Maria mot nya äventyr!

Vår avdelningschef, Maria Jacobsson, går vidare till annat uppdrag på Sveriges kommuner och landsting (SKL) i Stockholm. Hon kommer framför allt att arbeta med biblioteksfrågor.

- Jag vill passa på att tacka alla för gott samarbete, hälsar Maria. 


Vi kommer att sakna Maria i Skåne, men ser fram emot att ses i andra sammanhang framöver.

Region Skånes kulturförvaltning rekryterar under våren ny chef för avdelningen Kultur och samhälle. Kristina Elding går in som tillförordnad på tjänsten från och med 1 februari 2016 och tills ny chef är på plats.

Bibliotek och människor på flykt - fortsättningen

Sedan vi sist skrev här på bloggen om bibliotek och människor på flykt har det  hänt en hel del:

I Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 trycker kulturnämnden på att kultursektorn kan föra människor samman, ge nya berättelser och vidga perspektiven: "med kunskap och insikt i andra människors liv stimuleras vår nyfikenhet och därmed vår förståelse och tolerans gentemot andra. Kulturen är en kraft som kan stärka arbetet med att utveckla demokratins former, yttrandefriheten och synen på alla människors lika värde."

I kulturnämndens verksamhetsplan och budget för 2016  har kulturförvaltningen fått i uppdrag att "se på möjligheterna för att kunna bidra till förbättrade integrationsinsatser".

Folkbibliotek, kulturarvsaktörer och aktörer inom den idéburna sektorn gör redan många olika insatser för människor som kommer till Sverige på flykt från krig och förtryck. Frågor kring språkutveckling, berättelser, relationsbyggande och skapa mötesplatser mellan människor i lokalsamhället ligger nära dessa aktörers kontinuerliga uppdrag och arbete. En regional uppgift är att bygga vidare på det som görs och stärka de strukturer som redan finns.

7/12 höll vi ett välbesökt seminarium för bibliotek, kulturarvsaktörer och idéburen sektor för erfarenhetsutbyte och för att stimulera till samverkan och samarbeten. Det var också ett tillfälle för att identifiera de behov som finns i kommunerna i Skåne för att jobba med dessa frågor.

Utmaningar som lyfts är exempelvis språkkompetens, behov av informationsmaterial översatt till olika språk samt mer medier på fler språk. Förutom för metod-, kunskaps- och erfarenhetsutbyte och sökbara "snabba" pengar medel för mindre projekt för att utveckla arbetet är exempel på regionala insatser som efterlysts. 


Arbetet kommer att fortsätta under 2016, nu med extra stöd från Region Skånes kulturnämnd:
14/12 tog Region Skånes kulturnämnd beslut om att avsätta 1 500 000 kr att fördela till kommunförbundet Skåne för att i ett samverkansprojekt med Region Skånes Kulturnämnd stimulera olika kulturinsatser inom ramen för folkbibliotekens verksamheter i Skåne, riktade till barn och deras föräldrar som är på flykt.

Det kan handla om att stärka upp mediebeståndet på relevanta språk, lätt svenska, språkkurser, databaser eller annat relevant material som efterfrågas av målgruppen och/eller större möjlighet att anordna aktiviteter för barn och unga tillsammans med andra aktörer.

Beslutet kan ses som ett erkännande av det viktiga arbete som biblioteken gör för människor på flykt och ett sätt för Region Skåne att stödja och utveckla arbetet.

Ett annat steg i det fortsatta arbetet är nästa träff (den 10/2) för nätverket kring mångspråkig biblioteksverksamhet, som har människor på flykt som tema.

Advent - tid för all slags berättande

I samband med årets familjeföreställning Tusen och en natt, slår Malmö Opera ett slag för sagor och det muntliga berättandet. I deras Sagokalender kan man fram till och med 24 december försvinna bort en stund i sagans värld.

Under december kan man också lyssna på Mårten Sandén och Lina Bodéns bok Skorstensjul som adventskalender på DN.se. Inspelningen är producerad av Rabén & Sjögren och det är skådespelaren Julia Dufvenius som läst in boken.

