fredag 10 juli 2015

Bara mera öppet?

Bara mera öppet? med undertiteln Hur meröppet förändrar biblioteket som social praktik - en användarstudie, är titeln på en alldeles färsk masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap inom ABM-masterprogrammet vid Lunds universitet. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna på användarnas perspektiv.

Författaren, Lisa Engström, har med utifrån ett teoretiskt ramverk och material från observationer och intervjuer med biblioteksanvändare i främst Rydebäck, Kävlinge och Veberöd, men även Genarp undersökt problemställningar som Hur förändras folkbiblioteket som social praktik av att bli meröppet? och Hur påverkar meröppet användarnas förväntningar på och föreställningar av folkbibliotek?

Några av de frågor som diskuteras i uppsatsen tyckte jag var särskilt intressanta:

Användarna uttryckte skilda förväntningar på bibliotekets service beroende på om biblioteksbesöket sker under meröppet eller bemannad tid. Den lägre "servicegraden" under meröppet-tiden upplevdes därför inte som något problem. Användarna anpassar  biblioteksbesöken efter typen av öppethållande. Biblioteksärenden som kräver personalens hjälp väntar man helt enkelt med tills det finns personal på plats.

Ingen av intervjupersonerna svarade jakande på frågan om det finns fördelar med att besöka biblioteket under obemannad tid, utom möjligen att det är något lugnare på biblioteket då, eftersom besökarna är färre. Vikten av att det finns bibliotekspersonal och fördelarna med att det under vissa tider finns personal lyftes emellertid fram av flera. Ingen av de intervjuade användarna kan tänka sig ett helt obemannat bibliotek.

När det gäller frågan om användarnas förväntningar på meröppen biblioteksverkamhet finns det exempel på att man i Veberöd (som ju haft meröppet längst, sedan 2009) nu betraktar meröppet som det normala, det man förväntar sig. Alltså en förflyttning i användarens förväntningar på biblioteksservicen jämfört med tidigare.

Liksom den tidigare studien Meröppna bibliotek - en verksamhetsform för alla problematiserar uppsatsen den ökade tillgängligheten, som meröppet innebär. Eftersom inte alla har tillgång till meröppet (exempelvis inte om du är under 18 eller inte bor på någon av de platser som har meröppna bibliotek) och meröppet dessutom kräver viss självständighet, riskerar meröppet att bli en möjlighet som utnyttjas främst av de som redan har god biblioteksvana. Eftersom de flesta meröppna bibliotek idag dessutom finns i byar med låg arbetslöshet, hög utbildningsnivå och hög medelinkomst är det viktigt att ställa frågan om inte invånare i områden med en annan socioekonomisk sammansättning borde få tillgång till denna service, menar Engström.

Ett intressant resonemang i uppsatsen handlar om att meröppet har en demokratisk potential. Ett ökat deltagande, genom den ökade tillgängligheten, kan bland annat leda till att verksamheter som tidigare har tagits för givna blir föremål för diskussion. Om användarnas inflytande tas på allvar och den kommunikativa dialogen stärks är alltså meröppet en chans för biblioteket att tillsammans med användarna på allvar reflektera över bibliotekets funktion i samhället. 

/Kristina

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar