Läsapp med litteratur på Sveriges nationella minoritetsspråk

Kungliga biblioteket har påbörjat ett pilotprojekt med en läsapp där målet är att tillgängliggöra e-böcker och ljudböcker på de nationella minoritetsspråken. Vi har ställt fem frågor till Lovisa Karlsson Kjellin och Maria Andersson som är projektledare för projektet och till
Elisabet Rundqvist, områdesexpert nationella minoriteter.

KB har påbörjat ett pilotprojekt med en läsapp där målet är att tillgängliggöra e-böcker och ljudböcker på de nationella minoritetsspråken. Hur är det här tänkt att gå till?
Tillgången till litteratur på de nationella minoritetsspråken är idag ojämnt fördelad över landet. En likvärdig tillgång, oavsett geografisk plats, är därför projektets huvudsakliga mål. Tanken är att utreda alla frågor kring det faktiska innehållet – vad som finns fysiskt och digitaliserat, vad användargrupperna vill läsa och lyssna på och hur det materialet kan tillgängliggöras. Parallellt med detta utvecklas själva tjänsten, så att litteraturen går att nå på respektive språk på ett enkelt sätt. Båda dessa spår görs i tätt samarbete med företrädare och potentiella slutanvändare inom språkgrupperna, vilket är en förutsättning för att det ska bli relevant och lyckat. Pilotprojektet kommer att pågå under våren och efter det kommer det att tas beslut om när tjänsten kan lanseras till en extern publik. En tillräcklig mängd böcker är det som avgör när det blir.


Projektet sker i samarbete med en referensgrupp. Vilka har varit de viktigaste lärdomarna för er i samarbetet med referensgruppen?
Samarbetet med referensgruppen är oerhört värdefullt och kommer att bli fortsatt viktigt framöver. I referensgruppen ingår företrädare för alla minoritetsspråk, minoritetsbiblioteken, regional biblioteksverksamhet och andra myndigheter som arbetar med angränsande frågor. Det som skiljer referensgruppen från andra aktörer och slutanvändare som vi också träffar inom projektet, är att de har en djupare insikt i alla delar av projektet och kan följa det över tid. Eftersom alla sitter i samma rum finns det möjlighet att diskutera vägval på ett väldigt konkret och konstruktivt sätt, som kan få direkt inverkan på projektets fortsatta utveckling och andra samordnande insatser.

Finns det några särskilda utmaningar när det gäller att tillgängliggöra litteratur på minoritetsspråken?
Ja, det gör det, men det är ett spännande och nydanande arbete att hitta lösningar på alla utmaningar vi möter. I pilotprojektet arbetar vi med samiska och romani chib. Båda de språken består av flera varieteter vilket gör att det, trots att vi avgränsar oss, i realiteten är tio språk som vi arbetar med. Sedan fanns det ingen övergripande kartläggning av litteratur på språken så det har varit något av ett detektivarbete. Att arbeta med språk där det inte finns så mycket litteratur utgiven i Sverige, där KB inte har haft upparbetade nätverk och där förlagen ofta är små har sina egna utmaningar.

Hur hoppas ni att bibliotekspersonal ska använda läsappen i sitt läsfrämjande arbete?
Litteraturen i läsappen är tänkt att fungera som ett digitalt komplement till bibliotekens fysiska bestånd av litteratur på de nationella minoritetsspråken, den tar bort hinder för läsning och ökar tillgången till litteratur. Läsappen kan ge biblioteken en lättillgänglig översikt över litteraturen kategoriserad efter innehåll, vilket underlättar både inköp och anpassade lästips. Läsappen möjliggör att flera personer kan få tillgång till samma bok samtidigt, vilket underlättar skolbibliotekariens arbete med klassuppsättningar och möjliggör för olika former av läsecirklar. En app är även ett bra verktyg för att arbeta utåtriktat och uppsökande. För en person som befinner sig långt från bibliotek och böcker kan appen också sänka trösklarna till läsning. Appen kan dessutom användas i arbete för digital delaktighet och öka tillgängligheten till läsning för personer med läsnedsättning. I takt med att vi även lägger upp ljudböcker i appen kan den användas för läsfrämjande arbete där man kombinerar text och ljud. Och det här är bara några exempel.

Det här är ett pilotprojekt. Om ni får önska fritt, vad har hänt när det gäller stärkt biblioteksverksamhet för nationella minoriteter och urfolket samerna om fem år?

Önskedrömmen är att de nationella minoriteterna och urfolket anser att biblioteket är relevant i deras liv och en intressant och trygg plats att vara på. Att bibliotekens utbud stämmer överens med de önskemål och behov som användarna har, och att kommunerna genom samråd med nationella minoriteter ser till att inflytande och egenmakt präglar bibliotekens verksamhet för och med nationella minoriteter. Att folkbiblioteken och skolbiblioteken i alla landets kommuner erbjuder minoriteterna och urfolket biblioteksverksamhet likvärdig den svenskspråkiga befolkningens.

Vi drömmer om att KB har fått förstärkt budget för att kunna genomföra det reformförslag vi lämnat till regeringen tillsammans med den nationella biblioteksstrategin. Då kan vi stödja och stärka biblioteken i landet genom a) resursbibliotek med nationella uppdrag för alla nationella minoritetsspråk och b) en modern läsapp med brett och relevant innehåll för alla språken, presenterat på ett tillgängligt och inspirerande sätt.


Extra för dig som vill läsa mer om de nationella minoriteterna: Ny rapport om de nationella minoriteterna och biblioteken: De nationella minoriteterna och biblioteken  - Judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer