordost.

Vad är Lärande för integration i Skåne Nordost?
Lärande för integration i Skåne Nordost är ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden tillsammans med Osby, Östra Göinge, Hörby, Kristianstad och Hässleholms kommuner. Projektet tillkom efter det ökade flyktingmottagandet under hösten 2015 och riktas mot de anställda inom kommunerna som möter asylsökande, flyktingar och/eller ensamkommande barn i sitt arbete.

Vad är målet med projektet?
Syftet med Lärande för integration i Skåne Nordost är att personal inom de fem deltagande kommunerna ska få ta del av kompetenshöjande utbildningar för att bättre kunna möta och bemöta asylsökande, flyktingar och ensamkommande barn i sitt arbete. Det kan röra sig om utbildningar i till exempel kulturförståelse, traumamedvetenhet och interkulturell kommunikation. Det långsiktiga målet med projektet är att det ska förbättra integrationen genom att personalen som möter asylsökande, flyktingar och ensamkommande barn känner sig tryggare i sin yrkesroll och har de förutsättningar som behövs för att göra ett så bra arbete som möjligt. Tanken är också att det efter projektet ska finnas fler nätverk inom och mellan kommunerna där det går att utbyta erfarenheter i integrationsfrågor samtidigt som det inom projektet också ska utbildas processledare som kan fortsätta driva kompetensutvecklingen vidare efter projektets avslut.


Hur länge håller det på?
Projektet håller på i två år med början i september 2016 och avslutas i september 2018.


Vad kan projektet komma att innebära för biblioteken i Skåne Nordost?
För biblioteken i de deltagande kommunerna innebär det en möjlighet att få ta del av vidareutbildningar inom områden som man har känt att det finns kompetensbrister relaterat till möte och bemötande av asylsökande, flyktingar och ensamkommande barn. Det är med andra ord en chans att ta del av både intressanta och relevanta utbildningar för att utvecklas i sin roll som bibliotekarie.

Vad händer nu för bibliotekens del?
Fram till april 2017 är projektet i sin planeringsfas vilket innebär att berörda verksamheters - däribland bibliotekens - behov ses över och sammanställs i kompetensutvecklingsplaner. I alla kommuner ingår Kultur och fritid som ett av fokusområdena. Vill man säkerställa att ens egna behov blir hörda kan en idé vara att lyfta frågan på en APT. När planeringsfasen av projektet avslutas kommer projektledningen och de deltagande kommunerna gå ut med information till alla som berörs om när de olika utbildningstillfällena hålls och hur en anmäler sitt deltagande till dessa.

Vart vänder man sig om man vill veta mer?
I dagsläget finns det information på Osby kommuns hemsida och på Svenska ESF-rådets hemsida.


För frågor om projektet finns projektledaren Samuel Hallin Veres tillgänglig på mail och telefon!
0479 - 52 82 89
samuel.hallinveres@osby.se 

Förstå världen, se människan del 2, Syrien

I tisdags var det dags för den andra och sista delen i föreläsningsserien Förstå världen, se människan i Hässleholm. Det är biblioteken i Skåne Nordost som arrangerat föreläsningarna, med stöd från Kultur Skåne, och de riktar sig till personal på folkbibliotek i hela Skåne.
Vid förra tillfället låg fokus på Afghanistan, och denna gång riktades ljuset mot Syrien.

Projektgruppen från biblioteken i Skåne Nordost som har arrangerat föreläsningsserien Förstå världen, se människan för kollegor i hela Skåne, med bidrag från Kultur Skåne.

 – Vi tycker att vi har hittat ett bra koncept för föreläsningarna, där en person med specialkunskaper om landet inleder, vilket följs av en person med personliga erfarenheter av landet som ger mer av en vittnesskildring och en avslutning om hur vi på biblioteken kan hjälpa till, sa Måns Söderberg från Hörby bibliotek, en av arrangörerna.

MIK för bibliotek

Medieutredningens slutbetänkande som kom häromdagen lyfte bland annat behovet av en satsning på MIK, Medie- och informationskunnighet, och bibliotekets roll i en sådan satsning.

