Delandets paradox

Det är fredag eftermiddag och jag sitter på tåget hem från KOHA konferensen i Halmstad. Jag bär med mig ny kunskap och inspiration. Lite förvånad faktiskt för ärligt talat är mina erfarenheter och min kunskap kring KOHA försumbar och därför hade jag inga förväntningar inför dagens konferens. Jag hade inte heller funderat om KOHA är ett bra eller ett dåligt alternativ för folkbibliotek.

Kortfattad är KOHA ett fritt bibliotekssystem, en så kallad open source system, som startade i 1999 i Nya Zealand. Alla bibliotek och organisationer som använder sig av KOHA bidrar i utveckling av systemet. Bibliotek och organisationer världen över delar på kunskap och utvecklar tillsammans det bibliotekssystemet, precis på det sättet man önskar sig. Helt oberoende från kommersiella aktörer. Även om KOHA redan har funnits sedan 1999 känns det mer angelägen i 2015 att fundera kring KOHA.

I år fick The Oxford English Dictionary en ny term sharing economy.  Tradera, airbnb, carsharing couchsurfing, blocket, crowdfunding är några exempel på delandet som kännetecknas dagens samhälle. Hyra, låna, bytta, ge, dela är möjliga former av handel som kan åstadkomma mellan människor tack vara vårt internet som ger oss möjligheten att komma i kontakt med varandra. Produkten som inte används av ägaren kan användas gratis, mot betalning eller i utbytte mot någonting annat. En bil som står på parkeringen, en bormaskin i redskapslåda, ett hus som står tomt under semestertid, användas av någon annan än ägare. Tillgång till har blivit viktigare än att äga. Tillit är en viktig förutsättning för sådana transaktionerna. Principerna är gamla och traditionella och har alltid genomsyrat vår biblioteksverksamhet. Den moderna delekonomin har dock ytterligare påverkat biblioteksverksamheten. Men det meröppna biblioteket, utlån av verktyg, festkläder, symaskiner, paraplyer är egentligen inga stora förändringar för en bibliotekarier som vet inte något annat än att det går att låna ut.
Under lunch pratar jag med några bibliotekarier, nyfiken vad de tycker. Djupt innerst är jag glad att jag inte är systembibliotekarie längre som på ett eller annat sätt ska vara delaktig i ett beslut KOHA ja/nej. När jag pratar med bibliotekarier, tänker jag i samma banar, det här låter ju väldigt inspirerande och bra, men……….

Svaren låter bekanta. Det är ungefär samma svar när vi pratar om vi ska vara med i Libris ja eller nej. Alla är vi nog övertygande om att vi ska ha en nationell katalog och de allra flesta av oss anser att Libris är den ingången till en sådan katalog. Men vi är inte alla lika övertygande när och hur vi ska släppa våra egna kataloger och bli en del av LIBRIS.
I Skåne har sammanslagningar av katalog och bibliotekssystem varit förutsättning för att kunna dela på resurserna. ”Alla får och alla ger” är mottot. Biblioteken inom de delregionala samarbetena dela på kunskap, erfarenheter, kompetens och tillsammans har biblioteken utvecklat gemensamma webbportaler, skrivit gemensamma ansökningar, gjord gemensamma kompetensinsatser m.m. Jag tror att de flesta tycker nog att vinsterna har varit större än förlusterna.

Steget till ett national delande av katalogposter och kanske till och med ett internationellt delande av bibliotekssystem verkar i detta avseende logiskt. Fördelarna med en national bibliotekskatalog är uppenbara. Vi äger vår egna katalogposter, oberoende ställning, på sikt minskade kostnader och på köpet en vittförgrenad professionellt nätverk där alla typer av bibliotek är involverade.