Mårten Sandén fick nyligen Astrid Lindgrenpriset 2015 med motiveringen ”För ett omfattande, rikt och betydelsefullt författarskap inom såväl magisk realism och spänning som vardagsnära utsatthet, väl förankrat hos unga läsare i alla åldrar".

SVTs julkalender Tusen år till julafton är mer omdebatterad än tidigare år. För mycket lärande och fakta tycker somliga, andra gör tummen upp men som vanligt har tv-kalendern storpublik.

Sveriges Radios julkalender, Månsaråttan i Barnradion är inte alls lika omstridd. Vad är speciellt med att skriva en julkalender för radio? ”Det ska vara exakt 24 avsnitt och vart och ett ska vara 8 och en halv minut långt, vara spännande och innehålla en cliffhanger.” Allt enligt Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson som skrivit historien. Illustrationerna är gjorda av Gabrielle Nilsson.

Barnens bibliotek har också en julkalender, där en kan läsa eller lyssna på ett stycke från olika böcker varje dag fram till julafton.

Den som vill berätta själv kan vara med på Berättarkväll på Stadsbiblioteket i Malmö, 16 december kl 18.00. Då öppnar Berättargruppen Ägir porten in i skrönornas och magins värld. Under hela kvällen finns en ordfördelare som bjuder in publiken och uppmuntrar alla att vara med och berätta.

På biblioteken runt om i Skåne pågår under december precis som annars sagostunder på olika språk, bokfikor, bokcirklar, berättarverkstäder, högläsning för alla åldrar, författarscener och språkcaféer. Och den som vill läsa själv eller för någon annan kan få tips i allehanda genrer på bibliotekens webbsidor.

Själv har jag de senaste dagarna umgåtts med tidskriften Opsis Kalopsis, Tema Flykt (nr 3, 2015) Alltigenom intressant och gripande om flykt i barnlitteraturen genom historien, flykt in i fantasygenren, reportage från ett klassrum med barn från hela världen, berättelser från Eritrea och inte minst ungas egna dikter på tema frihet. En bok som återkommer i flera olika sammanhang i detta temanummer är Annika Thors och Maria Jönssons Flickan från långt borta. Den fick nyligen Elsa Beskow-plaketten och uppförs i dramatiserad form under hösten på regionteatern Blekinge-Kronoborg. Har ni inte läst den än så skynda till närmaste bibliotek där den helt säkert finns. Den börjar så här: ”Det var kväll när hon kom. Alla Stjärnor var tända och snön runt huset lyste i månskenet.”

Regionala biblioteksrådet 25/11

 25/11 träffades Regionala biblioteksrådet på LUX i Lund. 

Temat för dagen för Forskning inom B&I-området. Jutta Haider, berättade om den forskning som hon och hennes kollegor inom Institutionen för kulturvetenskaper bedriver, med fokus på forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Juttas presentation följdes av reflektioner och diskussion kring forskning och dess koppling till bibliotekspraktik. Högskolornas och universitetens uppgift att samverka med samhället ger många tillfällen för forskare att samverka med exempelvis bibliotek kring forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Bibliotekens erfarenhet av att delta i forskningsprojekt eller i andra sammanhang samarbete med forskare är ofta goda och lärorika. 

Region Skåne har ett samarbetsavtal med Institutionen för kulturvetenskaper som bland annat resulterat i forskningsrapporter kring folkbibliotek som kulturhus och meröppna bibliotek. Flera masteruppsatser inom ABM-utbildningen har också belyst olika aspekter eller projekt inom utvecklingsarbetet kring folkbiblioteken som kulturhus eller meröppet. Inom ramen för samarbetet har också Kultur Skåne föreläst för studenter på ABM-utbildningen, bland annat om regional kulturpolitik.

Kultur Skåne samarbetar också med Malmö högskola kring ett par olika forskningscirklar. En har handlat om designprocesser och innovativsamverkan där 5 bibliotek (Bjuv, Eslöv, Kävlinge, Lindängen i Malmö och Lund) tillsammans med Per-Anders Hillgren och Mette Agger Ericsen, forskare i interaktionsdesign utforskat bland annat medborgardialogprocesser och bibliotekets roll i lokalsamhället. 

