Läsapp med litteratur på Sveriges nationella minoritetsspråk

Kungliga biblioteket har påbörjat ett pilotprojekt med en läsapp där målet är att tillgängliggöra e-böcker och ljudböcker på de nationella minoritetsspråken. Vi har ställt fem frågor till Lovisa Karlsson Kjellin och Maria Andersson som är projektledare för projektet och till
Elisabet Rundqvist, områdesexpert nationella minoriteter.

KB har påbörjat ett pilotprojekt med en läsapp där målet är att tillgängliggöra e-böcker och ljudböcker på de nationella minoritetsspråken. Hur är det här tänkt att gå till?
Tillgången till litteratur på de nationella minoritetsspråken är idag ojämnt fördelad över landet. En likvärdig tillgång, oavsett geografisk plats, är därför projektets huvudsakliga mål. Tanken är att utreda alla frågor kring det faktiska innehållet – vad som finns fysiskt och digitaliserat, vad användargrupperna vill läsa och lyssna på och hur det materialet kan tillgängliggöras. Parallellt med detta utvecklas själva tjänsten, så att litteraturen går att nå på respektive språk på ett enkelt sätt. Båda dessa spår görs i tätt samarbete med företrädare och potentiella slutanvändare inom språkgrupperna, vilket är en förutsättning för att det ska bli relevant och lyckat. Pilotprojektet kommer att pågå under våren och efter det kommer det att tas beslut om när tjänsten kan lanseras till en extern publik. En tillräcklig mängd böcker är det som avgör när det blir.

Gästblogg: Viktoria Ejnarsson Zúñiga om Biblioteket - ett rum för alla

Viktoria Ejnarsson Zúñiga

Klippans bibliotek fick 2019 135 000 kronor från Region Skåne för att omvandla biblioteksrummet till en mötesplats som är bättre anpassad till invånarnas behov och förväntningar. Ortens lokala identitet ska också få större plats i rummet och i verksamheten. Tillsammans med en konsult ska bibliotekspersonalen under ett år både arbeta med hur de själva tar sig an sitt uppdrag och planera och genomföra aktiviteter för att få in synpunkter från olika målgrupper.

Viktoria Ejnarsson Zúñiga, bibliotekschef i Klippan, gästbloggar här om hur de med olika typer av projektmedel arbetar med sin förändringsprocess kring biblioteksrummen.

Framtidsdialog – ett stöd för bibliotekens strategiska verksamhetsutveckling

Vad är det?

Det är Region Skånes regionala biblioteksverksamhet som i framtidsdialogen testar och utvecklar ett nytt stöd för kommunerna i deras framtagande av biblioteksplan. Detta sker bland annat genom att ta fram information om pågående projekt och statistik som finns inom Region Skåne kompletterat med en analys över kommunen i samtal med både tjänstemän och politiker.

Vi är två biblioteksutvecklare från Region Skånes kulturförvaltning som kommer att besöka varje kommun under en vecka för att bidra till fördjupad när- och omvärldsbevakning samt fungera som bollplank. Forskarna Johanna Rivano Eckerdal och Lisa Engström från Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet kommer också att medverka och bidra till analyserna.

Först ut är Hörby där vi provar oss fram i nära dialog med bibliotekets personal. Vi kommer att besöka kommunen under en vecka och därefter återkomma på ett personalmöte och återkoppla vår analys och den samlande bilden. 

Den regionala biblioteksverksamheten har enligt bibliotekslagen i uppdrag att stödja folkbiblioteken med samverkan och verksamhets- och kvalitetsutveckling. Att ta fram en biblioteksplan är förutom ett lagstadgat uppdrag, ett utmärkt tillfälle att stärka förmågan i att göra behovs- och omvärldsanalyser som grund för att initiera och driva utvecklingsarbete.

Vi hoppas att detta ska bli ett gemensamt lärande om de utmaningar och utvecklingsbehov som finns i skånska kommuner. Att vi kan arbeta fram ett ännu bättre stöd och stärka kopplingen till forskningen inom området genom samarbetet med Lunds universitets ABM-master. Insatsen hoppas vi ska bidra till strategiskt framtidsinriktade biblioteksplaner.

Lisa Engström, Johanna Rivano Eckerdal, Ann Lundborg och Anna Åkerberg efter möte på LUX i Lund