Det slog mig häromdagen att ordet mångspråk inte finns
med i Svenska Akademiens Ordlista, men att det är ett välkänt och förankrat begrepp
inom biblioteksväsendet. Jag vet inte när begreppet användes för första gången men
om man googlar på mångspråk idag får man nästan 5000 träffar alla (tror jag) kopplade
till svenska biblioteksverksamheten. Detta illustrerar lite farten av hur
bibliotek har utvecklat sin verksamhet från beställning av depositioner av
böcker på ett annat språk tills en målgruppsanpassat verksamhet som går mycket
längre än medieförsörjning. Det handlar om målgruppsanalys, medier,
aktiviteter, samarbete och uppsökande verksamhet. Det är ett mödosamt arbete som kräver
resurser, kreativa lösningar och hands on arbete. Vi vet inte så mycket om
målgruppen, vi känner inte deras litteratur, pratar inte deras språk och vet
dessutom inte om de ska bosätta sig i kommunen eller flytas till en annan
kommun. Det är dessutom en väldigt heterogen målgrupp som endast har gemensamt
att de inte är födda i Sverige.
Under hösten har vi på Kultur Skåne skickat ut en
enkät till bibliotek i Skåne. Mångspråk har under de senaste tre åren, under
kulturplansperioden 2013-2015 varit ett prioriterat område för Kultur Skåne.
Under de senaste tre år har Region Skåne stödjat arbete med mångspråk med
nästan 1 miljon kronor, vid sidan om nätverksträffar, studieresa, seminarier
m.m. I vår nya kulturplansperiod är
mångspråk fortfarande ett av områden vi vill arbeta vidare med på regional nivå
tillsammans med folkbibliotek i Skåne. Enkäten var en uppföljning av enkäten vi
skickade ut i 2013. I 2013 kretsade mångspråksarbete kring medieförsörjning och
fanns det ett önskemål att utveckla den mångspråkiga biblioteksverksamheten med
aktiviteter såsom t.ex sagostunder på andra språk. Språkcaféverksamheten hade
kommit gång på några bibliotek i Skåne och det fanns hos flera bibliotek
önskemål att organisera ett språkcafé, men resurserna saknades.
2016 hittar jag på Aditorecruits hemsida en annons av
Helsingborgs bibliotek som söker en bibliotekarie med fokus på mångspråk och
annonsen illustrerar hur mycket som har ändrats. Arbetsuppgifter:
- bemötande och pedagogisk handledning för besökare med annat modersmål än svenska
- boktips, läsecirklar och språkcafé
- bygga upp kontakter och samarbete i syfte att främja integrationen
- nätverka samt skapa och upprätthålla samarbeten och relationer både internt och externt
- urval och utbud av mångspråkiga media
- arbeta för öka digital inkludering för besökare med annat modersmål än svenska.
- bemötande och pedagogisk handledning för besökare med annat modersmål än svenska
- boktips, läsecirklar och språkcafé
- bygga upp kontakter och samarbete i syfte att främja integrationen
- nätverka samt skapa och upprätthålla samarbeten och relationer både internt och externt
- urval och utbud av mångspråkiga media
- arbeta för öka digital inkludering för besökare med annat modersmål än svenska.
Svar inom enkäten visar att alla i personalen har ett
övergripande mångspråksperspektiv och att det även finns medarbetare med ett
särskilt ansvar för att vidareutveckla arbetet med mångspråk. Antalet årsverken
har varit på konstant nivå, till och med blivit lite mindre kring 622 årsverken
(på grund av ett mindre antal biblioteksenheter). Så antingen har biblioteken
omprioriterad sin verksamhet och anpassat sig efter en föränderlig omvärld
eller arbetar vi häcken av oss. Bibliotek Sydost, NO och NV har på sin webbportal
och mångspråkig eller flerspråkig ingång.
I resultat av enkäten kan vi avläsa att de flesta
bibliotek i 2016 vet vilka språkgrupper som finns i kommunen och att
biblioteken aktivt arbeta med att ta fram resultaten genom kontinuerligt
samarbete med SFI, kolla SCB och migrationsverkets hemsida, modersmålslärare
m.m. Detta är ett väldigt tidskrävande arbete som kontinuerligt behöver
uppdateras. Det är svårt att utveckla (enkla) rutiner för det här arbetet
eftersom bibliotek är tvungna att hämta sina data från olika håll.
I 28 av 31 biblioteksplaner finns den mångspråkiga
verksamheten med i biblioteksplanen. Bibliotek köper in medier på annat språk
än svenska, de flesta bibliotek har dock detta inte budgeterat. Arabiska,
persiska medier är lika självklart som engelska. Profilinköp och enstaka titlar är det mest
vanliga sättet att göra sitt inköp. 21 av 31 svar anger att de har ett
basbestånd mångspråkiga medier, 6 bibliotek (de större biblioteken) har ett
rikligt bestånd. IB spelar fortfarande en viktig roll, depositionsutlån
fortsätter att minska, men samtidigt är det en ökning av enstaka lån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar