Bara mera öppet?

Bara mera öppet? med undertiteln Hur meröppet förändrar biblioteket som social praktik - en användarstudie, är titeln på en alldeles färsk masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap inom ABM-masterprogrammet vid Lunds universitet. Till skillnad från tidigare studier fokuserar denna på användarnas perspektiv.

Författaren, Lisa Engström, har med utifrån ett teoretiskt ramverk och material från observationer och intervjuer med biblioteksanvändare i främst Rydebäck, Kävlinge och Veberöd, men även Genarp undersökt problemställningar som Hur förändras folkbiblioteket som social praktik av att bli meröppet? och Hur påverkar meröppet användarnas förväntningar på och föreställningar av folkbibliotek?

Några av de frågor som diskuteras i uppsatsen tyckte jag var särskilt intressanta:

Användarna uttryckte skilda förväntningar på bibliotekets service beroende på om biblioteksbesöket sker under meröppet eller bemannad tid. Den lägre "servicegraden" under meröppet-tiden upplevdes därför inte som något problem. Användarna anpassar  biblioteksbesöken efter typen av öppethållande. Biblioteksärenden som kräver personalens hjälp väntar man helt enkelt med tills det finns personal på plats.

Ingen av intervjupersonerna svarade jakande på frågan om det finns fördelar med att besöka biblioteket under obemannad tid, utom möjligen att det är något lugnare på biblioteket då, eftersom besökarna är färre. Vikten av att det finns bibliotekspersonal och fördelarna med att det under vissa tider finns personal lyftes emellertid fram av flera. Ingen av de intervjuade användarna kan tänka sig ett helt obemannat bibliotek.

När det gäller frågan om användarnas förväntningar på meröppen biblioteksverkamhet finns det exempel på att man i Veberöd (som ju haft meröppet längst, sedan 2009) nu betraktar meröppet som det normala, det man förväntar sig. Alltså en förflyttning i användarens förväntningar på biblioteksservicen jämfört med tidigare.

Liksom den tidigare studien Meröppna bibliotek - en verksamhetsform för alla problematiserar uppsatsen den ökade tillgängligheten, som meröppet innebär. Eftersom inte alla har tillgång till meröppet (exempelvis inte om du är under 18 eller inte bor på någon av de platser som har meröppna bibliotek) och meröppet dessutom kräver viss självständighet, riskerar meröppet att bli en möjlighet som utnyttjas främst av de som redan har god biblioteksvana. Eftersom de flesta meröppna bibliotek idag dessutom finns i byar med låg arbetslöshet, hög utbildningsnivå och hög medelinkomst är det viktigt att ställa frågan om inte invånare i områden med en annan socioekonomisk sammansättning borde få tillgång till denna service, menar Engström.

Ett intressant resonemang i uppsatsen handlar om att meröppet har en demokratisk potential. Ett ökat deltagande, genom den ökade tillgängligheten, kan bland annat leda till att verksamheter som tidigare har tagits för givna blir föremål för diskussion. Om användarnas inflytande tas på allvar och den kommunikativa dialogen stärks är alltså meröppet en chans för biblioteket att tillsammans med användarna på allvar reflektera över bibliotekets funktion i samhället. 

/Kristina

Halvtid i kunskapscirkel kring social innovation och designlabbs

Ett moment under kunskapscirkeln var att gestalta ett scenario,
en önskad utveckling och/eller en utmaning...

Nu vid vårterminens slut har vi nått halvtid i kunskapscirkeln för social innovation och designlabbs. Deltagare från biblioteken i Bjuv, Eslöv, Kävlinge, Lindängen och Lund har tillsammans med designforskare från Malmö högskola, brottats med utmaningar och utvecklingstankar kring sin verksamhet.

Processen bygger på designprinciper med utgångspunkt ifrån de olika utvecklingsidéer, problem, utmaningar som de deltagande biblioteken gick in i processen med. De första tre träffarna har bland annat handlat om att identifiera utmaningar och utvecklingsmöjligheter när det gäller exempelvis relationen med stadens invånare och bibliotekets plats och roll i lokalsamhället.

...en av de mer handfasta uppgifterna
under kunskapscirkeln.