Fördelarna med ett eget internationellt bibliotekssystem är lika givna. En oberoende ställning i en kommersiell värld, på sikt minskade kostnader, vi kan anpassa systemet precis som vi vill och när vi vill och dessutom ett världsomspännande nätverk. När jag tänker på mitt arbete med mångspråk på bibliotek blir jag helt uppfyllt av tanken vilka möjligheter ett sådant nätverk skulle kunna ge till vårt mångspråksarbete. På Hylte bibliotek kan t.ex. låntagare som. pratar arabiska söka, låna och reservera i bibliotekets katalog på sitt eget språk. Och det som är ännu mer fantastiskt är att Hylte bibliotek har inte behövt anlita en arabisk översättare, det var ju helt enkelt en funktion i KOHA bibliotekssystem, utvecklat av kollegor med arabiska som modersmål.

Tillit är en av de viktigaste, om inte den viktigaste förutsättningen för att dela. Jag tror inte att det finns en brist på tillit när det gäller kollegornas kompetens och professionalitet. Inom bibliotekskåren finns det mycket kunskap, kompetens, erfarenhet och en vilja att dela! Vad är i så fall den största stötestenen för att delta i de delande samarbetena på nationell och internationell plan.

Vår bibliotekskatalog och vårt bibliotekssystem är våra mest viktiga verktyg för att kunna dela våra resurser med andra, varandra och omvärlden. Att bygga in en osäkerhet i just den här delen av verksamhet känns läskigt. Paradoxalt är det just det här (inter)nationella delandet som kan äventyras vårt eget delande med vår egen omvärld.

 

 

   

 

Regionala biblioteksrådet 10/9

För en dryg månad sedan träffades regionala biblioteksrådet, på Helsingborgs stadsbibliotek.

På dagordningen stod bland annat hearing om kurslitteratur, och barn och unga som prioriterad målgrupp:

Regionala rådet beslutade bland annat att arrangera en hearing kring kurslitteratur i februari 2016. Syftet med hearingen är att lyfta olika perspektiv (skol- även Komvux, folk- och högskole-/universitetsbiblioteks) på kurslitteraturfrågan. Frågan har ju också ett nationellt perspektiv, inte minst i och med det nyss påbörjade arbetet med nationell biblioteksstrategi. En arbetsgrupp med Annelien van der Tang Eliasson, Kultur Skåne som sammankallande har tillsatts för att planera hearingen.

Rådet hade också en uppföljande diskussion kring temat barn och unga som prioriterad målgrupp som ju också var i fokus på folkbibliotekschefsmötet 28/8. Regionala rådet ska arbeta med strategiskt viktiga utvecklingsfrågor och hur olika bibliotekstyper kan samverka. En sådan fråga är hur biblioteken kan/ska arbeta kring prioriterade målgrupper och därför är barn- och unga-frågan relevant även för biblioteksrådet, till exempel kopplingen till biblioteksplaner. När det gäller sjukhusbiblioteken kan en fråga för en regional biblioteksplan vara hur folk- och sjukhusbiblioteken i Skåne kan samarbeta kring målgruppen. En annan viktig grupp när det gäller frågor kring barn och unga är Duo-gruppen  vars syfte är att koppla barnbiblioteksfrågor till bibliotekens strategiska utvecklingsarbete. Duo-gruppen kommer framöver att diskutera hur vi arbetar vidare med barn och unga-frågorna.

Några aktuella frågor som också avhandlades:

Regionala kulturplanen - remissomgången kring den nya regionala kulturplanen är just avslutad och vi kan konstatera att biblioteksfrågorna står högt på kommunernas agenda. Synpunkter som kommit fram i remissvaren är bland annat skillnaden mellan små och stora kommuner, det regionala mediesamarbetet och skolbiblioteksfrågan. Det är också intressant att flera aktörer inom andra konst- och kulturområden lyfter fram biblioteken som strategiska samarbetspartners. Region Skånes kulturnämnd tog beslut om ny regional kulturplan i oktober, Regionfullmäktige tar beslut i november och Kulturrådet får den i december då den utgör underlag för fördelning av de statliga medlen inom kultursamverkansmodellen.

Regional biblioteksplan - Enligt remissversionen av den regionala kulturplanen utgör kulturplanen för den del som rör regional biblioteksverksamhet också Region Skånes biblioteksplan. En samlad plan för alla Region Skånes biblioteksverksamheter (regional biblioteksverksamhet samt sjukhusbiblioteken) är också önskvärd, menar rådet.

Nationell biblioteksstrategi - Tidigt i somras togs beslutet att en nationell biblioteksstrategi ska tas fram. Kungliga biblioteket har fått regeringens uppdrag att samordna arbetet. som precis påbörjats och ska vara klart 2019. Viktiga frågor att skicka med till strategiarbetet är bland annat: läsfrämjande, arbetet med prioriterade grupper, digitala klyftan och hur vi ska samverka inom hela biblioteksområdet.

Eftersom vi var i Helsingborg var vi förstås också nyfikna på aktuella frågor för Helsingborgs bibliotek. Catharina berättade bland annat om den gemensamma resan som all personal Helsingborgs bibliotek gör, med utgångspunkt ifrån Helsingborgs stads vision, Helsingborg 2035. Det innebär bland annat medarbetar- och ledarskapsutbildningar, värdegrundsarbete, omvärldsspaning och just nu en större organisationsförändring.

Nästa möte i regionala biblioteksrådet är 25/11 kl 13-16 på LUX i Lund, då bland annat en överblick över aktuell relevant forskning står på agendan.

Rasism och osynliggörande - om samer och romer på Bokmässan

Sent omsider har jag fått tid att samla några av mina intryck från årets bokmässa.  

Två av de seminarier som gjort starkast intryck handlade om samerna och om romer, om historien om majoritetssamhällets syn på dessa nationella minoriteter, om en del av Sveriges nutidshistoria som många vill förtiga och sopa under mattan. 

Elisabeth Åsbrink ledde seminariet Samerna och den svenska rasismen som finns att se på Youtube

Maja Hagerman har skrivit den första biografin om rasbiologen Herman Lundborg som från Uppsala universitet mätte och katalogiserade samer och vars arbete inspirerade och användes av SS. Hon samtalade med ärkebiskop Antje Jackelén med anledning av den vitbok som utkommer i höst och som lyfter fram kyrkans del i förtrycket av samerna. Deltog gjorde också den samiska konstnären Katarina Pirak-Sikku som i sin fotoutställning inspirerats av de foton som togs då. Fortfarande finns en ovilja inom akademin att forska i rasbiologin menar Maja Hagerman och det är svårt att få anslag till forskning om samer.  

Lördagsseminariet Romsk nu och då fick avsluta min bokmässa.

Romer har funnits i Norden i över 500 år men ändå har så lite skrivits om deras historia, kultur och betydelse i samhället. Ulrika Knutsson ledde samtalet med Ralf Novák-Rosengren och Anita Santesson författare till ungdomsboken 5768 visningar på Youtube, Lawen Mohtadi, aktuell med filmen om Katarina Taikon och nyutgivning av Katitzi-böckerna, och historikeprofessorn Panu Pulma, om romernas undanskymda plats i samhället och litteraturen, i historien och idag. Lawen Mohtadi kommer till Författardagen i Hässleholm den 17november. Panu Pulma har redigerat antologin om de finska romernas historia - nu på svenska. I närmare 500 år har romerna varit en del av det finländska samhället, som fram till 1809 lydde under svenska lagar och myndigheter. 

Lagen om nationella minoriteter, Bibliotekslagen och regionala kulturplanen

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken men väl så viktigt för biblioteken kan också vara att informera om de nationella minoriteterna och deras plats i samhället – i historien och idag. I en rapport från Biblioteksföreningen 2011 framkommer att det är få bibliotek som intresserar sig för frågan.

Kulturrådet lyfter också de svenska minoriteterna liksom Region Skåne i förslaget till ny kulturplan 2016-2019
"Att främja de nationella minoriteternas språk och kultur är viktigt för såväl minoritetsgrupperna som för samhällets utveckling. I det arbetet har biblioteken en särställning. Region Skåne vill stimulera biblioteken att utveckla arbetet med de nationella minoriteterna."

Under våren kommer vi att anordna 1-2 seminarier/möten för att undersöka hur biblioteken kan arbeta med detta.
Karin O