Träffpunkt biblioteksplaner 2019 och Digitalt först med användaren i fokus - forskning kring bibliotekets roll i ett hållbart digitalt samhälle

Träffpunkt biblioteksplaner är ett arrangemang som KB organiserar för att stödja kommuner och regioner att ta fram och följa upp biblioteksplaner. Här kan företrädare för folkbiblioteksverksamhet i kommuner, regioner, stat träffas och samtala. Det här är andra tillfället i år KB bjuder in till en träff se program  som den 24 oktober ägde rum i anslutning till Forskardag den 25 oktober inom Digitalt först-projektet. 

Region Skåne har inom ramen för sitt uppdrag enligt Bibliotekslagen ett intresse av att så många folkbibliotek som möjligt deltar i dialogen. Därför erbjöd vi bibliotekschefer och medarbetar som aktivt arbetar med biblioteksplaneprocessen att delta mot att vi publicerar deras reflektioner på vår blogg. Här kommer valda delar av deras reflektioner. De som deltog var Stefan Wahlstedt Biblioteken i Malmö, Kristina Elding Folkbiblioteken i Lund, Lena Malmquist Ystads bibliotek och Martin Memet Könick Ängelholms bibliotek. Resultatet blev fyra blogginlägg.

Stort tack för er medverkan och era intressanta reflektioner.

Stefan Wahlstedt, Enhetschef, Biblioteken i Malmö:

Den 24 oktober arrangerade Kungliga biblioteket tillsammans med Kulturrådet och Myndigheten för tillgängliga medier dagen ”Träffpunkt biblioteksplaner 2019”.
Att det är en högutbildad majoritet i storstaden som använder bibliotekets digitala tjänster kanske flera av oss hade på känn. Men frågorna som Katarina Michnik, ställde är viktiga. Är våra digitala tjänster utformade av medelklassen för medelklassen som en kanadensisk studie gör gällande? Minskar de digitala tjänsterna verkligen det geografiska avståndet? Det verkar snarare som den digitala användaren idag är samma som den analoga användaren, dock mer digitalt aktiva på flera sätt. Mycket är fortfarande obesvarat som hur vi når nya användare och kan ”nya” digitala tjänster locka dessa till biblioteket?

När det gällde biblioteksplanernas utformning så tycker jag att Johanna Rivano Eckerdal och Hanna Carlsson sammanfattade det hela bra. Det är en fördel om biblioteksplanerna är strategiskt inriktade så att biblioteket kan använda dessa för att ta fram handlingsplaner samt vikten av att planerna kommunicerar såväl internt som externt.

”Hur skall alla med?”
Var ämnet för Stefan Johanssons föreläsning på Kungliga bibliotekets temadag Digitalt först med användaren i fokus den 25 oktober. Stefan är industridoktorand på KTH och knuten till Begripsam och precis färdig med sin avhandling, Mot ett ramverk för att förstå psykisk och kognitiv tillgänglighet i en digital kontext.

Han menar att det digitala medborgarskapet bland personer med funktionsnedsättning inte undersöks. Störst svårigheter att tillgodogöra sig den digitala tekniken har personer med funktionsnedsättningar som påverkar språket och förmågan att läsa, skriva och räkna. 

Men det är syn- och hörselproblematiken som får mest utrymme och vi vet mindre och har heller inte några mätmetoder då det gäller gränssnittet för kognitiva svårigheter som psykisk ohälsa.

Han betonar vikten av att personer med funktionsnedsättningar har tillgång till den nyaste tekniken något som är långt ifrån självklart. På sikt handlar det om att förflytta skuld från individen till samhället och se över förutsättningarna för deltagande som exempelvis tillgänglig design, tillgång till internet, kompetens och tilltron till sig själv.