Vi från Kultur Skåne som varit med på träffarna tycker att det varit intressant att följa processen så här långt. Att arbeta med designprinciper som utgångspunkt är ett lärande i sig, och vi märker att det inte är alldeles enkelt att beskriva processen, nu när vi är mitt i den. Några "röda trådar" tycker vi oss ha sett under arbetets gång så här långt:

• "Prova på" - Hur kan man stimulera ett arbetsätt där det är lättare att prova på, experimentera och revidera? Vad är det som krävs för att ta det där första eller nästa steget i utvecklingsprocesser där utgången eller resultatet eller ens problemet från början är helt klart? Vilka hinder finns?
• Biblioteket i lokalsamhället - Vilken roll har biblioteket i lokalsamhället och vilken roll har det potential att ta? Kan biblioteken bli bättre på att samspela med medborgardrivna förändringsprocesser och hur kan bibliotekens unika position som ett öppet rum dit många kommer och som åtnjuter stort förtroende i lokalsamhället stärkas och utvecklas?
• Ägandeskapet - Vems är biblioteket? Processer kring att bjuda in användare, "lämna över" ägandeskapet till biblioteket, där användarna är medskapande och bibliotekspersonalen faciliterar (tex möten, processer eller lärande). Hur kan olika målgrupper vara medskapande i bibliotekets verksamhet och utveckling?
• Mobilitet - Hur kan biblioteket finnas och verka utanför bibliotekslokalen? Vad ställer det för nya krav på kompetens, organisation, lokaler, arbetsmetoder och -redskap?
• Bibliotekarierollen - Vad ställer en mer rörlig och interagerande verksamhet för krav på bibliotekspersonalens kompetens och arbetssätt? Hur kan bibliotekspersonalens unika kompetens som redan idag är en styrka beskrivas och utvecklas?

Designprocessen innebär bland annat att man under resans gång testar, förankrar och reviderar sina idéer och nu under sommaren kommer biblioteken att utifrån sina olika förutsättningar fortsätta designprocessen genom att "prototypa" och "reframa" sina designcases. Prototyperna handlar bland annat om att på olika sätt flytta verksamheten utanför sitt traditionella sammanhang (tex gerillabibliotek), experimentera med bibliotekslokalen och på nya sätt interagera med användare och potentiella användare.

Höstens möten  kommer att ha fokus på förankring, lärande, och att "ta hem processen".

Något kort om läget på Dewey-fronten

Som vi bloggat om tidigare håller Malmö stadsbibliotek sedan några år tillbaka på att gå över till klassifikationssystemet Dewey. Malmö stadsbibliotek började under april att klassificera och ställa upp nyinköp efter Dewey. För den som vill läsa mer om Malmös Dewey-arbete har Kungliga biblioteket nyligen bloggat om detta på Dewey-bloggen.

Frågan om Dewey på folkbibliotek har puttrat på i några år, men i takt med att allt fler bibliotek arbetar med frågan finns ju alltmer värdefulla erfarenheter att lära av. I höst kommer Svensk biblioteksförenings regionförening Skåne att arrangera ett seminarium om Dewey för intresserade medlemmar - håll utkik efter det.

Vi på Kultur Skåne ser också fram emot en projektrapport från Simrishamn med flera kommuner i Skåne Sydost som det senaste året med projektstöd från Region Skåne arbetat  fas 2 i sin Dewey-process - nämligen att ta fram en plan för genomförandeplan för övergång till Dewey i de fem kommunerna i sydöstra Skåne.

Filmade seminarier från Litteralund

Med stöd från Region Skåne har några seminarier på årets Litteralund filmats. För er som inte hade möjlighet att delta finns nu chans att se och lyssna på tre av seminarierna.

• Vem är jag? Viola tänker mycket på vem hon är och förväntas vara och så gör också Lou. Möt Julien Neel som gör Lou och skaparna av Psst! Annette Herzog och Catrine Klante.
• Sex våld och ond bråd död - Vad kännetecknar ungdomsboken idag. Författarna Martin Jern, Johanna Lindbeck och Salla Simukka samtalar under ledning av Lotta Olsson DN-journalist.
• Avblattefieringprocessen - Zulmur Becevics om språkets, kreativitetens och motståndets roll i dagens rasistiska diskurs.

De filmade seminarierna ligger uppe på Litteralunds hemsida. De kommer att ligga där fram till nästa konferens, så alla kommer ha gott om tid att se dem.