Kultur Skåne har med medel från Kulturrådet också kunnat initiera ett par olika forskningsspår kring läsfrämjande arbete. Just nu deltar Kultur Skåne och sju bibliotek från Skåne och Södra Sverige (Varberg, Hässleholm, Malmö, Simrishamn, Kävlinge, Burlöv och Landskrona) i forskningscirklar kring läsfrämjande arbete under ledning av Lotta Bergman, forskare i svenska med didaktisk inriktning och Magnus Persson, forskare i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning, vid Malmö högskola. Forskningscirklarna kommer att avslutas i juni med ett slutseminarium och en rapport med dokumentation från deltagarna och forskarna.Catharina Schmidt, forskare i pedagogik med didaktisk inriktning vid Göteborgs universitet genomför just nu också en följeforskningsstudie kring läsfrämjande arbete, med fokus på bokprat för elever i årskurs 2, i Tomelilla, Lund och Gislaveds kommuner.

Andra aktuella frågor på biblioteksrådets agenda: 

Arbetsgruppen för hearingen kring kurslitteratur är nu bemannad med Anna Sonesson, Tomelilla bibliotek; Christian Forsell, Helsingborgs bibliotek; Karin Ericson, Malmö högskola och Petra Romberg, Polhemsskolan i Lund. Annelien van der Tang Eliasson, Kultur Skåne är sammankallande.Arbetet med nationell biblioteksstrategi har som en viktig utgångspunkt allas likvärdiga service och det finns därför klara kopplingar mellan kurslitteraturfrågan och den nationella biblioteksstrategin.  

Regional kulturplan för Skåne 2016-2019 antogs av regionfullmäktige den 24 november och finns nu på Kultur Skånes webbplats  

Nationell biblioteksstrategi -sekretariatet är snart på plats på Kungliga biblioteket och Fichtelius, Hansson och Linder har redan börjat dialogen med bibliotekssektorn. Processen är öppen och kommer bland annat att ske i en facebookgrupp. Man utgår från tre övergripande frågor

-          Hur är läget? 

-          Vad är problemet? 

-          Hur vill vi ha det?

Kungliga bibliotekets expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling har presenterat sin slutrapport. För högskolor och universitet tillhör utvärdering vardagen, för folkbibliotek och framför allt skolbibliotek är det svårare. Utvärdering som utvecklingsverktyg föreslås bli ett tema på något av kommande möten med regionala biblioteksrådet.

Lunds kommun har 2012 och 2015 genomfört en undersökning kring vad elever i årskurs 9 tycker om sitt skolbibliotek. Enkäten har genererat intressanta svar. I Bromölla kommun har som ett led i arbetet med ny biblioteksplan samlat in synpunkter på  skol- och folkbiblioteken. Skolbiblioteken i Bromölla är viktiga som fristäder och för att ge studiemotivation i en kommun med hög ungdomsarbetslöshet. I Östergötland har regionbiblioteket gjort en förstudie om skolbiblioteken i länet. Malmö högskola har ett samarbete med Pauliskolans  för att öka rekryteringen av studenter från icke-studievana miljöer.

Flyktingmottagandet är en stor fråga för biblioteken just nu och kommer att vara det under lång tid framöver. Det finns ett kort perspektiv som handlar om att kunna hantera att många människor kommer samtidigt till en liten ort eller kommun, och ett långt perspektiv där exempelvis integrations-, delaktighets- och språkfrågor blir viktiga. Kultur Skåne arrangerar ett möte kring temat kultur som stöd för människor på flykt 7/12 och det är 120 personer från biblioteks-, kulturarvs- och den idéburna sektorn anmälda. Detta kan ses som ett avstamp för ett gemensamt arbete framöver. Biblioteket har också en nyckelroll som en öppen demokratisk plats i samhällen som präglas av ökad intolerans.