 

Medieutredningen i sig är en tegelsten, men Peter Alsbjer, regionbibliotekarie i Örebro län, har gjort en snabb sammanfattning på sin utmärkta blogg om biblioteken i medieutredningen.

 

Kultur Skånes biblioteksblogg har samlat lite länkar om MIK för dig som arbetar på bibliotek, till material och webbsidor som kan vara användbara. Här kan du bland annat hitta bra namn om du letar efter föreläsare eller utbildare inom området MIK, eller om du bara vill omvärldsbevaka inom detta högaktuella område.

 

MIK-länkar för bibliotekarier

Statens Medieråd har en hel del bra material för bibliotekarier som arbetar med MIK:

 

• Publikation: Utveckla MIK-arbetet på folkbibliotek
• Digital utbildning: MIK för mig

 

Nordicom, Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning, har bland annat statistik över medieanvändning och en bra länksamling till publikationer om MIK.

 

• Nordicoms material på svenska om MIK
• Nordicoms övriga material om MIK, på engelska.

På Facebook finns gruppen MIK på bibliotek, administrerad av Kultur i Väst.

 

Folkets bios filmpedagoger har också en hel del verksamhet inom MIK, som är intressant även om man inte jobbar med just film. De finns också på Facebook, Folkets bio filmpedagoger.

 

På ett internationellt plan arbetar Unesco med MIK, och här finner du bland annat information om internationella evenemang inom MIK.

• Unescos sida om MIK

Informationsmaterial för nyanlända

Detta har många bibliotek efterlyst!
Ett samlat material, både på lättläst svenska och på 12 olika språk, med lättläst litteratur, nyheter och samhällsinformation som riktar sig till nyanlända. Många andra kan nog ha nytta av det också.
Här finns bland annat information om lättlästa böcker, om nyhetstidningen 8 sidor och informationssidan Information om Sverige, för att nämna några exempel.
Det är Myndigheten för tillgänglig information, MTM, som har tagit fram och sammanställt material och länkar. Det finns affischer, foldrar och bokmärken för nedladdning.


Beställ materialet och läs mer på MTM:s webb.

Om forskningscirklarna och annat läsfrämjande i nya numret av Länsnytt

Länsnytt från Regionbibliotek Stockholm finns nu ute med sitt nya nummer på tema Läsning.

Bland flera intressanta artiklar om biblioterapi, Bokstart, bibliotekschefer om bibliotekets läsuppdrag, finns artikeln som Tove Eriksson på Kultur Skåne skrivit om forskningscirklarna på sidan 8.

Jag fastnade för artikeln om projektet Biblioteksrummets läsbarhet.
Projektet vill stärka "betydelsen av andra kommunikationsformer och sätt att läsa på än
just text, samt finna metoder för att göra biblioteksrummet mer välkomnande och lättläst med
hjälp av visuell kommunikation" Man har utvecklat  allt från lånekvitton till skyltning och bibliotekets entréer. Man har arbetat med fokusgrupper, deltagarobservationer, mm och haft målgruppen kortutbildade med svenska som andraspråk i fokus.

En av artikelförfattarna är Peter Björkman, som fått årets Bengt Hjelmqvistpris, och vars arbete "handlat mycket om de sätt på vilka folkbibliotek kan arbeta med och för kortutbildade vuxna". Peter medverkade på Kultur Skånes seminarium om läsfrämjande för vuxna i Kristianstad 2014 och berättade då om bokcirklar med lättläst för nya svenskar.

Karin

Anna Åkerberg blir vår nya kollega

Anna Åkerberg blir från den 1 januari 2017 ny utvecklare inom biblioteksområdet på Kultur Skåne. Hon kommer från Malmö stadsbibliotek där hon haft flera olika roller.

Anna Åkerberg har varit anställd på Malmö stadsbibliotek sedan hon avslutade sina studier i Biblioteks- och informationsvetenskap vid millennieskiftet och har haft många olika roller där. Hon har bland annat arbetat som bibliotekarie på fackavdelning, arbetat med kompetensutveckling och omvärldsbevakning, varit projektledare, samordnat den digitala frågetjänsten Bibblan svarar, arbetat som enhetschef och som verksamhetsutvecklare.