Läsfrämjande – Forskningscirklar och följeforskning och en forskningsöversikt

Kultur Skåne fick i årsskiftet 1 miljon kronor från Kulturrådet till forskningsbaserat läsfrämjande. Vi har under våren tittat på några olika alternativ och valt två spår.
Forskningsmedlen kommer att användas till två olika delar:

• forskningscirklar
• följeforskning kring bokprat

Under våren har vi satt igång forskningscirklar kring makerspaces och designlabs tillsammans med Malmö högskola och vill nu pröva denna metod också för läsfrämjande.

Under ett år med start hösten 2015 finns det möjlighet för bibliotekspersonal i Skåne att tillsammans med forskare från Malmö Högskola undersöka och utveckla den egna läsfrämjande verksamheten.
I en forskningscirkel arbetar bibliotekarier och forskare tillsammans för att formulera frågor och problemställningar att undersöka. Deltagarna bidrar med sin kunskap och erfarenhet från bibliotekens läsfrämjande verksamhet. Forskarna Lotta Bergman och Magnus Persson från institutionen Kultur, språk, medier bidrar med forskningsbaserade fördjupningar, perspektiv och problematiseringar. Två cirklar planeras med åtta personer från fyra bibliotek i var cirkel, totalt sexton personer. Om intresset är stort kommer vi att göra ett urval.
En inbjudan skickas ut idag till bibliotekscheferna i Skåne.

Vi går också vidare med resultaten i den rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner som genomfördes med medel från KUR och som presenterades i mars i Hässleholm. 
Mellan oktober 2015 och juni 2016 finns det möjlighet för tre bibliotek i Skåne och eventuellt något annat län i Sydsverige att vara delaktiga i ett forskningsprojekt. Följeforskningen genomförs av Catarina Schmidt, författare till ”sydlänsrapporten” och syftar till att reflektera och lära mer om bokprat - en vanlig och viktig del av folkbibliotekets kontinuerliga läsfrämjande arbete.  Frågeställningar av intresse i denna studie är då vad ett bokprat kan bestå av, vad det kännetecknas av och vilka målgrupper som involveras i insatsen. En inbjudan kommer att skickas ut till bibliotekscheferna i Skåne (och läns/regionbiblioteken i Jönköping och Kronoberg) i mitten av augusti.

Med läsning som mål
Den översikt av svensk och internationell läsfrämjandeforskning som Jonas Andersson på Kulturrådet haft i uppdrag blev klar för några veckor sedan. Målgrupp är alla med intresse för läsfrämjande verksamhet och litteraturens roll i samhället.
Diskussionen om läsningens betydelse pågår snart sagt överallt. Myndigheter som Skolverket och Kulturrådet har fått stärkta läsfrämjandeuppdrag. Den nya bibliotekslagen förtydligar bibliotekens uppdrag kring litteratur och läsande. Det finns just nu goda möjligheter att stärka läsandet.
Därför finns det anledning att stanna upp och reflektera. Hur ser kunskapsläget ut? Vilka samlade erfarenheter finns om hur vi kan öka och bredda läsningen och förbättra tillgången till litteratur för alla barn och vuxna?

Anna och Karin

Bokfestivalen i Kristianstad 2015

Nu är programmet för bokfestivalen i Kristianstad klart. Årets tema - Berättelser som berör - vill belysa vad som fascinerar med självbiografin, vad säger det om vår tid och om oss själva. Festivalen rymmer mängder med författare, programpunkter kring vikten av det fria ordet och fristadsförfattare,  bokbord i stan,  ett skolprogram för årskurs 8 och mycket mer.  För barnen erbjuds ett program med berättarteater och 50-års-firande av Lilla spöket Laban .

Som vanligt är också vi på Kultur Skåne med på ett hörn. Vi arrangerar i samarbete med Kristianstads stadsbibliotek ett seminarium 4/9 för bibliotekspersonal och andra läsfrämjare just på festivalens tema:

Berättelser som berör: biografier, berättande och läsning
Vi fördjupar oss i vad det är som lockar med olika former av biografier och berättelser baserade på verkliga händelser. Vad säger de om oss, och vilken plats har de i ett läsfrämjande sammanhang? Var går gränsen mellan fiktion och fakta? Kan eget berättande vara en ingång till läsning?

Detaljerat program kommer att publiceras på Kultur Skånes hemsida i början av augusti, men redan nu finns möjligheter att anmäla sig.