Halvtid i kunskapscirkel kring social innovation och designlabbs

Ett moment under kunskapscirkeln var att gestalta ett scenario,
en önskad utveckling och/eller en utmaning...

Nu vid vårterminens slut har vi nått halvtid i kunskapscirkeln för social innovation och designlabbs. Deltagare från biblioteken i Bjuv, Eslöv, Kävlinge, Lindängen och Lund har tillsammans med designforskare från Malmö högskola, brottats med utmaningar och utvecklingstankar kring sin verksamhet.

Processen bygger på designprinciper med utgångspunkt ifrån de olika utvecklingsidéer, problem, utmaningar som de deltagande biblioteken gick in i processen med. De första tre träffarna har bland annat handlat om att identifiera utmaningar och utvecklingsmöjligheter när det gäller exempelvis relationen med stadens invånare och bibliotekets plats och roll i lokalsamhället.

...en av de mer handfasta uppgifterna
under kunskapscirkeln.

Vi från Kultur Skåne som varit med på träffarna tycker att det varit intressant att följa processen så här långt. Att arbeta med designprinciper som utgångspunkt är ett lärande i sig, och vi märker att det inte är alldeles enkelt att beskriva processen, nu när vi är mitt i den. Några "röda trådar" tycker vi oss ha sett under arbetets gång så här långt:

• "Prova på" - Hur kan man stimulera ett arbetsätt där det är lättare att prova på, experimentera och revidera? Vad är det som krävs för att ta det där första eller nästa steget i utvecklingsprocesser där utgången eller resultatet eller ens problemet från början är helt klart? Vilka hinder finns?
• Biblioteket i lokalsamhället - Vilken roll har biblioteket i lokalsamhället och vilken roll har det potential att ta? Kan biblioteken bli bättre på att samspela med medborgardrivna förändringsprocesser och hur kan bibliotekens unika position som ett öppet rum dit många kommer och som åtnjuter stort förtroende i lokalsamhället stärkas och utvecklas?
• Ägandeskapet - Vems är biblioteket? Processer kring att bjuda in användare, "lämna över" ägandeskapet till biblioteket, där användarna är medskapande och bibliotekspersonalen faciliterar (tex möten, processer eller lärande). Hur kan olika målgrupper vara medskapande i bibliotekets verksamhet och utveckling?
• Mobilitet - Hur kan biblioteket finnas och verka utanför bibliotekslokalen? Vad ställer det för nya krav på kompetens, organisation, lokaler, arbetsmetoder och -redskap?
• Bibliotekarierollen - Vad ställer en mer rörlig och interagerande verksamhet för krav på bibliotekspersonalens kompetens och arbetssätt? Hur kan bibliotekspersonalens unika kompetens som redan idag är en styrka beskrivas och utvecklas?

Designprocessen innebär bland annat att man under resans gång testar, förankrar och reviderar sina idéer och nu under sommaren kommer biblioteken att utifrån sina olika förutsättningar fortsätta designprocessen genom att "prototypa" och "reframa" sina designcases. Prototyperna handlar bland annat om att på olika sätt flytta verksamheten utanför sitt traditionella sammanhang (tex gerillabibliotek), experimentera med bibliotekslokalen och på nya sätt interagera med användare och potentiella användare.

Höstens möten  kommer att ha fokus på förankring, lärande, och att "ta hem processen".